SO • Åk 4
Demokrati och att påverka
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
Det är bara vart fjärde år som det är val till riksdagen, kommunen och regionen. Men man kan påverka mycket oftare än så, och man behöver inte vara 18 år för det. Här lär du dig hur demokratiska beslut fattas och hur människor, ensamma eller tillsammans, kan få beslut att ändras.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp vad demokrati är, hur demokratiska beslut fattas och hur individer och grupper kan påverka. Det kan ske genom att rösta i allmänna val, genom elevråd och genom att skapa opinion, också i sociala medier. Barnet tränar på att skilja direkt från representativ demokrati, jämföra olika sätt att påverka och i åk 6 resonera om när påverkan på nätet blir hat eller desinformation. Alla frågor och personer i exemplen är påhittade, och inget handlar om partier.
På den här sidan
Det här handlar det om
Demokrati betyder folkstyre. I en direkt demokrati röstar alla själva om varje fråga. I en representativ demokrati väljer folket några som får företräda dem och fatta besluten. Sverige är en representativ demokrati: vi väljer vilka som ska sitta i riksdagen, i regionfullmäktige och i kommunfullmäktige.
Allmänna val betyder att alla som har rösträtt får rösta. Valen är fria och hemliga, så ingen får tvinga någon att rösta på ett visst sätt, och ingen behöver berätta vad den har röstat på. Det står i grundlagen.
Ibland frågar man folket direkt i en folkomröstning. Sex sådana har hållits i hela Sverige. Kommuner och regioner kan också ha folkomröstningar, men där är de alltid rådgivande: politikerna fattar till sist beslutet själva. Om tio procent av dem som får rösta i en kommun begär en folkomröstning, måste fullmäktige ta ställning till om den ska hållas.
Mellan valen finns många sätt att påverka. Man kan skriva till politikerna, samla namn på en lista, skriva en insändare, gå med i en förening eller gå i en demonstration. Rätten att demonstrera står i grundlagen. Ungefär 200 av Sveriges 290 kommuner tar emot medborgarförslag, och en del har e-förslag på nätet. Där kan den som bor i kommunen föreslå något.
Barn får inte rösta i val, men barnkonventionen, som är svensk lag, säger att barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som rör dem. Skollagen säger att elever ska få inflytande över skolan. På många skolor finns ett elevråd, där elever från varje klass tar med sig klassens förslag.
Opinion betyder vad många tycker. Den som får många att hålla med kan påverka beslut, och sociala medier kan sprida en åsikt snabbt. Men åldersgränsen på de flesta sociala medier är 13 år, och man kan påverka lika bra på andra sätt.
Påverkan kan också bli något som skadar demokratin. Hat och hot gör att människor inte vågar säga vad de tycker. Desinformation är uppgifter som någon sprider fast de vet att de är falska, för att lura andra. Blir du hotad eller kränkt, på nätet eller någon annanstans: berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara skillnaden mellan direkt och representativ demokrati
- ge exempel på olika sätt att påverka ett beslut
- jämföra olika vägar för ett förslag i skolan
- välja ett sätt att påverka som passar en fråga
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: två klasser ska bestämma vad de ska göra på avslutningen. I klass 4A röstar alla 25 elever om varje del: plats, mat och lekar. I klass 4B väljer eleverna två klasskamrater som planerar allt tillsammans med läraren. Vilken klass har direkt demokrati, och vilken har representativ? Vad är bra och vad är svårt med vart och ett?
Tränar: känna igen två sätt att styra
Visa svar
4A har direkt demokrati, eftersom alla röstar själva om allt. Det är bra att alla får vara med, men det tar lång tid, och alla orkar inte sätta sig in i varje del. 4B har representativ demokrati, eftersom de två valda bestämmer åt klassen. Det går snabbare, och de två hinner tänka igenom allt. Men de andra får lita på att de två lyssnar på dem.
- Tänk själv – dra en slutsats
Varför låter man inte alla i Sverige rösta om varje fråga som riksdagen bestämmer, till exempel i en app?
Tränar: förstå varför folket väljer företrädare
Visa svar
Riksdagen fattar beslut i väldigt många frågor varje år, och få skulle hinna sätta sig in i alla. De som väljs har det som arbete och kan läsa på, fråga experter och diskutera. Om väljarna inte är nöjda kan de välja andra i nästa val. I stora frågor kan man ändå ha en folkomröstning.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: eleverna på Ekbyskolan tycker att skolgården är tråkig. Elin skriver "Skolgården är tråkig!" på en lapp och lägger den på lärarens bord. Malte tar upp saken på klassrådet, och klassen kommer överens om att föreslå bänkar och en klätterställning. Klassens representant tar med förslaget till elevrådet, som tar upp det med rektorn. Vilket sätt har störst chans att leda till en ändring? Varför?
Tränar: jämföra två sätt att föra fram en idé i skolan
Visa svar
Maltes sätt. Förslaget säger vad som ska göras, inte bara vad som är dåligt, och hela klassen står bakom det. Elevrådet för det vidare till rektorn, som kan besluta. Elins lapp visar att hon är missnöjd, men inte vad hon vill ha, och ingen vet om fler håller med.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: kommunen i Ekby funderar på att stänga det lilla biblioteket i en by. Nämn tre sätt som de som bor i byn kan försöka påverka beslutet på, och säg vad som är bra med varje sätt.
Tränar: hitta flera sätt att påverka i en fråga
Visa svar
Till exempel: samla namn på en lista, som visar politikerna att många vill ha kvar biblioteket. Skriva ett medborgarförslag, om kommunen tar emot sådana, så att kommunen måste behandla frågan och svara. Skriva en insändare i lokaltidningen, så att fler får veta och kanske håller med. Man kan också prata med politikerna, gå i en demonstration eller tänka på frågan när man röstar i nästa val.
- Utforska
Titta tillsammans med en vuxen på din kommuns webbplats. Går det att lämna medborgarförslag eller e-förslag där? Vad står det om vem som får lämna ett förslag och vad som händer sedan?
Tränar: leta upp kommunens regler för förslag
Visa svar
Det skiljer sig mellan kommuner. Många tar emot medborgarförslag eller e-förslag, men inte alla. Där det finns står det oftast vem som får lämna ett förslag, hur man gör och att politikerna ska svara inom en viss tid.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vad skulle du vilja ändra i skolan eller där du bor? Vilket sätt att påverka skulle du välja, och varför?
Tränar: välja en egen fråga och ett sätt att driva den
Så tränar du
5 minuter
Direkt eller representativ?
Bestäm något litet hemma, till exempel vad ni ska äta på lördag, på två sätt: först röstar alla, sedan väljer ni en som bestämmer åt alla efter att ha frågat de andra. Vilket sätt kändes bäst, och varför?
I vardagen
Inför klassrådet
Förbered ett förslag till nästa klassråd eller elevråd: vad du vill, varför, och vad någon som tycker annorlunda kan säga. Öva på att säga det högt.
Med papper och penna
Påverkanskartan
Skriv en påhittad fråga mitt på ett papper, till exempel om en ny lekplats. Rita pilar till alla sätt att påverka som du kommer på. Skriv vid varje pil vem man når och hur mycket tid det tar.
Tillsammans med en vuxen
Sak eller person?
Den vuxna hittar på några korta kommentarer om ett påhittat förslag, en del sakliga och en del som angriper personen. Barnet säger vilka som är vilka och gör om de personliga till sakliga.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle få fler att hålla med dig?”
Ta barnets förslag på allvar hemma. När barnet vill ändra något: fråga vad hen föreslår, varför, och vem som kan tycka annorlunda. Det är samma sak som politiker gör.
”Har du sett något på nätet som gjorde dig ledsen eller rädd?”
Har barnet sett elaka kommentarer eller hot, på nätet eller någon annanstans: lyssna, spara det som har skrivits och hjälp barnet att berätta för skolan eller anmäla. Bris finns på 116 111 och bris.se.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tycker i politiska frågor eller vad någon röstar på. Valet är hemligt för alla. Öva med påhittade frågor eller frågor om skolan som inte handlar om partier.
- Kommunfullmäktiges möten är öppna för alla, och i många kommuner kan man se dem på nätet. Titta gärna en stund tillsammans och prata om hur besluten fattas, utan att värdera partierna.
Det här kan vara klurigt
Tror att man bara kan påverka när det är val.
Så kan du hjälpa: Valet är en gång vart fjärde år, men förslag, listor, föreningar och elevråd finns hela tiden. Fråga: vem bestämmer i frågan, och hur kan man nå dem?
Tror att den sida som syns mest på nätet har flest bakom sig.
Så kan du hjälpa: Några få kan skriva väldigt mycket, och konton kan vara falska. Det säger inte hur många som håller med.
Tror att barn inte kan påverka förrän de är 18.
Så kan du hjälpa: Barn får inte rösta, men de har rätt att säga vad de tycker i frågor som rör dem, och elevråd och förslag till kommunen är öppna för barn på många håll.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Demokrati och att påverkaDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skillnaden mellan direkt och representativ demokrati, vad allmänna val och folkomröstningar är och hur man kan påverka mellan valen, till exempel genom elevråd, förslag till kommunen, föreningar och opinion. Barnet tränar på att jämföra sätt att påverka och resonerar om när påverkan på nätet blir hat eller desinformation.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.