SO • Åk 5
Kristendomens spår i Sverige
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Röda dagar i almanackan, kyrktorn och uttryck som "skilja agnarna från vetet": kristendomen har satt spår i Sverige under lång tid. Här tränar du på att hitta spåren, se hur de har förändrats och resonera om vad de betyder i dag. Alla personer och städer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Området handlar om spår i kalendern, språket, landskapet och tankar om att hjälpa varandra, inte om tro och ritualer. Spåren beskrivs, de bekänns inte. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror eller firar.
På den här sidan
Det här handlar det om
Kristendomen har funnits i Sverige i ungefär tusen år. Den har lämnat spår i kalendern, i språket, i landskapet och i tankar om hur människor ska behandla varandra.
Ett spår kan finnas kvar fast många inte längre tänker på det som kristet. Man kan fira en högtid, säga ett uttryck eller gå förbi en kyrka utan att tro på Gud.
Lagen om allmänna helgdagar säger vilka dagar som är helgdagar i Sverige. De flesta är kristna högtider.
Många högtider har ett blandat ursprung. Kyrkan har gett dem ett namn och en berättelse, men seder som har kommit till senare eller från andra håll hör också till firandet.
Kyrkor har ofta höga torn som syns på långt håll. Kyrkklockorna ringer före gudstjänster, vid begravningar och när en helg börjar.
Många uttryck i svenskan kommer från Bibeln. Den som säger dem vet ofta inte var de kommer ifrån.
Barmhärtighet betyder att hjälpa den som har det svårt. Det är en viktig tanke i kristendomen, och liknande tankar finns i andra religioner och livsåskådningar.
Tanken att alla människor har samma värde har flera rötter, bland annat i kristen tradition och i humanismen. Regeringsformen, en av Sveriges grundlagar, säger att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde.
Under 1600-talet och början av 1700-talet måste alla svenskar höra till Svenska kyrkan. Först på 1800-talet blev det tillåtet att gå över till ett annat samfund, och i dag gäller religionsfrihet. De kristna spåren finns kvar i samhället, och alla som bor här möter dem, vad de än tror.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra två högtider och skilja kristna inslag från andra
- beskriva hur en kristen tanke har förändrats från förr till nu
- koppla ett ord i svenskan till en berättelse
- resonera om vad en gammal byggnad kan vara värd för människor med olika tro
- ge skäl för en gissning om språket i framtiden
Kan du lösa sådana här?
- Jämför
Fakta: midsommardagen ligger nära den 24 juni, då kyrkan sedan medeltiden har firat Johannes döparen. Midsommarstången kom troligen till Sverige från Tyskland på 1300- eller 1400-talet. Lucia firas den 13 december. Lucia var ett kristet helgon från Sicilien som dog på 300-talet, och luciatåget som vi känner det spreds omkring år 1900. Jämför högtiderna: vad är kristet i dem, och vad har kommit från annat håll eller senare?
Tränar: jämföra två högtider med blandat ursprung
Visa svar
Båda har ett kristet helgon bakom dagen: Johannes döparen och Lucia. I båda finns också sådant som kom senare eller från annat håll, som midsommarstången från Tyskland och luciatåget från omkring år 1900. Högtiderna är alltså blandade, och man kan fira dem utan att tänka på helgonen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: under medeltiden ledde kyrkan hjälpen till fattiga och lärde att det var en kristen plikt att ge till dem. Från 1763 skulle varje socken ta hand om sina egna fattiga. I dag kan den som inte har pengar till det nödvändigaste få ekonomiskt bistånd från kommunen, och det betalas med skatt. Vad har förändrats? Vad finns kvar av den gamla tanken?
Tränar: beskriva en förändring från förr till nu
Visa svar
Förr var hjälpen en kristen plikt som kyrkan och socknen ordnade. I dag är det kommunen som ansvarar, hjälpen är en rättighet i lagen och den betalas med allas skatt. Kvar finns tanken att den som har det svårt ska få hjälp, alltså barmhärtighet, men i dag bygger den på flera rötter.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: ett äldre ord för den som hjälper gamla och sjuka i deras hem är hemsamarit. Ordet samarit kommer från en liknelse som Jesus berättar i Bibeln. Vilken liknelse är det? Varför passade ordet för yrket?
Tränar: koppla ett ord till en liknelse
Visa svar
Liknelsen om den barmhärtige samariern, som tar hand om en skadad främling när andra går förbi. Yrket handlar också om att hjälpa någon som behöver det, därför passade ordet.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i staden Lindhamn vill församlingen sälja en gammal kyrka som få besöker. Många protesterar, också sådana som inte är kristna. Fakta: Svenska kyrkans kyrkor som är byggda före år 1940 skyddas i lagen som kulturarv. Varför kan kyrkan vara viktig för människor som inte tror? Ge två skäl.
Tränar: resonera om vad en byggnad betyder
Visa svar
Kyrkan kan vara ett landmärke som syns i hela staden och en del av ortens historia. Många kan också ha minnen därifrån, till exempel från en skolavslutning, en konsert eller ett dop i släkten. Därför kan den betyda något också för den som inte tror.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Många uttryck från Bibeln används än i dag. Tror du att de finns kvar i svenskan om hundra år? Ge två skäl.
Tränar: ge skäl för en gissning
Så tränar du
5 minuter
Kristet eller inte?
Den ena nämner en sed, till exempel adventsljusstaken, påskägg eller midsommarstången. Den andra gissar om seden har kristet ursprung. Ta sedan reda på det tillsammans.
I vardagen
Röda dagar
Bläddra i en almanacka tillsammans och ringa in de röda dagarna. Ta reda på i ett uppslagsverk vilka av dem som är kristna högtider och vilka som har ett annat ursprung.
Med papper och penna
Uttrycksjakt
Skriv upp uttryck ni hör under en vecka. Undersök i ett uppslagsverk vilka av dem som kommer från Bibeln, och skriv vad de betyder.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kan vi ta reda på var en sed kommer ifrån?”
Låt barnet själv leta efter spåren i almanackan, i språket eller i landskapet. Fråga hur barnet kan ta reda på om ett spår är kristet, i stället för att säga svaret.
- Beskriv kristna spår som en del av historien och kulturen, inte som något barnet ska tro på. Säg "kristna firar …" och "uttrycket kommer från …".
- Barnet behöver aldrig berätta vad familjen tror eller firar för att göra uppgifterna. Alla personer i uppgifterna är påhittade, och barnet säger bara sin egen åsikt.
Det här kan vara klurigt
Tror att allt som hör till en kristen högtid har kristet ursprung.
Så kan du hjälpa: Ta reda på i ett uppslagsverk när och varifrån en sed kom, och sätt ut den på en tidslinje.
Tror att alla kyrkor i Sverige är lika gamla.
Så kan du hjälpa: Leta upp två kyrkor i ett uppslagsverk och jämför när de byggdes.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Kristendomens spår i SverigeDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hitta kristendomens spår i Sverige i dag: helgdagar, namnsdagar, kyrkor, uttryck ur Bibeln och tankar om barmhärtighet och allas lika värde. Barnet jämför förr och nu och resonerar om varför spåren finns kvar också för dem som inte är kristna.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.