SO • Åk 5
Kyrkböcker, fotografier och museer
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Hur kan vi veta vem som bodde i en stuga för 170 år sedan, eller om hen kunde läsa? Här lär du dig vad kyrkböcker, domstolsprotokoll och gamla fotografier kan berätta, och vad de tiger om. Du får också granska hur museer och böcker väljer vad de visar. Alla personer, byar och källor i uppgifterna är påhittade.
Historia i åk 4–6 tar upp vad källor från 1800-talet, som kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta, och hur museer och böcker framställer historien. Uppgifterna bygger på påhittade källor. Ingen uppgift ber barnet leta i sin egen släkt eller berätta om familjens historia.
På den här sidan
Det här handlar det om
Kyrkböcker är listor som prästen i varje församling förde över människorna som bodde där. Enligt 1686 års kyrkolag skulle alla församlingar i Sverige ha sådana böcker.
I födelse- och dopboken skrev prästen in barn som föddes och döptes. I död- och begravningsboken skrev han in dem som dog och begravdes. Flyttar fördes in i in- och utflyttningslängder.
Husförhörslängden var den viktigaste kyrkboken. Där hade varje person i hushållet en rad, också pigor och drängar, med födelseår, födelseort och flyttar till och från församlingen.
En gång om året höll prästen husförhör i byarna. Då förhörde han människorna i läsning och i katekesen, Martin Luthers lilla bok om den kristna tron. Resultatet skrevs in i längden.
Husförhörslängder fördes i Sverige fram till 1895. Sedan tog församlingsboken över, och kyrkan skötte folkbokföringen ända till 1991.
Domstolsprotokoll är det som skrevs ner vid en rättegång. På landsbygden hette domstolen häradsrätt. Där finns brott, men också tvister om till exempel skulder och arv.
De första fotografierna i Sverige togs omkring år 1840. Kamerorna behövde lång tid för varje bild, så man fick sitta helt stilla. Många porträtt gjordes i en fotoateljé.
Från 1860-talet blev små porträtt på styvt papper, så kallade visitkort, mycket populära. De blev billigare, och fler människor kunde ha råd med ett fotografi.
Källor kan berätta mer än den som skrev dem tänkte på. Men de skrevs oftast av präster, domare och andra med makt, inte av dem som texterna handlade om.
Därför hörs sällan barns, pigors och fattigas egna röster i källorna. Det som de själva tänkte och kände får vi oftast bara gissa.
Historiebruk betyder hur historien används i dag, till exempel på museer, i böcker och i filmer. Den som gör en utställning eller en bok måste välja vad som ska med.
Det som finns kvar från förr är sällan ett rättvist urval. En herrgård har oftare bevarats än ett torp, och då kan bilden av livet förr bli skev.
Också historiska personer kan framställas på olika sätt. En bok kan göra någon till hjälte, medan en annan visar personens fel eller de människor som drabbades.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- beskriva en förändring i en påhittad längd och säga vad den inte visar
- resonera om vems ord som står i ett protokoll
- jämföra två källor om en händelse
- jämföra två böckers bild av en person
- ge skäl för ett eget urval till en utställning
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i husförhörslängden för Lindby har prästen antecknat hur de vuxna läser. År 1800 har 22 av 40 vuxna anteckningen "läser väl" och de andra 18 "läser något". År 1850 har 36 av 40 "läser väl" och 4 "läser något". Beskriv förändringen. Vad säger anteckningarna inte om människornas läsning? Tänk på vem som skrev och vad som förhördes.
Tränar: läsa en förändring i en källa
Visa svar
Alla vuxna kunde läsa något båda åren, men fler läste bra år 1850. Då gällde det nästan alla, mot ungefär hälften år 1800. Men anteckningen är prästens bedömning vid husförhöret, där det handlade om katekesen. Den säger inte om människorna kunde skriva, om de läste annat eller om de tyckte om att läsa.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i ett protokoll från häradsrätten 1862 står: "Pigan Kajsa Nilsdotter, 17 år, anklagas av bonden Lars Ersson för att ha tagit ett bröd. Hon erkände och sade att hon var hungrig." Vem har skrivit texten? Hur står Kajsas egna ord med? Vad får vi inte veta om henne?
Tränar: resonera om vems ord som står i en text
Visa svar
Texten är skriven av den som förde protokollet vid domstolen, inte av Kajsa. Hennes ord står med, men kort och med skrivarens ord: "sade att hon var hungrig". Vi får inte veta hur hon själv berättade, varför hon var hungrig, vad hon kände eller hur det gick för henne sedan.
- Jämför
Påhittat: om torparen Anders Persson finns två källor. I husförhörslängden för Lindby står: "utflyttad till Lindstad 1865". I ett brev som hans son Per skrev 1910 står: "Vi måste lämna torpet efter det svåra året då skörden slog fel." Jämför källorna. Vad får vi bara veta ur brevet? Vilken uppgift är troligen säkrast, och varför?
Tränar: jämföra två källor om en händelse
Visa svar
Längden ger år och plats och skrevs samma år som flytten. Brevet berättar varför familjen flyttade och hur det kändes, men det skrevs 45 år senare, så Per kan minnas fel om till exempel året. Årtalet i längden är troligen säkrast, medan skälet till flytten bara finns i brevet.
- Jämför
Påhittat: två böcker berättar om brukspatron Gustaf Lindqvist, som ägde ett järnbruk i Lindby på 1800-talet. Bok A: "Han byggde en skola och en kyrka åt bygden och var en stor man." Bok B: "Arbetarna på hans bruk hade långa dagar och låga löner, och barn arbetade där." Jämför böckernas bild av honom. Kan båda stämma? Vad behöver du för att få en rättvisare bild?
Tränar: jämföra hur en person framställs
Visa svar
Bok A gör honom till en hjälte, bok B visar hur arbetarna hade det. Båda kan stämma, eftersom böckerna har valt olika delar av hans liv. För en rättvisare bild behöver man fler källor, till exempel kyrkböcker, protokoll och brev från arbetarna, och veta vem som skrev böckerna och varför.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Du får göra en liten utställning om barn i en by på 1800-talet. Vilka tre saker skulle du vilja visa? Ge ett skäl för varje.
Tränar: ge skäl för ett urval
Så tränar du
I vardagen
Vems liv visas?
När ni besöker ett museum eller en hembygdsgård: välj ett rum och prata om vems liv som visas där och vems som saknas.
Med papper och penna
Rader och dagbok
Hitta på en familj i en by år 1860 och skriv deras rader som i en husförhörslängd: namn, födelseår, födelseort och flyttar. Skriv sedan en dagboksanteckning av ett av barnen. Jämför vad som bara står i dagboken.
Tillsammans med en vuxen
En inskannad kyrkbok
Leta tillsammans upp en inskannad husförhörslängd från 1800-talet på Riksarkivets webbplats, från en socken ni väljer på kartan. Försök läsa den gamla handstilen och hitta en rad med namn, födelseår och en flytt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Står det här i källan, eller är det en gissning?”
Låt barnet själv skilja på vad en källa säger och vad man gissar, till exempel genom att stryka under gissningarna med en annan färg.
- Barnet behöver inte leta i sin egen släkt eller berätta något om familjens historia. Uppgifterna bygger på påhittade kyrkböcker och fotografier.
- Gamla källor handlar ofta om sjukdom, fattigdom och död. Barnet behöver inte berätta något hemifrån, och det går bra att byta till något annat.
Det här kan vara klurigt
Blandar ihop husförhörslängden och dopboken.
Så kan du hjälpa: Gör en tabell med kyrkböckerna och skriv vad var och en innehåller, med hjälp av förklaringen.
Tror att husförhöret var ett prov bara för barn.
Så kan du hjälpa: Läs i förklaringen vem som förhörde och vilka som blev förhörda.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Kyrkböcker, fotografier och museerDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad kyrkböcker, domstolsprotokoll och fotografier från 1800-talet kan berätta, till exempel vem som bodde var, flyttar och läskunnighet, och vad de inte berättar, som barns och fattigas egna röster. Barnet granskar hur museer och böcker väljer vad de visar och hur de framställer människor. Alla källor i uppgifterna är påhittade.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Historia, årskurs 4–6
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.