Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 5

Islam

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Islam är en av världens stora religioner. Här lär du dig om Koranen och profeten Muhammed, om bönen och moskén, om Mecka och vallfärden och om högtider och regler för mat. Du får också höra berättelsen om Hajar. Alla personer i uppgifterna är påhittade.

Religionskunskap i åk 4–6 tar upp ritualer, levnadsregler och heliga platser i islam, och tankar bakom dem som de uttrycks i berättelser. Islam, kristendomen och judendomen har lika många uppgifter av samma slag. Religionen beskrivs inifrån och bekänns inte, och variationen bland muslimer nämns. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Två barn i elvaårsåldern tar av sig skorna vid ingången till en ljus bönesal med mönstrade mattor i rader: en pojke med hörapparat, kort svart lockigt hår och mörkbrun hud i en grön tröja och en flicka med långt rött hår i fläta, fräknar och ljus hud i en gul jacka, medan en imam, en man i sextioårsåldern med grått skägg, visar dem in

Det här handlar det om

Islam är världens näst största religion, med omkring två miljarder anhängare. Muslimer tror på en enda Gud. På arabiska heter Gud Allah, och ordet används också av kristna och judar som talar arabiska.

Muslimer ser Muhammed som Guds sista profet. Han levde i Mecka och Medina, på Arabiska halvön, för omkring 1 400 år sedan. De flesta muslimer gör inga bilder av Muhammed.

Koranen är islams heliga skrift. Muslimer menar att den är Guds ord, som ängeln Jibril förde fram till Muhammed. Den är skriven på arabiska och delas in i 114 kapitel, som kallas suror.

Berättelser om vad Muhammed sa och gjorde kallas hadith. Många muslimer använder dem för att förstå hur man ska leva.

Islams fem pelare är fem plikter som gäller från att man blir vuxen: trosbekännelsen, bönen fem gånger om dagen, allmosan zakat, fastan under ramadan och vallfärden hajj till Mecka. En del av plikterna gäller bara den som har hälsa och råd.

Bönen görs i bestämda rörelser: stående, bugande och med pannan mot golvet. Före bönen tvättar sig många muslimer på ett bestämt sätt. Man kan be var som helst där det är rent.

En moské är en plats för bön och samling. En imam leder bönen, och på fredagar samlas många till gemensam bön mitt på dagen. I moskéer finns inga bilder av människor eller djur.

Mecka är islams heligaste stad. Där står Kaba, en byggnad formad som en kub, och muslimer i hela världen vänder sig mot den när de ber. Medina, där Muhammed levde sina sista år, är den näst heligaste staden.

Enligt islamisk tradition lämnade Ibrahim sin hustru Hajar och deras lilla son Ismail i en torr dal, där Mecka ligger i dag. När vattnet tog slut sprang Hajar fram och tillbaka mellan två kullar, Safa och Marwa.

I berättelsen letade hon efter vatten och sprang sju gånger. Då vällde vatten upp ur marken vid Ismail, och källan kallas Zamzam. Enligt Koranen byggde Ibrahim och Ismail senare Kaba.

Under fastemånaden ramadan äter och dricker många vuxna muslimer ingenting från gryningen till solnedgången. Efter ramadan firas id al-fitr. Under vallfärdens dagar firas id al-adha.

Halal betyder tillåtet och haram betyder förbjudet. Fläsk och alkohol är haram. Kött som är halal kommer från djur som har slaktats på ett bestämt sätt.

De flesta muslimer är sunnimuslimer, och många andra är shiamuslimer. Muslimer lever också olika: en del ber alla fem bönerna varje dag, andra mer sällan. Det finns muslimer i hela Sverige.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • koppla ihop en berättelse med en del av vallfärden
  • resonera om när en helig skrift läses
  • granska ett påstående om en helig stad
  • beskriva en oenighet inom en religion rättvist
  • formulera en fråga till en imam och ge ett skäl för den

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: under hajj minns pilgrimerna Hajar. Berättelsen om henne finns i hadith, och Koranen nämner kullarna Safa och Marwa. Pilgrimerna går sju gånger mellan kullarna. På en sträcka mitt emellan, markerad med gröna lampor, brukar männen springa lätt. I berättelsen kunde Hajar inte se Ismail när hon var nere i dalen mellan kullarna. Vad i berättelsen kan sträckan med de gröna lamporna påminna om? Varför kan det betyda mer att gå hela sträckan själv än att läsa berättelsen?

    Tränar: tolka en del av en ritual

    Visa svar

    Sträckan kan påminna om dalen, där Hajar inte kunde se sin son och därför skyndade sig i oro. När pilgrimerna går samma sträcka sju gånger, och skyndar där hon skyndade, känner de något av hennes trötthet, oro och hopp i sin egen kropp. Berättelsen blir något man gör, inte bara något man har hört.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: Koranen är indelad i 30 delar, och en månad i den islamiska kalendern har 29 eller 30 dagar. Under ramadan läser många moskéer en av delarna högt varje kväll, i en extra bön efter kvällsbönen. Enligt islamisk tradition kom de första orden i Koranen till Muhammed under ramadan. Hur mycket av Koranen hinner man höra under månaden? Varför passar det att läsa den just då?

    Tränar: resonera om en tid på året

    Visa svar

    Hela eller nästan hela. En del varje kväll räcker till 30 kvällar, så när månaden bara har 29 dagar behöver man läsa två delar någon kväll för att hinna. Det passar att läsa Koranen just då, eftersom den enligt traditionen började komma till Muhammed under ramadan. Månaden blir både en tid för fasta och en tid för att minnas hur Koranen kom.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: enligt Koranen gjorde Muhammed en resa under en natt, från Mecka till en plats som traditionen säger är Tempelberget i Jerusalem. Där står i dag al-Aqsamoskén, som räknas som islams tredje viktigaste moské, efter de stora moskéerna i Mecka och Medina. De första muslimerna vände sig mot Jerusalem i bönen, och senare blev riktningen Mecka. Påhittat: Viktor säger: "Jerusalem är en helig stad för judar och kristna, men inte för muslimer." Granska påståendet.

    Tränar: granska ett påstående med fakta

    Visa svar

    Påståendet stämmer inte. Jerusalem är viktigt också i islam. Dit gick Muhammeds resa under natten enligt Koranen, de första muslimerna vände sig mot staden när de bad, och al-Aqsamoskén är den tredje viktigaste moskén, efter de två i Mecka och Medina.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: många muslimer firar mawlid, Muhammeds födelsedag, med dikter och sånger om honom, bön och mat. Andra muslimer firar den inte. De menar att man inte ska lägga till nya högtider, eftersom Muhammed och hans första följeslagare inte firade den. Påhittat: Yusra firar mawlid med sin moské, och hennes kompis Salma gör det inte. Båda är muslimer. Vad är de troligen överens om, och vad är de oense om?

    Tränar: beskriva en oenighet rättvist

    Visa svar

    De är troligen överens om att Muhammed är Guds profet och att han ska hedras. De är oense om hur man hedrar honom. Den ena sidan ser en fest med dikter och sånger som ett gott sätt att minnas honom, den andra vill hålla sig till det som gjordes på hans tid. Det visar att muslimer kan förstå samma tro på olika sätt.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Påhittat: en imam besöker klassen och berättar om sitt arbete i moskén. Vilken fråga skulle du vilja ställa till imamen? Ge ett skäl.

    Tränar: formulera en fråga med ett skäl

Så tränar du

5 minuter

  • Berättelsen om Hajar

    Den ena berättar början av berättelsen om Hajar och Ismail, den andra berättar slutet. Kontrollera sedan i en faktabok om islam att ni har fått med det viktigaste.

I vardagen

  • Ordet halal

    När ni ser ordet halal, till exempel på en matförpackning eller i en butik, prata om vad ordet betyder och vilka regler det handlar om.

Med papper och penna

  • Fem pelare

    Rita fem pelare som håller upp ett tak. Skriv en av islams plikter på varje pelare och en mening om vad den betyder för många muslimer. Kontrollera i ett uppslagsverk.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur skulle du förklara fastan inifrån?”

    Låt barnet själv förklara en sed, till exempel fastan, som om en muslim berättade för en kompis vad seden betyder.

  • Beskriv islam med "många muslimer …" och "de flesta muslimer …", och säg att muslimer tolkar och lever på olika sätt.
  • Barnet behöver inte berätta vad familjen tror för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att Allah är namnet på en egen gud, fast det är det arabiska ordet för Gud.

    Så kan du hjälpa: Slå upp ordet Allah i ett uppslagsverk och se vilka som använder det.

  • Blandar ihop Koranen och hadith.

    Så kan du hjälpa: Gör en tabell med två kolumner och skriv in vad var och en är, med hjälp av ett uppslagsverk.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. IslamDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig om islams ritualer, som bönen och tvagningen, om levnadsregler som de fem pelarna och halal, och om heliga platser och rum, som moskén, Mecka och Jerusalem. Barnet kopplar berättelsen om Hajar till vallfärden och tillämpar tankar ur Koranen på påhittade fall.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Religionskunskap, årskurs 4–6

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.

Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.