SO • Åk 6
Kartor, gradnät och skala
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Varje karta är gjord för något, och den som gör den väljer vad som ska vara med. Här lär du dig att ange var en plats ligger med gradnätet och varför världskartor ser olika ut. Du lär dig också vad skalan betyder för vad du ser, och hur du läser topografiska och tematiska kartor. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp digitala och analoga kartor och hur de är uppbyggda med gradnät, färger, symboler och skala, och topografiska och tematiska kartor. I åk 1–3 lärde sig barnet väderstrecken och att kartan är förminskad. Uträkningar med skala övas i matematiken och orienteringskartans tecken i idrott och hälsa. Här står kartans syfte i centrum: vad den visar, vad den lämnar bort och vilken karta som passar till vad.
På den här sidan
Det här handlar det om
En karta är alltid gjord för ett syfte. Den visar ett urval av verkligheten, och den som gör kartan väljer vad som ska vara med och vad som lämnas bort.
Gradnätet är ett nät av tänkta linjer över jorden. Med det kan man ange var en plats ligger med två tal, som mäts i grader.
Breddgrader, eller latituder, går runt jorden parallellt med ekvatorn. Ekvatorn har latitud 0 grader. Nordpolen ligger på 90 grader nord och sydpolen på 90 grader syd.
Längdgrader, eller longituder, går från pol till pol. Nollmeridianen går genom Greenwich i London. Därifrån räknar man upp till 180 grader öst och 180 grader väst.
Stockholm ligger ungefär på 59 grader nord och 18 grader öst. Det kan skrivas 59° N, 18° Ö.
Jorden är rund, och den kan inte ritas platt utan att något blir fel. Sättet man ritar den platt på kallas kartprojektion.
Ingen platt världskarta kan visa både rätt form och rätt storlek överallt. Kartritaren väljer vad som är viktigast för just den kartan.
Gerardus Mercator gjorde 1569 en världskarta som visar vinklar och riktningar rätt. Ju längre från ekvatorn, desto mer förstoras länderna på den.
Andra projektioner visar storlekarna rätt. Då blir i stället formerna utdragna eller hoptryckta, särskilt nära kartans kanter.
Skalan anger hur många gånger mindre kartan är än verkligheten. I skala 1:50 000 är en centimeter på kartan 50 000 centimeter, alltså 500 meter, i verkligheten.
En karta i stor skala, till exempel 1:10 000, visar ett litet område med många detaljer. En karta i liten skala, till exempel 1:1 000 000, visar ett stort område med färre detaljer.
På en karta i liten skala måste kartritaren förenkla. Små hus och stigar tas bort, och kuster och älvar ritas med mjukare linjer.
Färger och symboler förklaras i kartans teckenförklaring. Samma färg kan betyda olika saker på olika kartor, så det lönar sig att läsa den först.
En topografisk karta visar hur landskapet ser ut: höjder, vatten, skog, vägar och bebyggelse. En tematisk karta visar ett tema, till exempel nederbörd, hur många som bor på olika platser eller vilka språk som talas.
En digital karta kan visa var du är och låter dig välja lager. En analog karta på papper fungerar utan telefon och batteri.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- använda gradnätet för att resonera om en avlägsen plats
- välja kartprojektion eller jordglob efter ett uppdrag
- resonera om hur en karta påverkar bilden av världen
- granska vad en tematisk karta egentligen visar
- bestämma vad en karta ska visa och vad den ska lämna bort
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: det finns en amerikansk forskningsstation på 90° S. Var på jorden ligger den? Åt vilket väderstreck är det från stationen till Sverige, och åt vilket väderstreck till Australien?
Tränar: resonera med gradnätet om en avlägsen plats
Visa svar
Stationen ligger på sydpolen, för 90 grader syd är så långt söderut man kan komma. Därifrån går alla riktningar norrut, så både Sverige och Australien ligger norr om stationen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: tre uppdrag. a) En sjöman vill dra en rak linje på kartan och kunna följa den med kompassen. b) En lärare vill visa hur stora världsdelarna är jämfört med varandra. c) En pilot vill se hur den kortaste flygvägen mellan Stockholm och Tokyo går. Vilken sorts karta, eller annat hjälpmedel, passar varje uppdrag? Förklara.
Tränar: välja kartprojektion efter uppdrag
Visa svar
a) Mercators karta, för den visar riktningar rätt, så en rak linje kan följas med kompassen. b) En karta som visar storlekarna rätt, eller en jordglob. c) En jordglob, för på den syns hur jorden faktiskt är rund. Om man spänner ett snöre mellan städerna syns den kortaste vägen, och den ser böjd ut på en platt karta.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en atlas är världskartan vänd så att söder är uppåt, och Australien ligger i mitten. Är kartan fel? Vad säger den om hur kartor görs, och om hur en karta kan påverka hur man ser på världen?
Tränar: resonera om hur kartor påverkar bilden av världen
Visa svar
Ett bra svar säger att kartan inte är fel. Till exempel: att norr är uppåt är något människor har kommit överens om, inte något som måste vara så. Kartritaren bestämmer vilken del av världen som hamnar i mitten och vilket håll som pekar uppåt. Det som ligger i mitten och högst upp kan kännas viktigast, så kartor kan påverka hur man ser på olika delar av världen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: två tematiska kartor över Sveriges län. Karta A visar hur många bibliotek varje län har. Karta B visar hur många bibliotek det finns för varje 10 000 som bor i länet. På karta A har Stockholms län mörkast färg. På karta B har ett län i Norrland mörkast färg. Hur kan kartorna visa så olika? Vilken karta är bäst för att jämföra hur lätt det är att hitta ett bibliotek?
Tränar: granska vad en tematisk karta visar
Visa svar
Ett bra svar skiljer på antal och andel. Till exempel: karta A visar antalet, och i Stockholms län bor väldigt många människor, så där finns många bibliotek. Karta B räknar per person. Där kan ett län med få invånare få mörkast färg, även om det har färre bibliotek. Karta B är bättre för att jämföra, men den visar inte hur långt det är till biblioteket i ett stort län.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tänk dig att du ska göra en karta över skolans närområde åt en elev som är ny i skolan. Vad tar du med, och vad lämnar du bort? Vilken skala och vilka symboler väljer du, och varför?
Tränar: bestämma vad en karta ska visa
Så tränar du
5 minuter
Gradnätsjakten
Den ena säger två hela gradtal, till exempel 60° N och 10° Ö. Den andra letar upp platsen på en jordglob eller i en atlas och säger vilket land eller vilken stad som ligger närmast. Byt sedan.
I vardagen
Kartor runt omkring
Titta efter kartor i vardagen, till exempel en väderkarta på tv, en karta på en hållplats eller en karta över ett köpcentrum. Prata om vad kartan visar, vad den lämnar bort och vem som har gjort den.
Med papper och penna
Apelsinkartan
Rita länder med en tuschpenna på en apelsin. Skala apelsinen med händerna och försök lägga skalet platt på ett papper. Vad händer med länderna? Prata om varför varje platt världskarta blir fel på något sätt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem har gjort kartan, och vad vill de visa?”
Låt barnet först säga vad en karta är gjord för, innan ni börjar läsa den.
- Uträkningar med skala övas i matematiken. Prata hellre om vad som syns och vad som försvinner när ni gör en digital karta större och mindre.
- Barnet behöver inte visa var det bor på en digital karta. Öva med skolan, biblioteket eller en plats ni väljer tillsammans, och dela aldrig var barnet är med någon ni inte känner.
Det här kan vara klurigt
Blandar ihop latitud och longitud.
Så kan du hjälpa: Tänk på en stege som står mot jorden: stegpinnarna ligger ner, som breddgraderna. Leta upp några av dem på en jordglob.
Tror att en karta visar allt som finns på en plats.
Så kan du hjälpa: Jämför samma plats i en atlas och i en digital karta som är förstorad, och leta efter något som bara finns på den ena.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Kartor, gradnät och skalaDu är här
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig ange en plats läge med latitud och longitud, varför platta världskartor alltid blir fel på något sätt, vad stor och liten skala betyder för vad kartan visar, och hur man läser teckenförklaringen. Barnet skiljer på topografiska och tematiska kartor och resonerar om kartans syfte och avsändare.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.