Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 5

Judendomen

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Judendomen är en av världens äldsta religioner. Här lär du dig om Toran och synagogan, om sabbaten, bar och bat mitzva och reglerna för mat, om Jerusalem och Västmuren och om högtiderna pesach och chanukka. Du får också höra berättelsen om uttåget ur Egypten. Alla personer i uppgifterna är påhittade.

Religionskunskap i åk 4–6 tar upp ritualer, levnadsregler och heliga platser i judendomen, och tankar bakom dem som de uttrycks i berättelser. Judendomen, kristendomen och islam har lika många uppgifter av samma slag. Religionen beskrivs inifrån och bekänns inte, och variationen bland judar nämns. Judar är också en nationell minoritet i Sverige. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror eller vilken minoritet familjen tillhör.

Till Så kan en vuxen hjälpa

I en synagoga med träbänkar står två barn i tioårsåldern vid en upphöjd läspulpet: en pojke med glasögon, lockigt brunt hår och ljus hud i en mörkgrön skjorta och en flicka med långt svart hår i hästsvans och mörkbrun hud i en röd klänning, medan en rabbin, en kvinna i femtioårsåldern med kort grått hår, visar dem en öppen torarulle och en silverpekare

Det här handlar det om

Judendomen är den äldsta av de tre religionerna där Abraham är en viktig person. I världen finns omkring 15 miljoner judar. Judar tror på en enda Gud.

Toran är de fem Moseböckerna. Tillsammans med Profeterna och Skrifterna bildar den Tanakh, judendomens heliga skrift. Talmud är en senare samling där lärda förklarar och diskuterar Torans lagar.

I synagogan läses Toran från en handskriven rulle. Den är indelad i avsnitt, och ett avsnitt läses varje sabbat, så att hela Toran blir läst på ett år.

Synagogan är en plats för bön, studier och samling. En rabbin är en lärare som kan Torans lagar och som ofta leder gudstjänsten.

Jerusalem är judendomens heligaste stad. Där stod templet, som förstördes år 70. Västmuren är en del av muren runt det område där templet stod, och där ber många judar.

Sabbaten är veckans vilodag. Den börjar på fredagskvällen strax före solnedgången och slutar när det har blivit mörkt på lördagen. Enligt Toran vilade Gud den sjunde dagen efter skapelsen.

Bar mitzva betyder ungefär budets son, och bat mitzva betyder budets dotter. En pojke får bar mitzva när han fyller 13, och en flicka får bat mitzva vid 12 eller 13 års ålder. Från den dagen räknas man som ansvarig för att själv följa buden.

Kosher betyder ungefär lämplig och gäller mat. Enligt Torans regler äter man inte gris eller skaldjur, och kött och mjölk blandas inte.

I Toran berättas att israeliterna var slavar i Egypten och tvingades arbeta hårt med att tillverka tegel. Gud sände Mose till farao för att kräva att folket skulle få gå fritt.

I berättelsen vägrade farao, och Egypten drabbades av tio plågor. Till sist fick folket ge sig av, i sådan brådska att degen inte hann jäsa. Havet delade sig, så att de kunde gå över. Vid berget Sinai fick Mose Torans lagar.

På pesach minns judar uttåget ur Egypten med en festmåltid, seder. Chanukka är en ljusfest i åtta dagar till minne av när templet i Jerusalem invigdes på nytt, för omkring 2 200 år sedan.

Inom judendomen finns ortodox, konservativ och reformjudendom. En del judar följer reglerna noga, andra delvis, och många är inte religiösa men känner sig judiska genom historien, högtiderna och kulturen.

Judar är en av Sveriges fem nationella minoriteter och har levt i landet sedan 1700-talet. Om det kan du läsa mer i området om Sveriges nationella minoriteter.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • koppla ihop en berättelse med maten vid en festmåltid
  • resonera om var en högtids ljus placeras
  • förklara en sed på en plats dit många troende reser
  • jämföra hur samma steg i en människas liv uppmärksammas i två synagogor
  • tänka ut en fråga till en rabbin och ge ett skäl för den

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: vid sedermåltiden på pesach står ett fat på bordet med bland annat bittra örter, till exempel pepparrot, och charoset, en brun och söt röra av äpplen, nötter och vin. Det står också en skål med saltvatten. Vilken del av berättelsen om uttåget kan var och en påminna om? Förklara hur du tänker.

    Tränar: koppla ihop en berättelse med mat

    Visa svar

    De bittra örterna kan påminna om att livet som slav var bittert och svårt. Charoset ser ut som lera och kan påminna om murbruket och teglet som slavarna fick tillverka. Saltvattnet kan påminna om de tårar som slavarna grät. Så får man både höra och smaka berättelsen.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: chanukka minns hur templet invigdes på nytt efter att en grupp judar hade kämpat för att få utöva sin religion. Enligt Talmud räckte oljan till templets ljusstake bara för en dag, men den brann i åtta dagar. Under chanukka ställer många judar ljusstaken i ett fönster eller vid ytterdörren. Varför ställs den där? Vad kan det visa?

    Tränar: resonera om var ljus placeras

    Visa svar

    Ljusen ska synas för alla som går förbi och berätta om undret med oljan. De kan också visa att judarna en gång fick rätten att utöva sin religion fritt, och att familjen firar sin högtid öppet.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: vid Västmuren skriver många böner på små lappar och stoppar in dem i springorna mellan stenarna. Mer än en miljon lappar läggs dit varje år. Två gånger om året samlas lapparna in och grävs ner på en judisk begravningsplats på Olivberget. Varför slängs lapparna inte? Vad visar det om dem?

    Tränar: förklara en sed vid en plats

    Visa svar

    Lapparna innehåller böner till Gud, och därför ses de som heliga, nästan som brev till Gud. Då vore det respektlöst att slänga dem. Att gräva ner dem är ett sätt att visa dem samma respekt som en helig text.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Tova och Lea är judiska och har bat mitzva samma år. Tova går i en reformsynagoga och läser ett stycke ur Toran inför församlingen, precis som pojkarna gör. Lea går i en ortodox synagoga, där traditionellt bara män läser ur Toran under gudstjänsten. Hon håller i stället ett tal om veckans avsnitt ur Toran. Vad är likt i deras bat mitzva? Vad visar skillnaden?

    Tränar: beskriva en skillnad rättvist

    Visa svar

    Likt: för båda markerar dagen att de nu själva ansvarar för att följa buden, och båda visar vad de har lärt sig om Toran. Skillnaden visar att riktningarna inom judendomen har olika syn på vad kvinnor och män gör i gudstjänsten. Båda är judiska sätt att fira bat mitzva.

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Påhittat: en rabbin besöker klassen och berättar om sitt arbete i synagogan. Vilken fråga skulle du vilja ställa till rabbinen? Ge ett skäl.

    Tränar: formulera en fråga med ett skäl

Så tränar du

5 minuter

  • Uttåget i bilder

    Den ena berättar början av berättelsen om uttåget ur Egypten, den andra berättar slutet. Rita sedan tre bilder ur berättelsen och kontrollera i en faktabok.

I vardagen

  • En dag av vila

    Prata en helgdag om hur det vore att vila en hel dag från arbete och skärmar. Ta sedan reda på i en faktabok hur sabbaten firas, och jämför.

Med papper och penna

  • Tanakh i tre delar

    Rita en bokhylla med tre hyllor och skriv Toran, Profeterna och Skrifterna på var sin. Leta upp två böcker som hör till varje hylla i ett uppslagsverk och skriv in dem.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Hur skulle du förklara kosher inifrån?”

    Låt barnet själv förklara en sed, till exempel reglerna för kosher, som om en jude berättade för en kompis vad seden betyder.

  • Beskriv judendomen med "många judar …" och "en del judar …", och säg att judar tror och lever på olika sätt och att många inte är religiösa.
  • Barnet behöver inte berätta vad familjen tror eller om familjen tillhör en minoritet för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att alla judar bor i Israel.

    Så kan du hjälpa: Ta reda på i ett uppslagsverk i vilka länder flest judar bor.

  • Blandar ihop Toran och Tanakh.

    Så kan du hjälpa: Rita Tanakh som en bok med tre delar och markera var Toran hör hemma.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. JudendomenDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig om judendomens ritualer, som sabbaten och bar och bat mitzva, om levnadsregler som kosher, och om heliga platser och rum, som synagogan, Jerusalem och Västmuren. Barnet kopplar berättelsen om uttåget ur Egypten till sedermåltiden och tillämpar tankar ur Toran på påhittade fall.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Religionskunskap, årskurs 4–6

Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.

Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.