SO • Åk 6
Judendomen
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Judendomen är en av världens äldsta religioner. Här lär du dig om Toran och synagogan, om sabbaten, bar och bat mitzva och reglerna för mat, om Jerusalem och Västmuren och om högtiderna pesach och chanukka. Du får också höra berättelsen om uttåget ur Egypten. Alla personer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp ritualer, levnadsregler och heliga platser i judendomen, och tankar bakom dem som de uttrycks i berättelser. Judendomen, kristendomen och islam har lika många uppgifter av samma slag. Religionen beskrivs inifrån och bekänns inte, och variationen bland judar nämns. Judar är också en nationell minoritet i Sverige. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror eller vilken minoritet familjen tillhör.

På den här sidan
Det här handlar det om
Judendomen är den äldsta av de tre religionerna där Abraham är en viktig person. I världen finns omkring 15 miljoner judar. Judar tror på en enda Gud.
Toran är de fem Moseböckerna. Tillsammans med Profeterna och Skrifterna bildar den Tanakh, judendomens heliga skrift. Talmud är en senare samling där lärda förklarar och diskuterar Torans lagar.
I synagogan läses Toran från en handskriven rulle. Den är indelad i avsnitt, och ett avsnitt läses varje sabbat, så att hela Toran blir läst på ett år.
Synagogan är en plats för bön, studier och samling. En rabbin är en lärare som kan Torans lagar och som ofta leder gudstjänsten.
Jerusalem är judendomens heligaste stad. Där stod templet, som förstördes år 70. Västmuren är en del av muren runt det område där templet stod, och där ber många judar.
Sabbaten är veckans vilodag. Den börjar på fredagskvällen strax före solnedgången och slutar när det har blivit mörkt på lördagen. Enligt Toran vilade Gud den sjunde dagen efter skapelsen.
Bar mitzva betyder ungefär budets son, och bat mitzva betyder budets dotter. En pojke får bar mitzva när han fyller 13, och en flicka får bat mitzva vid 12 eller 13 års ålder. Från den dagen räknas man som ansvarig för att själv följa buden.
Kosher betyder ungefär lämplig och gäller mat. Enligt Torans regler äter man inte gris eller skaldjur, och kött och mjölk blandas inte.
I Toran berättas att israeliterna var slavar i Egypten och tvingades arbeta hårt med att tillverka tegel. Gud sände Mose till farao för att kräva att folket skulle få gå fritt.
I berättelsen vägrade farao, och Egypten drabbades av tio plågor. Till sist fick folket ge sig av, i sådan brådska att degen inte hann jäsa. Havet delade sig, så att de kunde gå över. Vid berget Sinai fick Mose Torans lagar.
På pesach minns judar uttåget ur Egypten med en festmåltid, seder. Chanukka är en ljusfest i åtta dagar till minne av när templet i Jerusalem invigdes på nytt, för omkring 2 200 år sedan.
Inom judendomen finns ortodox, konservativ och reformjudendom. En del judar följer reglerna noga, andra delvis, och många är inte religiösa men känner sig judiska genom historien, högtiderna och kulturen.
Judar är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har levt i landet sedan 1700-talet. Om det kan du läsa mer i området om Sveriges nationella minoriteter.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska ett påstående om en helig skrift
- resonera om hur en gammal berättelse kan gälla i dag
- resonera om vad som händer när två regler krockar
- förklara hur ett föremål vid dörren hänger ihop med en central tanke
- skriva en saklig text om en vilodag
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: Tanakh innehåller i stort sett samma skrifter som kristendomens Gamla testamentet, men i en annan ordning. Judendomen har inget Nya testamente, och därför kallar judar inte sin heliga skrift för gammal. Talmud och andra skrifter förklarar hur Torans lagar ska följas. Påhittat: Oskar skriver: "Judarnas heliga skrift är Gamla testamentet, så judar läser samma bok som kristna, fast bara halva." Granska meningen.
Tränar: granska ett påstående om en skrift
Visa svar
Meningen ser judendomen med kristendomens ögon. Tanakh har nästan samma innehåll som Gamla testamentet, men ordningen är en annan, och för judar är den ingen första halva av något. Judar läser den också tillsammans med Talmud och andra förklaringar, så de förstår texterna på sitt eget sätt. En bättre mening: "Judendomens heliga skrift heter Tanakh och innehåller ungefär samma skrifter som Gamla testamentet."
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: i haggadan, boken som läses vid sedermåltiden, står det att varje människa i varje generation ska se sig själv som om hon själv hade gått ut ur Egypten. Påhittat: Elsa säger: "Uttåget är bara en berättelse om något som hände för väldigt länge sedan." David säger: "Det är en berättelse om frihet som gäller oss i dag." Vilken läsning stämmer bäst med haggadan? Hur kan berättelsen betyda något för någon i dag?
Tränar: resonera om en berättelse i dag
Visa svar
Davids läsning stämmer bäst med haggadan, som säger att var och en ska se sig själv som en av dem som blev fria. Då blir berättelsen mer än historia. Den kan påminna om att vara tacksam för sin frihet och om att tänka på människor som inte är fria i dag.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: enligt judisk lag går det före nästan alla andra bud att rädda ett liv, också före sabbatens regler. Påhittat: familjen Abramson följer sabbatens regler noga och kör aldrig bil på sabbaten. En lördag får morfar svårt att andas. Vad bör familjen göra? Vad visar det om hur reglerna är tänkta?
Tränar: resonera om två regler som krockar
Visa svar
Familjen ska genast ringa 112 eller köra morfar till sjukhuset, eftersom det går före sabbatens regler att rädda ett liv. Det visar att reglerna är till för att människor ska leva, inte för att någon ska skadas. Den som följer reglerna noga följer alltså också regeln om att rädda liv.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: på dörrposten i många judiska hem sitter en mezuza, en liten kapsel med en handskriven text ur Toran. Texten börjar med orden Shema Jisrael, som betyder "Hör, Israel", och säger sedan att Herren är vår Gud och att Herren är en. I samma text står det att orden ska skrivas på husets dörrposter. Många rör vid mezuzan när de går genom dörren. Hur hänger mezuzan ihop med tron på en enda Gud? Vad kan det betyda att den sitter just vid dörren?
Tränar: förklara ett föremål vid en dörr
Visa svar
Texten i mezuzan säger att Gud är en, och det är kärnan i judisk tro. Eftersom den sitter vid dörren passerar man den hela tiden, både när man går hemifrån och när man kommer hem. Den kan påminna om att tron hör till hela vardagen och inte bara till synagogan.
- Skriv själv
Påhittat: skoltidningen ska ha en text om sabbaten. Skriv en saklig text på högst fem meningar: vad sabbaten är, vad många judar gör, varför de vilar och att judar firar på olika sätt.
Tränar: skriva en saklig text
Visa svar
Texten beskriver i stället för att bekänna, skriver "många judar" och tar med att judar firar olika. Till exempel: "Sabbaten är judendomens vilodag, från fredag kväll till lördag kväll. Många judar tänder ljus och äter en festmåltid med challa och vin på fredagskvällen. De vilar eftersom Gud enligt Toran vilade efter skapelsen. En del följer reglerna noga och arbetar inte alls, andra firar mest med middagen."
Så tränar du
5 minuter
Uttåget i bilder
Den ena berättar början av berättelsen om uttåget ur Egypten, den andra berättar slutet. Rita sedan tre bilder ur berättelsen och kontrollera i en faktabok.
I vardagen
En dag av vila
Prata en helgdag om hur det vore att vila en hel dag från arbete och skärmar. Ta sedan reda på i en faktabok hur sabbaten firas, och jämför.
Med papper och penna
Tanakh i tre delar
Rita en bokhylla med tre hyllor och skriv Toran, Profeterna och Skrifterna på var sin. Leta upp två böcker som hör till varje hylla i ett uppslagsverk och skriv in dem.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur skulle du förklara kosher inifrån?”
Låt barnet själv förklara en sed, till exempel reglerna för kosher, som om en jude berättade för en kompis vad seden betyder.
- Beskriv judendomen med "många judar …" och "en del judar …", och säg att judar tror och lever på olika sätt och att många inte är religiösa.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tror eller om familjen tillhör en minoritet för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer.
Det här kan vara klurigt
Tror att alla judar bor i Israel.
Så kan du hjälpa: Ta reda på i ett uppslagsverk i vilka länder flest judar bor.
Blandar ihop Toran och Tanakh.
Så kan du hjälpa: Rita Tanakh som en bok med tre delar och markera var Toran hör hemma.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- JudendomenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Kristendomen
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig om judendomens ritualer, som sabbaten och bar och bat mitzva, om levnadsregler som kosher, och om heliga platser och rum, som synagogan, Jerusalem och Västmuren. Barnet kopplar berättelsen om uttåget ur Egypten till sedermåltiden och tillämpar tankar ur Toran på påhittade fall.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.