SO • Åk 5
Kartor, gradnät och skala
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Varje karta är gjord för något, och den som gör den väljer vad som ska vara med. Här lär du dig att ange var en plats ligger med gradnätet och varför världskartor ser olika ut. Du lär dig också vad skalan betyder för vad du ser, och hur du läser topografiska och tematiska kartor. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp digitala och analoga kartor och hur de är uppbyggda med gradnät, färger, symboler och skala, och topografiska och tematiska kartor. I åk 1–3 lärde sig barnet väderstrecken och att kartan är förminskad. Uträkningar med skala övas i matematiken och orienteringskartans tecken i idrott och hälsa. Här står kartans syfte i centrum: vad den visar, vad den lämnar bort och vilken karta som passar till vad.
På den här sidan
Det här handlar det om
En karta är alltid gjord för ett syfte. Den visar ett urval av verkligheten, och den som gör kartan väljer vad som ska vara med och vad som lämnas bort.
Gradnätet är ett nät av tänkta linjer över jorden. Med det kan man ange var en plats ligger med två tal, som mäts i grader.
Breddgrader, eller latituder, går runt jorden parallellt med ekvatorn. Ekvatorn har latitud 0 grader. Nordpolen ligger på 90 grader nord och sydpolen på 90 grader syd.
Längdgrader, eller longituder, går från pol till pol. Nollmeridianen går genom Greenwich i London. Därifrån räknar man upp till 180 grader öst och 180 grader väst.
Stockholm ligger ungefär på 59 grader nord och 18 grader öst. Det kan skrivas 59° N, 18° Ö.
Jorden är rund, och den kan inte ritas platt utan att något blir fel. Sättet man ritar den platt på kallas kartprojektion.
Ingen platt världskarta kan visa både rätt form och rätt storlek överallt. Kartritaren väljer vad som är viktigast för just den kartan.
Gerardus Mercator gjorde 1569 en världskarta som visar vinklar och riktningar rätt. Ju längre från ekvatorn, desto mer förstoras länderna på den.
Andra projektioner visar storlekarna rätt. Då blir i stället formerna utdragna eller hoptryckta, särskilt nära kartans kanter.
Skalan anger hur många gånger mindre kartan är än verkligheten. I skala 1:50 000 är en centimeter på kartan 50 000 centimeter, alltså 500 meter, i verkligheten.
En karta i stor skala, till exempel 1:10 000, visar ett litet område med många detaljer. En karta i liten skala, till exempel 1:1 000 000, visar ett stort område med färre detaljer.
På en karta i liten skala måste kartritaren förenkla. Små hus och stigar tas bort, och kuster och älvar ritas med mjukare linjer.
Färger och symboler förklaras i kartans teckenförklaring. Samma färg kan betyda olika saker på olika kartor, så det lönar sig att läsa den först.
En topografisk karta visar hur landskapet ser ut: höjder, vatten, skog, vägar och bebyggelse. En tematisk karta visar ett tema, till exempel nederbörd, hur många som bor på olika platser eller vilka språk som talas.
En digital karta kan visa var du är och låter dig välja lager. En analog karta på papper fungerar utan telefon och batteri.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara vad gradtalen säger om en plats, och vad de inte säger
- jämföra två kartprojektioner
- välja skala efter vad kartan ska användas till
- tolka en tematisk karta med hjälp av en topografisk
- jämföra två kartor över samma stad med olika upphov
- välja mellan en digital och en analog karta efter situationen
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: Quito i Ecuador ligger ungefär på 0° S, 78° V, alltså nästan på ekvatorn, och 2 850 meter över havsytan. Påhittat: Max tror att det är tropiskt hett i Quito hela året, eftersom staden ligger vid ekvatorn. Vad har han glömt? Vad säger gradtalen om en plats, och vad säger de inte?
Tränar: pröva vad gradtalen kan berätta
Visa svar
Max har glömt höjden. Ju högre upp en plats ligger, desto svalare brukar det vara, så det är inte så hett i Quito som nere vid kusten. Gradtalen säger var på jorden platsen ligger, men inte hur högt den ligger eller hur klimatet är. För det behövs en karta med höjder eller fakta om klimatet.
- Jämför
Titta i en atlas i skolan, eller tillsammans med din lärare på en dator, på två världskartor: en i Mercators projektion och en som visar storlekarna rätt. Jämför Grönland, Sydamerika och Antarktis på de två kartorna. Vilken karta skulle du använda för att jämföra hur stora länder är?
Tränar: jämföra två kartprojektioner
Visa svar
På Mercators karta ser Grönland lika stort ut som Sydamerika, eller större, och Antarktis blir ett enormt band längst ner. På kartan med rätt storlekar är Sydamerika mycket större än Grönland, men formerna ser utdragna eller hoptryckta ut. För att jämföra storlekar ska man använda kartan med rätt storlekar, eller en jordglob.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Sara har två kartor över samma trakt, en i skala 1:10 000 och en i skala 1:250 000. På den ena syns varje hus och en liten stig till en glänta. På den andra är byn bara en prick. Vilken skulle Sara välja för att planera en resa mellan två orter som ligger 30 kilometer från varandra, och vilken för att hitta ett visst hus i byn?
Tränar: välja skala efter uppdraget
Visa svar
För resan på 30 kilometer passar kartan i 1:250 000. Den visar ett stort område, så båda orterna får plats, och det gör inget att byn bara är en prick. För att hitta huset passar 1:10 000, där varje hus syns. På den kartan skulle 30 kilometer bli tre meter, och det får inte plats på ett papper.
- Utforska
Titta i en atlas i skolan på en tematisk karta över hur tätt människor bor i Sverige. Var bor många, och var bor få? Jämför med en topografisk karta över Sverige: vad i landskapet kan förklara mönstret?
Tränar: tolka en tematisk karta
Visa svar
Ett bra svar beskriver mönstret och kopplar det till landskapet. Till exempel: många bor i södra Sverige, runt de stora städerna och längs kusterna. Få bor i fjällen och i Norrlands inland. Den topografiska kartan visar att det är högt och bergigt i fjällen, och att det finns slätter och kuster i söder där det är lättare att bo och odla.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: två kartor över samma stad. Kommunen har gjort den ena, och den visar skolor, bibliotek, parker och lekplatser. Ett företag har gjort den andra, och den visar bara restauranger och butiker som har betalat för att synas. Varför är kartorna så olika? Vilken passar till vad?
Tränar: granska vem som har gjort en karta och varför
Visa svar
Kartorna har olika avsändare och syften. Kommunen vill visa vad staden erbjuder alla som bor där, och företaget vill tjäna pengar på butiker som betalar. Den ena kartan passar för att hitta ett bibliotek eller en lekplats, och den andra för att hitta en restaurang, men den visar inte alla restauranger som finns.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: tre situationer. a) Du och en vuxen ska hitta till ett kafé i en stad där du aldrig har varit, och ni går medan ni letar. b) Klassen ska rita in rutten för en utflykt tillsammans, så att alla kan se. c) En familj vandrar en vecka i fjällen, långt från alla byar. Passar en digital karta i telefonen eller en analog karta på papper bäst i varje situation? Ge ett skäl för varje val.
Tränar: pröva kartsorter mot olika situationer
Visa svar
Ett bra svar väljer och ger skäl. Till exempel: a) en digital karta, för man behöver veta var man står hela tiden medan man rör sig. b) en analog karta, till exempel en väggkarta, för då kan alla titta på samma och man kan rita direkt på den. c) en analog karta, gärna med den digitala som reserv, för papper klarar sig även när telefonen har tagit slut. Det går att välja annorlunda om skälet håller.
Så tränar du
5 minuter
Gradnätsjakten
Den ena säger två hela gradtal, till exempel 60° N och 10° Ö. Den andra letar upp platsen på en jordglob eller i en atlas och säger vilket land eller vilken stad som ligger närmast. Byt sedan.
I vardagen
Kartor runt omkring
Titta efter kartor i vardagen, till exempel en väderkarta på tv, en karta på en hållplats eller en karta över ett köpcentrum. Prata om vad kartan visar, vad den lämnar bort och vem som har gjort den.
Med papper och penna
Apelsinkartan
Rita länder med en tuschpenna på en apelsin. Skala apelsinen med händerna och försök lägga skalet platt på ett papper. Vad händer med länderna? Prata om varför varje platt världskarta blir fel på något sätt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem har gjort kartan, och vad vill de visa?”
Låt barnet först säga vad en karta är gjord för, innan ni börjar läsa den.
- Uträkningar med skala övas i matematiken. Prata hellre om vad som syns och vad som försvinner när ni gör en digital karta större och mindre.
- Barnet behöver inte visa var det bor på en digital karta. Öva med skolan, biblioteket eller en plats ni väljer tillsammans, och dela aldrig var barnet är med någon ni inte känner.
Det här kan vara klurigt
Blandar ihop latitud och longitud.
Så kan du hjälpa: Tänk på en stege som står mot jorden: stegpinnarna ligger ner, som breddgraderna. Leta upp några av dem på en jordglob.
Tror att en karta visar allt som finns på en plats.
Så kan du hjälpa: Jämför samma plats i en atlas och i en digital karta som är förstorad, och leta efter något som bara finns på den ena.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Kartor, gradnät och skalaDu är här
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig ange en plats läge med latitud och longitud, varför platta världskartor alltid blir fel på något sätt, vad stor och liten skala betyder för vad kartan visar, och hur man läser teckenförklaringen. Barnet skiljer på topografiska och tematiska kartor och resonerar om kartans syfte och avsändare.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.