SO • Åk 6
Kristendomens spår i Sverige
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Röda dagar i almanackan, kyrktorn och uttryck som "skilja agnarna från vetet": kristendomen har satt spår i Sverige under lång tid. Här tränar du på att hitta spåren, se hur de har förändrats och resonera om vad de betyder i dag. Alla personer och städer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Området handlar om spår i kalendern, språket, landskapet och tankar om att hjälpa varandra, inte om tro och ritualer. Spåren beskrivs, de bekänns inte. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror eller firar.
På den här sidan
Det här handlar det om
Kristendomen har funnits i Sverige i ungefär tusen år. Den har lämnat spår i kalendern, i språket, i landskapet och i tankar om hur människor ska behandla varandra.
Ett spår kan finnas kvar fast många inte längre tänker på det som kristet. Man kan fira en högtid, säga ett uttryck eller gå förbi en kyrka utan att tro på Gud.
Lagen om allmänna helgdagar säger vilka dagar som är helgdagar i Sverige. De flesta är kristna högtider.
Många högtider har ett blandat ursprung. Kyrkan har gett dem ett namn och en berättelse, men seder som har kommit till senare eller från andra håll hör också till firandet.
Kyrkor har ofta höga torn som syns på långt håll. Kyrkklockorna ringer före gudstjänster, vid begravningar och när en helg börjar.
Många uttryck i svenskan kommer från Bibeln. Den som säger dem vet ofta inte var de kommer ifrån.
Barmhärtighet betyder att hjälpa den som har det svårt. Det är en viktig tanke i kristendomen, och liknande tankar finns i andra religioner och livsåskådningar.
Tanken att alla människor har samma värde har flera rötter, bland annat i kristen tradition och i humanismen. Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, säger att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde.
Under 1600-talet och början av 1700-talet måste alla svenskar höra till Svenska kyrkan. Först på 1800-talet blev det tillåtet att gå över till ett annat samfund, och i dag gäller religionsfrihet. De kristna spåren finns kvar i samhället, och alla som bor här möter dem, vad de än tror.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska ett påstående med hjälp av en text ur läroplanen
- jämföra en kristen sed med hur den lever kvar i lagen och vardagen
- förklara en skillnad mellan två siffror om tro och firande
- ta ställning med skäl i en fråga om en skolas traditioner
- dra en egen slutsats med skäl och motskäl om kristna spår
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: i läroplanen för grundskolan står att skolan ska fostra till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande "i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". I samma läroplan står: "Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell." Det betyder att skolan inte ska lära ut någon tro som den rätta. Påhittat: Elias säger: "Då är skolan kristen." Granska påståendet.
Tränar: granska ett påstående med en källa
Visa svar
Påståendet stämmer inte. Läroplanen säger att värderingarna har två rötter, kristen tradition och humanism, men inte att skolan ska vara kristen. Undervisningen ska vara icke-konfessionell, så ingen elev ska behöva tro något, och skolan lär om religioner utan att lära eleverna att tro.
- Jämför
Fakta: ett av de tio budorden säger att man ska hålla vilodagen helig, och i kristen tradition är söndagen vilodag. I lagen om allmänna helgdagar räknas alla söndagar som helgdagar. I dag är många affärer öppna på söndagar, och många människor arbetar då. Jämför söndagen i kristen tradition med söndagen i dag. Vad finns kvar, och vad har ändrats?
Tränar: jämföra en sed förr och nu
Visa svar
Kvar finns att söndagen är helgdag i lagen och att många är lediga från skola och arbete då. Ändrat är att söndagen för många inte är en dag för vila och gudstjänst, eftersom affärer är öppna och många arbetar. Spåret finns kvar i kalendern, men vad dagen betyder har förändrats.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en undersökning i staden Lindstad säger sju av tio att de firar jul. Bara tre av tio säger att de tror på någon gud. Hur kan fler fira jul än som tror? Ge två skäl.
Tränar: förklara en skillnad mellan två siffror
Visa svar
Julen är en kristen högtid, men den har också blivit en tradition med familj, mat, ledighet och gåvor. Ett kristet spår kan leva vidare utan tron, så många firar för traditionens och gemenskapens skull.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Påhittat: en skola diskuterar om lovet i december ska heta jullov eller vinterlov. Vad tycker du? Ge två skäl och ett motskäl.
Tränar: ta ställning med skäl
- Skriv själv
Skriv ett stycke om frågan: "Är kristendomens spår i Sverige i dag mest religion eller mest kultur?" Använd minst två exempel från sidan, ta ställning och skriv ett skäl som talar emot din slutsats.
Tränar: dra en egen slutsats med skäl
Visa svar
Stycket tar ställning, bygger på minst två exempel och tar upp ett motskäl. Till exempel: "Mest kultur. Många firar jul fast de inte tror, och många säger uttryck från Bibeln utan att veta det. Men kyrkorna används fortfarande till gudstjänster varje söndag, och för många kristna är högtiderna en del av deras tro."
Så tränar du
5 minuter
Kristet eller inte?
Den ena nämner en sed, till exempel adventsljusstaken, påskägg eller midsommarstången. Den andra gissar om seden har kristet ursprung. Ta sedan reda på det tillsammans.
I vardagen
Röda dagar
Bläddra i en almanacka tillsammans och ringa in de röda dagarna. Ta reda på i ett uppslagsverk vilka av dem som är kristna högtider och vilka som har ett annat ursprung.
Med papper och penna
Uttrycksjakt
Skriv upp uttryck ni hör under en vecka. Undersök i ett uppslagsverk vilka av dem som kommer från Bibeln, och skriv vad de betyder.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kan vi ta reda på var en sed kommer ifrån?”
Låt barnet själv leta efter spåren i almanackan, i språket eller i landskapet. Fråga hur barnet kan ta reda på om ett spår är kristet, i stället för att säga svaret.
- Beskriv kristna spår som en del av historien och kulturen, inte som något barnet ska tro på. Säg "kristna firar …" och "uttrycket kommer från …".
- Barnet behöver aldrig berätta vad familjen tror eller firar för att göra uppgifterna. Alla personer i uppgifterna är påhittade, och barnet säger bara sin egen åsikt.
Det här kan vara klurigt
Tror att allt som hör till en kristen högtid har kristet ursprung.
Så kan du hjälpa: Ta reda på i ett uppslagsverk när och varifrån en sed kom, och sätt ut den på en tidslinje.
Tror att alla kyrkor i Sverige är lika gamla.
Så kan du hjälpa: Leta upp två kyrkor i ett uppslagsverk och jämför när de byggdes.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Kristendomens spår i SverigeDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hitta kristendomens spår i Sverige i dag: helgdagar, namnsdagar, kyrkor, uttryck ur Bibeln och tankar om barmhärtighet och allas lika värde. Barnet jämför förr och nu och resonerar om varför spåren finns kvar också för dem som inte är kristna.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.