SO • Åk 4
Nya gränser i Norden
Skolguidens förenklade progression: Introduceras
I början av 1800-talet ritades kartan över Norden om. Sverige förlorade Finland och fick en union med Norge, och inne i landet delades makten på ett nytt sätt. Här lär du dig vad som ändrades och varför. Alla personer och brev i uppgifterna är påhittade.
Historia i åk 4–6 tar upp nya maktförhållanden i Sverige och mellan länderna i Norden: förlusten av Finland 1809, regeringsformen samma år, unionen med Norge 1814–1905 och tvåkammarriksdagen från 1866. Krigen beskrivs kort, som orsak och följd. Uppgifterna bygger på påhittade källor och personer.
På den här sidan
Det här handlar det om
Finland hade varit en del av Sverige i flera hundra år. I finska kriget 1808–1809 förlorade Sverige Finland och Åland till Ryssland.
Freden slöts i Fredrikshamn den 17 september 1809. Finland blev ett storfurstendöme under den ryske kejsaren, och den nya gränsen drogs längs några älvar i norr.
I mars 1809, när kriget gick dåligt, avsattes kung Gustav IV Adolf av en grupp officerare. Hans farbror, hertig Karl, blev kung som Karl XIII.
I juni 1809 fick Sverige en ny regeringsform. Det är en grundlag, alltså en lag som säger hur landet ska styras och som är svårare att ändra än andra lagar.
Regeringsformen delade makten mellan kungen och riksdagen. Kungen styrde landet, men riksdagen bestämde över skatterna. Den gällde ända till 1975.
År 1810 valde riksdagen den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare. Han tog namnet Karl Johan och blev kung 1818. Sveriges kungar sedan dess tillhör hans släkt.
Karl Johan ville att Sverige skulle få Norge i stället för Finland. Vid freden i Kiel i januari 1814 lämnade Danmark över Norge till den svenske kungen.
Norrmännen ville bli självständiga och antog en egen grundlag den 17 maj 1814. Efter ett kort krig samma sommar gick Norge med på en union med Sverige.
En union är när två länder går samman på något sätt men ändå är egna länder. Sverige och Norge hade samma kung, och utrikespolitiken sköttes från Stockholm.
Norge behöll sin grundlag med några ändringar, sina egna lagar och sitt storting, alltså sitt parlament.
Sedan det korta kriget mot Norge sommaren 1814 har Sverige inte varit i krig med något annat land.
Efter hand ville Norge bestämma mer själv. Den 7 juni 1905 förklarade stortinget att unionen var upplöst, och i en folkomröstning samma sommar röstade nästan alla som deltog för det.
Efter förhandlingar i Karlstad erkände Sverige Norge som ett självständigt land i oktober 1905. Unionen upplöstes utan krig.
Inne i Sverige ändrades också makten. Riksdagen hade länge bestått av fyra stånd: adeln, prästerna, borgarna och bönderna.
År 1866 ersattes ståndsriksdagen av en riksdag med två kammare. Vem som fick rösta avgjordes nu av inkomst och förmögenhet i stället för av vilket stånd man tillhörde.
En man fick rösta om han till exempel tjänade minst 800 riksdaler om året eller ägde en fastighet värd minst 1 000 riksdaler.
Bara män fick rösta i valen till andra kammaren, och bara omkring fem eller sex procent av befolkningen. Kvinnor fick rösta i riksdagsval först 1921.
Spåren av 1809 finns kvar. I Finland är svenska fortfarande ett av två nationalspråk, och på Åland är svenska det enda officiella språket.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- leta upp en gräns på en karta och se vad som ligger på båda sidor
- använda begreppet union på ett påhittat fall
- läsa ett påhittat brev och skilja på vad som ändrades och vad som var likt
- använda en regel i en grundlag på ett påhittat fall
- leva sig in i hur en ny gräns kunde kännas
Kan du lösa sådana här?
- Utforska
Leta upp Torne älv på en karta över Norden i en kartbok eller på en skolkarta. Vilka två länder skiljer älven åt i dag? Vilka två städer ligger mitt emot varandra nära mynningen? Varför tror du att man ofta drog en gräns längs en älv?
Tränar: läsa en gräns på en karta
Visa svar
Torne älv skiljer Sverige och Finland åt. Nära mynningen ligger Haparanda på den svenska sidan och Torneå på den finska. En älv är lätt att se och att hitta, både på en karta och i naturen, så alla kan veta var gränsen går.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: de två grannländerna Nordland och Sydland är i union. De har samma kung, men var sin riksdag och var sina lagar. Sydlands riksdag vill förbjuda hundar i parkerna. Gäller förbudet i Nordland också? Vad måste länderna göra om Nordland vill ha en egen kung?
Tränar: använda ett begrepp på ett påhittat fall
Visa svar
Nej, förbudet gäller bara i Sydland, eftersom varje land har sina egna lagar och sin egen riksdag. Om Nordland vill ha en egen kung måste unionen upplösas. Det kan ske genom att länderna förhandlar och kommer överens.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: en familj i Åbo i Finland skriver till släktingar i Stockholm år 1810: "Nu styrs vi av den ryske kejsaren och inte av kungen i Stockholm. Men vi talar svenska som förr, och i kyrkan är allt som vanligt." Vad hade ändrats för familjen? Vad var sig likt? Hur kan brevet hjälpa dig att förstå varför det talas svenska i Finland än i dag?
Tränar: skilja på det som ändras och det som består
Visa svar
Det hade ändrats vem som styrde landet: kejsaren i stället för kungen i Stockholm. Språket och kyrkan var sig lika. När människorna fortsatte att tala svenska efter 1809 levde språket kvar, och därför finns det svenskspråkiga i Finland i dag.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: år 1812 vill kungen bygga tio nya fästningar och behöver då mer skatt från folket. Kan han bestämma om skatten själv? Använd det du har läst om regeringsformen från 1809. Vad måste hända innan skatten kan höjas?
Tränar: använda en regel i en grundlag
Visa svar
Nej, enligt regeringsformen bestämde riksdagen över skatterna. Kungen måste be riksdagen, och riksdagen måste säga ja innan skatten kan höjas.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tänk dig att du bodde vid Torne älv år 1809 och att den nya gränsen drogs mellan dig och din bästa kompis på andra sidan älven. Vad skulle du vilja fråga dem som bestämde gränsen?
Tränar: leva sig in i en gränsändring
Så tränar du
5 minuter
Union eller inte?
Den ena hittar på två påhittade länder och vad de har gemensamt, till exempel kung, pengar eller lagar. Den andra avgör om det är en union och vad som skulle behöva ändras för att länderna ska bli helt egna.
Med papper och penna
Tidslinje 1800–1925
Rita en tidslinje från år 1800 till 1925. Sätt ut händelserna från förklaringen och rita en pil från varje händelse som du tror ledde till en annan.
Tillsammans med en vuxen
Två kartor
Leta tillsammans upp en karta över Norden från omkring år 1800 och jämför med en karta i dag. Färglägg på ett eget papper vad som hörde till vilket land de två åren.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur hade en norrman eller en finländare berättat om det här?”
Låt barnet själv leta efter ord som visar vems perspektiv en text har, när ni läser om händelser mellan två länder.
- Krigen behöver inte beskrivas i detalj. Prata om dem som orsak och följd: vad som hände före, och vad som ändrades efteråt.
- Ett barn med släkt i Finland, Norge eller något annat land behöver inte berätta om det. Uppgifterna handlar om påhittade personer och om historien.
Det här kan vara klurigt
Tror att Norge blev en del av Sverige 1814.
Så kan du hjälpa: Läs i förklaringen vad Norge behöll i unionen, och skriv upp vad länderna hade gemensamt och vad som var eget.
Tror att alla fick rösta när ståndsriksdagen avskaffades.
Så kan du hjälpa: Läs förklaringen igen och skriv upp vilka som fick rösta efter 1866 och vilka som inte fick.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Nya gränser i NordenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur gränserna i Norden ändrades när Sverige förlorade Finland 1809 och gick i union med Norge 1814–1905, och hur makten inne i Sverige delades på nya sätt genom regeringsformen 1809 och tvåkammarriksdagen från 1866. Krigen beskrivs kort, som orsak och följd. Alla personer och källor i uppgifterna är påhittade.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Historia, årskurs 4–6
Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.