SO • Åk 6
Granska budskap och avsändare
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Varje dag möter du många budskap: på förpackningar, i flöden, på affischer och i nyheter. Nästan alla vill något av dig. Här tränar du på att se vem som står bakom, vad de är ute efter och hur mycket du kan lita på dem.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt, både på nätet och i andra källor om samhällsfrågor. Barnet tränar på att skilja reklam från information, se hur samma händelse kan vinklas och väga flera källor mot varandra med skäl.
På den här sidan
Det här handlar det om
Ett budskap är det som en text, en bild, en film eller ett inlägg vill säga dig. Avsändaren är den som står bakom budskapet: en person, ett företag, en förening, en myndighet eller en tidning. Syftet är det avsändaren vill uppnå med budskapet.
Vanliga syften är att informera, alltså berätta hur något är, att övertyga, alltså få dig att tycka något, att sälja, att underhålla och ibland att lura. Ett och samma budskap kan ha flera syften på en gång.
Avsändaren syns inte alltid direkt. Leta efter ett namn, en logga eller en rad om vem som har betalat. Ord som "reklam" och "annons" visar att någon har betalat för att du ska se budskapet.
Att vinkla betyder att välja vad man berättar och hur man berättar det. Två avsändare kan berätta om samma händelse, båda säga sant och ändå lyfta fram olika saker. En källa kan alltså vara trovärdig och ändå vinklad.
När du väger hur trovärdig en källa är kan du fråga: Vet avsändaren något om saken? Tjänar avsändaren på att du tror på budskapet? Går det att kontrollera i en annan källa? Och är uppgiften ny eller gammal?
Bilder kan vara redigerade, skapade med AI eller tagna på en annan plats och vid en annan tid än det står. En rubrik som lockar men inte säger vad det handlar om kallas klickbete. Den vill att du klickar, ofta för att avsändaren tjänar pengar när många besöker sidan.
Ibland möter man något på nätet som gör en rädd, ledsen eller obekväm, till exempel ett hot eller bilder som någon inte vill ska spridas. Stäng då, dela inte vidare och berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa Bris på 116 111. Det kostar ingenting, och du behöver inte säga vem du är.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska en samhällsfråga med hjälp av flera källor
- väga hur trovärdig en källa är och ge skäl
- förklara hur en källa kan vara trovärdig och ändå vinklad
- fundera på vem som tjänar på att ett budskap sprids
- dra en egen slutsats och säga vad den vilar på
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Påhittat: ska biblioteket i Ekby läggas ner?
Allt här är påhittat. Kommunen i den påhittade orten Ekby funderar på att lägga ner det lilla biblioteket och flytta böckerna till stadsbiblioteket, som ligger 20 minuter bort med buss. Fyra källor säger olika saker.
Källa A, kommunens utredning: "För fem år sedan hade biblioteket i Ekby i genomsnitt 200 besök i veckan. I år är det 120. Om böckerna flyttas till stadsbiblioteket sparar kommunen pengar på hyra och personal."
Källa B, föreningen Rädda Ekbys bibliotek, på sin webbsida: "Biblioteket är barnens trygga plats efter skolan. Här gör de läxor, lånar böcker och träffar kompisar. Utan det har många barn ingenstans att ta vägen."
Källa C, ett inlägg från ett konto utan namn: "Kommunen ska göra om biblioteket till parkeringshus. Det vet alla!!"
Källa D, en artikel i lokaltidningen från för tio år sedan: "Biblioteket i Ekby slår rekord – aldrig har så många lånat böcker där."
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilken av de fyra källorna om biblioteket i Ekby är svårast att lita på? Ge minst två skäl.
Tränar: väga trovärdighet med skäl
Visa svar
Källa C. Vi vet inte vem som har skrivit den, så vi vet inte om personen vet något om saken. Inlägget säger inte var uppgiften kommer ifrån, och "det vet alla" är inget belägg. Det går inte heller att kontrollera utan att fråga kommunen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Källa D är skriven av en journalist på lokaltidningen. Hur mycket säger den om hur det är med biblioteket i dag? Förklara.
Tränar: pröva hur användbar en källa är för en fråga i dag
Visa svar
Inte så mycket. Artikeln är tio år gammal, och sedan dess kan mycket ha ändrats. Kommunens siffror är nyare och visar att besöken har minskat de senaste fem åren. En trovärdig källa kan alltså vara för gammal för frågan.
- Jämför
Jämför källa A, kommunens utredning, och källa B, föreningens webbsida. Vad vet var och en av avsändarna om frågan, och vad vill de uppnå?
Tränar: jämföra avsändares kunskap och syfte
Visa svar
Kommunen har räknat besöken och vet vad biblioteket kostar. Den vill spara pengar och lyfter fram siffrorna. Föreningen känner barnen som går dit och vill att biblioteket ska vara kvar. Den lyfter fram vad biblioteket betyder för dem. Båda vet något viktigt, men var och en visar den sida som passar dess mål.
- Tänk själv – dra en slutsats
Källa A är kommunens egen utredning, med siffror. Vad har kommunen valt att ta med, och vad har den lämnat utanför? Vad betyder det för hur du läser utredningen?
Tränar: läsa en källa med siffror kritiskt
Visa svar
Siffrorna kan stämma, men kommunen har valt att visa besöken och vad den kan spara. Den skriver inget om att barnen får 20 minuter med buss till stadsbiblioteket, eller om vad de gör på biblioteket efter skolan. Det man lämnar utanför är också en vinkel, så utredningen kan vara trovärdig och ändå vinklad.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vem kan tjäna på att inlägget i källa C sprids, och vad kan hända om många tror på det?
Tränar: fundera på vem som kan tjäna på ett budskap
Visa svar
Till exempel den som vill stoppa nedläggningen, eftersom fler blir arga på kommunen, eller en sida som tjänar pengar på att många klickar. Tror många på ryktet kan diskussionen börja handla om ett parkeringshus som ingen har föreslagit, i stället för om biblioteket.
- Skriv själv
Skriv din egen slutsats om biblioteket i Ekby i tre till fem meningar. Säg vilka källor du litar mest på och varför, och vad du skulle vilja veta mer om innan du bestämmer dig.
Tränar: dra en egen slutsats med skäl
Visa svar
Slutsatsen säger vilka källor den bygger på och varför, tar med något från minst två av dem och säger vad som fattas. Till exempel: "Jag litar mest på kommunens siffror, för de är nya och någon har räknat. Men föreningen visar att biblioteket betyder mycket för barnen. Innan jag bestämmer mig vill jag veta hur många barn som går dit efter skolan och hur de skulle ta sig till stadsbiblioteket."
Så tränar du
5 minuter
Vad, vem, varför?
Välj en förpackning, en affisch eller en rubrik som ni ser. Turas om att svara på de tre frågorna: vad säger den, vem står bakom och varför? Den andra säger om hen håller med och varför.
I vardagen
Reklam eller information?
När ni bläddrar i en tidning, tittar på en webbsida eller går förbi affischer: peka ut en sak som är reklam och en som är information. Prata om hur lätt eller svårt det var att se skillnad.
Med papper och penna
Samma sak, två vinklar
Hitta på en liten händelse, till exempel att en skola får en ny matsal. Skriv två rubriker: en som får det att låta bra och en som får det att låta dåligt. Båda rubrikerna ska vara sanna.
Tillsammans med en vuxen
Kontrollera innan du delar
Ta ett påhittat påstående, till exempel "Det blir lov hela nästa vecka", och gå igenom tillsammans var man skulle kunna kontrollera det. Prata om vilken källa som vet mest om saken och varför.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle få dig att ändra dig?”
Låt barnet ta ställning. I mellanstadiet kan barnet väga flera källor och komma fram till en egen slutsats. Fråga efter skälen snarare än efter rätt svar, och berätta gärna själv när du har ändrat uppfattning efter att ha läst mer.
”Vem fick inte komma till tals här?”
Fråga "Vad vet vi inte?" när ni läser något tillsammans, till exempel en reklam eller ett påhittat inlägg. Det som saknas, som vem som inte fick säga något, säger ofta lika mycket som det som står där.
- Barnet behöver inte visa eller berätta vad det själv eller familjen läser, följer eller tittar på för att öva källkritik. Ta hellre exempel som ni hittar tillsammans i stunden, eller de påhittade exemplen här.
- Berättar barnet att det har sett något obehagligt på nätet: tacka för att barnet berättade, var lugn och skäll inte. Barnet behöver veta att det alltid kan komma till dig. Barn kan också kontakta Bris på 116 111, som är gratis och där man inte behöver säga vem man är.
Det här kan vara klurigt
Tror att en källa antingen säger sant eller ljuger.
Så kan du hjälpa: En källa kan säga sant och ändå välja ut det som passar avsändaren. Fråga också vad källan inte berättar.
Tror att reklam alltid är lätt att känna igen.
Så kan du hjälpa: Reklam kan också vara en tävling, ett spel eller en rolig film. Fråga vem som har gjort den och om de säljer något.
Tror att en bild som ser verklig ut måste vara ett vanligt foto.
Så kan du hjälpa: I dag kan bilder skapas med AI och se helt verkliga ut. Fråga var bilden kommer ifrån och om någon annan källa visar samma sak.
Tror att källkritik betyder att inte lita på någonting.
Så kan du hjälpa: Målet är inte att tvivla på allt, utan att veta vem man kan lita på i vilken fråga. En läkare vet mycket om sjukdomar, men inte nödvändigtvis om fotboll.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Granska budskap och avsändareDu är här
Bra att kunna först
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig fråga vad ett budskap säger, vem som står bakom och varför, och att skilja reklam från information. Barnet tränar på att se hur samma händelse kan vinklas, kontrollera påståenden i andra källor och väga hur trovärdiga flera källor om en samhällsfråga är, med skäl.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.