SO • Åk 5
Granska budskap och avsändare
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Varje dag möter du många budskap: på förpackningar, i flöden, på affischer och i nyheter. Nästan alla vill något av dig. Här tränar du på att se vem som står bakom, vad de är ute efter och hur mycket du kan lita på dem.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt, både på nätet och i andra källor om samhällsfrågor. Barnet tränar på att skilja reklam från information, se hur samma händelse kan vinklas och väga flera källor mot varandra med skäl.
På den här sidan
Det här handlar det om
Ett budskap är det som en text, en bild, en film eller ett inlägg vill säga dig. Avsändaren är den som står bakom budskapet: en person, ett företag, en förening, en myndighet eller en tidning. Syftet är det avsändaren vill uppnå med budskapet.
Vanliga syften är att informera, alltså berätta hur något är, att övertyga, alltså få dig att tycka något, att sälja, att underhålla och ibland att lura. Ett och samma budskap kan ha flera syften på en gång.
Avsändaren syns inte alltid direkt. Leta efter ett namn, en logga eller en rad om vem som har betalat. Ord som "reklam" och "annons" visar att någon har betalat för att du ska se budskapet.
Att vinkla betyder att välja vad man berättar och hur man berättar det. Två avsändare kan berätta om samma händelse, båda säga sant och ändå lyfta fram olika saker. En källa kan alltså vara trovärdig och ändå vinklad.
När du väger hur trovärdig en källa är kan du fråga: Vet avsändaren något om saken? Tjänar avsändaren på att du tror på budskapet? Går det att kontrollera i en annan källa? Och är uppgiften ny eller gammal?
Bilder kan vara redigerade, skapade med AI eller tagna på en annan plats och vid en annan tid än det står. En rubrik som lockar men inte säger vad det handlar om kallas klickbete. Den vill att du klickar, ofta för att avsändaren tjänar pengar när många besöker sidan.
Ibland möter man något på nätet som gör en rädd, ledsen eller obekväm, till exempel ett hot eller bilder som någon inte vill ska spridas. Stäng då, dela inte vidare och berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa Bris på 116 111. Det kostar ingenting, och du behöver inte säga vem du är.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara vad det betyder att ett budskap är vinklat
- jämföra hur två avsändare beskriver samma händelse
- sortera påståenden efter om de stämmer, inte stämmer eller inte går att veta
- kontrollera ett påstående i en annan källa
- känna igen klickbeten och bilder som används i fel sammanhang
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Påhittat: två texter om den nya skolgården i Ekby
Allt här är påhittat. Skolan i den påhittade orten Ekby har fått en ny skolgård. Två avsändare skriver om den.
Text 1, från kommunens webbsida: "Den nya skolgården har en klätterställning, odlingslådor och fler bänkar. Arbetet kostade två miljoner kronor och blev klart i augusti."
Text 2, ett inlägg av en förälder i en grupp för skolans föräldrar: "Två miljoner kronor – och ändå försvann fotbollsplanen! Var ska barnen spela nu?"
- Jämför
Jämför de två texterna om skolgården i Ekby. Vad lyfter var och en fram, och vad nämner den inte?
Tränar: jämföra två avsändare
Visa svar
Kommunen lyfter fram det nya och bra, men skriver inget om fotbollsplanen. Föräldern lyfter fram kostnaden och fotbollsplanen som försvann, men nämner inte klätterställningen, odlingslådorna eller bänkarna. Båda kan säga sant men väljer olika saker. Båda texterna är vinklade.
- Tänk själv – dra en slutsats
Utgå bara från de två texterna om skolgården i Ekby. Är påståendena sanna, falska eller går det inte att veta? a) Skolgården har odlingslådor. b) Skolgården kostade fem miljoner kronor. c) Barnen tycker att den nya skolgården är sämre än den gamla.
Tränar: sortera påståenden utifrån två texter
Visa svar
a) Sant – kommunen skriver det, och föräldern säger inget emot. b) Falskt – båda texterna säger två miljoner kronor. c) Vet inte – föräldern verkar tycka det, men ingen av texterna har frågat barnen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Du hittar en påhittad sajt, Ekby Nyheter Direkt, som skriver att busskorten för barn i Ekby blir dubbelt så dyra. Sajten säger inte vem som driver den, och den äldsta artikeln där är en vecka gammal. Vad säger det dig om sajten, och hur kan du ta reda på om nyheten stämmer?
Tränar: kontrollera en okänd sajt mot andra källor
Visa svar
Det gör sajten svår att lita på. Vem som helst kan ha gjort den, kanske för att få klick eller sprida ett rykte. Jag kan se efter om regionen eller bussbolaget, som bestämmer priserna, eller en tidning jag känner till skriver samma sak. Gör ingen av dem det är nyheten troligen inte sann.
- Tänk själv – dra en slutsats
Två påhittade rubriker. A: "Ekby får nytt bibliotek – öppet sju dagar i veckan". B: "Du kommer ALDRIG att gissa vad de hittade under skolgården!" Vilken rubrik är ett klickbete, och hur märker du det?
Tränar: känna igen ett klickbete
Visa svar
B är ett klickbete. Den säger inte vad som hittades, bara att det är spännande, och de stora bokstäverna ska göra mig nyfiken så att jag klickar. A berättar vad nyheten handlar om redan i rubriken.
- Tänk själv – dra en slutsats
En påhittad bild sprids med texten "Översvämning i Ekby i dag!". Bilden visar vatten upp till knäna på ett torg. Någon upptäcker att samma bild fanns på nätet för åtta år sedan, med texten "Översvämning i en stad i ett annat land". Är bilden falsk? Vad är det som inte stämmer?
Tränar: granska en bild som spridits med en text
Visa svar
Själva bilden kan vara äkta. Den är inte ändrad, och den visar en översvämning som verkligen hände. Det som inte stämmer är texten: bilden är gammal och från en annan plats. En äkta bild kan alltså användas för att lura, om den får fel text.
- Tänk själv – dra en slutsats
I en påhittad chattgrupp delar någon ett inlägg som säger något elakt och osant om en elev i en annan klass. Din kompis vill dela det vidare med texten "Så elakt!" för att visa att hen tycker att det är fel. Vad händer då med inlägget, och vad kan ni göra i stället?
Tränar: tänka igenom vad som händer när man delar
Visa svar
Då sprids inlägget till ännu fler, fast kompisen menar väl. I stället kan vi låta bli att dela det och berätta för en vuxen vi litar på, som kan hjälpa till att få bort det. Den som blir utsatt kan också få stöd av Bris.
- Skriv själv
Tänk dig en påhittad händelse: skolan i Ekby byter alla bänkar i matsalen. Skriv två korta texter, två eller tre meningar var. Vinkla den första så att det låter bra och den andra så att det låter dåligt, utan att skriva något som är osant.
Tränar: vinkla ett budskap utan att ljuga
Visa svar
Båda texterna handlar om samma bänkar och säger bara sådant som kan vara sant. Skillnaden är vad de väljer att lyfta fram. Till exempel: 1) "Matsalen har fått nya, mjuka bänkar. Nu får hela klassen plats vid samma bord." 2) "De gamla bänkarna var hela, men kommunen köpte nya ändå. Pengarna hade kunnat räcka till fler böcker."
Så tränar du
5 minuter
Vad, vem, varför?
Välj en förpackning, en affisch eller en rubrik som ni ser. Turas om att svara på de tre frågorna: vad säger den, vem står bakom och varför? Den andra säger om hen håller med och varför.
I vardagen
Reklam eller information?
När ni bläddrar i en tidning, tittar på en webbsida eller går förbi affischer: peka ut en sak som är reklam och en som är information. Prata om hur lätt eller svårt det var att se skillnad.
Med papper och penna
Samma sak, två vinklar
Hitta på en liten händelse, till exempel att en skola får en ny matsal. Skriv två rubriker: en som får det att låta bra och en som får det att låta dåligt. Båda rubrikerna ska vara sanna.
Tillsammans med en vuxen
Kontrollera innan du delar
Ta ett påhittat påstående, till exempel "Det blir lov hela nästa vecka", och gå igenom tillsammans var man skulle kunna kontrollera det. Prata om vilken källa som vet mest om saken och varför.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle få dig att ändra dig?”
Låt barnet ta ställning. I mellanstadiet kan barnet väga flera källor och komma fram till en egen slutsats. Fråga efter skälen snarare än efter rätt svar, och berätta gärna själv när du har ändrat uppfattning efter att ha läst mer.
”Vem fick inte komma till tals här?”
Fråga "Vad vet vi inte?" när ni läser något tillsammans, till exempel en reklam eller ett påhittat inlägg. Det som saknas, som vem som inte fick säga något, säger ofta lika mycket som det som står där.
- Barnet behöver inte visa eller berätta vad det själv eller familjen läser, följer eller tittar på för att öva källkritik. Ta hellre exempel som ni hittar tillsammans i stunden, eller de påhittade exemplen här.
- Berättar barnet att det har sett något obehagligt på nätet: tacka för att barnet berättade, var lugn och skäll inte. Barnet behöver veta att det alltid kan komma till dig. Barn kan också kontakta Bris på 116 111, som är gratis och där man inte behöver säga vem man är.
Det här kan vara klurigt
Tror att en källa antingen säger sant eller ljuger.
Så kan du hjälpa: En källa kan säga sant och ändå välja ut det som passar avsändaren. Fråga också vad källan inte berättar.
Tror att reklam alltid är lätt att känna igen.
Så kan du hjälpa: Reklam kan också vara en tävling, ett spel eller en rolig film. Fråga vem som har gjort den och om de säljer något.
Tror att en bild som ser verklig ut måste vara ett vanligt foto.
Så kan du hjälpa: I dag kan bilder skapas med AI och se helt verkliga ut. Fråga var bilden kommer ifrån och om någon annan källa visar samma sak.
Tror att källkritik betyder att inte lita på någonting.
Så kan du hjälpa: Målet är inte att tvivla på allt, utan att veta vem man kan lita på i vilken fråga. En läkare vet mycket om sjukdomar, men inte nödvändigtvis om fotboll.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Granska budskap och avsändareDu är här
Bra att kunna först
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig fråga vad ett budskap säger, vem som står bakom och varför, och att skilja reklam från information. Barnet tränar på att se hur samma händelse kan vinklas, kontrollera påståenden i andra källor och väga hur trovärdiga flera källor om en samhällsfråga är, med skäl.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.