Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 6

Sveriges nationella minoriteter

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

I Sverige finns fem nationella minoriteter. Det är grupper som har levt här i flera hundra år och som har ett eget språk, en egen kultur eller en egen religion. Här lär du dig vad det betyder, vilka rättigheter minoriteterna har, något om varje grupps historia och att de är en levande del av Sverige i dag.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp de nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter. Grupperna beskrivs med lika omsorg och utifrån minoriteternas egna källor, som minoritet.se. Samerna har ett eget område, Samerna – Sveriges urfolk, och tas här upp kort. Ingen uppgift frågar om barnet eller familjen tillhör en minoritet eller talar ett minoritetsspråk.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i tolvårsåldern i rullstol med kort brunt hår, olivfärgad hud och en röd tröja och en pojke i samma ålder med ljust rufsigt hår, ljus hud och randig t-shirt tittar på en hylla med böcker på olika språk på ett bibliotek, medan en bibliotekarie i sextioårsåldern med vitt hår och glasögon på näsan håller fram en bilderbok

Det här handlar det om

En minoritet är en grupp som är färre än de flesta andra i ett land. En nationell minoritet är en grupp som har levt i Sverige under mycket lång tid och som har något eget som den vill behålla. Riksdagen bestämde fyra krav. Gruppen ska höra ihop och skilja sig från resten av befolkningen. Den ska ha ett eget språk, en egen religion eller en egen kultur. Den ska vilja behålla sin identitet. Och den ska ha historiska eller långvariga band till Sverige, vilket har räknats som att gruppen fanns här före omkring år 1900.

Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De erkändes år 2000, efter ett beslut i riksdagen. Samtidigt fick fem språk ställning som nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Samerna är dessutom ett urfolk, och om dem kan du läsa mer i området om samerna.

Sedan 2010 finns minoritetslagen. Den säger att alla kommuner och myndigheter ska informera minoriteterna om deras rättigheter, skydda språken och kulturerna och låta minoriteterna vara med och påverka frågor som rör dem. Barns rätt att utveckla sitt språk och sin kultur ska få särskilt stöd. En del kommuner är så kallade förvaltningsområden för finska, meänkieli eller samiska. Där har man dessutom rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på språket, och rätt att använda språket när man har kontakt med kommunen.

Judar har levt i Sverige sedan 1700-talet. Först år 1775 fick judar bosätta sig här utan att bli kristna, och en tid fick de bara bo i några få städer. År 1870 fick judar samma medborgerliga rättigheter som andra svenskar. I dag finns omkring 15 000 till 20 000 judar i Sverige. En del är religiösa och går till synagogan, andra inte, men många känner samhörighet genom historien, högtiderna och kulturen.

Romer har levt i Sverige sedan 1500-talet, och den första kända texten om romer i Sverige skrevs i Stockholm år 1512. Fler romska grupper kom under 1800- och 1900-talet. Under lång tid behandlades romer orättvist av staten, och många möter fortfarande fördomar. Romernas språk finns i många varianter. Romer lever i dag i hela Sverige, med alla slags yrken och liv.

Sverige och Finland var samma rike i flera hundra år, fram till 1809. Många flyttade hit efter 1954, när människor i Norden fick resa och arbeta fritt i varandras länder. I dag har omkring 700 000 människor i Sverige finsk bakgrund, och alla kan inte språket.

Tornedalingar kommer från Tornedalen, längst upp i nordost vid gränsen mot Finland. Sedan slutet av 1800-talet var svenska det enda språket i skolan där, och barnen fick inte prata sitt eget språk under lektionerna. Många slutade därför föra språket vidare. I dag räknas också kväner och lantalaiset till samma minoritet, och gruppens språk används i radio, böcker och musik.

Alla fem minoriteterna är levande i dag. De har föreningar, tidningar, radioprogram, festivaler och egna högtider, och många unga lär sig språken. Precis som i alla grupper är människorna olika: de bor på olika platser, tycker olika och lever olika liv.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • jämföra rättigheterna i en kommun som är förvaltningsområde och en som inte är det
  • granska en text som generaliserar om en minoritet
  • jämföra begreppen urfolk och nationell minoritet
  • resonera om varför en grupp själv behöver få berätta sin historia
  • ge förslag med skäl på hur minoriteterna kan synas mer

Kan du lösa sådana här?

  1. Jämför

    Påhittat: Aila bor i en kommun som är förvaltningsområde för meänkieli. Hennes kusin Pekka bor i en kommun som inte är det. Båda talar meänkieli. Vad har de båda rätt till, och vad har Aila rätt till som inte Pekka har?

    Tränar: jämföra vad som gäller på två platser

    Visa svar

    Båda: kommunen ska informera om deras rättigheter, skydda språket och kulturen, låta minoriteten vara med och påverka och ge barn stöd att utveckla språket. Båda har också rätt till modersmålsundervisning i skolan. Bara Aila: förskola och äldreomsorg helt eller delvis på meänkieli, och rätt att använda meänkieli när hon har kontakt med kommunen.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: i en gammal skolbok står: "Romerna är ett folk som reser runt och inte vill bo på ett ställe." Vad är fel med meningen? Hur kan man ta reda på hur det är?

    Tränar: granska ett påstående om en hel grupp

    Visa svar

    Meningen säger något om alla romer, som om alla var likadana, och det blir en fördom. Romer har funnits i Sverige i över 500 år, och i dag lever romer, precis som andra, på olika platser och med olika jobb. Förr flyttade en del romer för att lagar och myndigheter tvingade dem att flytta, inte för att de inte ville stanna. Man kan ta reda på det i källor där romer själva berättar, till exempel på minoritet.se.

  3. Jämför

    Jämför begreppen urfolk och nationell minoritet. Vad betyder vart och ett? Varför är samerna både och, medan de andra fyra grupperna är nationella minoriteter men inte urfolk?

    Tränar: jämföra två begrepp och använda dem på grupper

    Visa svar

    Nationell minoritet: gruppen har lång historia i Sverige, ett eget språk, en egen religion eller kultur och vill behålla den. Urfolk: folket fanns i området före staten och gränserna och har kvar sin egen kultur. Samerna uppfyller båda. Judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar har levt i Sverige i hundratals år, men de var inte där innan staten fanns, så de är inte urfolk.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Under några år samlade en kommission som staten tillsatte in berättelser från tornedalingar, kväner och lantalaiset om hur de hade behandlats. Varför kan det vara viktigt att en grupp själv får berätta sin historia, och inte bara läsa om den i böcker som andra har skrivit?

    Tränar: resonera om vem som berättar historien

    Visa svar

    Svaret tar upp både gruppen och resten av samhället. Till exempel: de som var med vet hur det kändes, och det står sällan i böcker skrivna av andra. Det kan kännas som en upprättelse att bli lyssnad på. Resten av landet får veta sådant som har varit dolt, och det blir lättare att förstå varför språket är så viktigt för gruppen i dag.

  5. Skriv själv

    Påhittat: biblioteket i din kommun vill att de fem nationella minoriteterna ska synas mer. Skriv ett förslag med tre idéer, och skriv varför varje idé är bra.

    Tränar: ge förslag med skäl

    Visa svar

    Förslaget har tre idéer och ett skäl till varje. Till exempel: "1. Köp in barnböcker på alla fem minoritetsspråken, så att den som vill kan läsa på sitt språk eller lära sig. 2. Bjud in en författare från en minoritet att berätta, så att historien berättas av någon som känner den. 3. Gör en utställning om minoriteterna i dag, inte bara förr, så att alla ser att de lever nu."

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Tycker du att alla elever borde få lära sig några ord på alla fem minoritetsspråken i skolan? Varför eller varför inte?

    Tränar: ta ställning med skäl

Så tränar du

5 minuter

  • Uppfyller gruppen kraven?

    Den ena hittar på en grupp, till exempel en orkester eller en släkt som har bott på samma gård i 300 år. Den andra går igenom de fyra kraven och säger om gruppen kan vara en nationell minoritet.

Med papper och penna

  • Tidslinje med fem färger

    Rita en tidslinje från 1500-talet till i dag. Använd en färg för varje minoritet och sätt ut minst en händelse för varje grupp. Avsluta med år 2000 och 2010.

Tillsammans med en vuxen

  • En minoritet i taget

    Titta tillsammans på minoritet.se. Välj en av de fem minoriteterna och läs om den. Vad var nytt för er? Leta sedan upp en bok, en låt eller ett radioprogram på gruppens språk.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem har skrivit det här, och hör den personen till gruppen?”

    Ge de fem grupperna lika mycket utrymme, och lyft både historien och livet i dag. Barnböcker, musik och radio på minoritetsspråken finns att låna på bibliotek, och minoritet.se har material där grupperna själva berättar.

  • Barnet behöver aldrig berätta om familjen tillhör en minoritet, vilket språk som talas hemma eller varifrån familjen kommer. Uppgifterna utgår från påhittade personer. Vill barnet själv berätta är det välkommet, men ingen ska pekas ut eller bli ombedd att tala för en hel grupp.
  • Hör barnet en fördom om en grupp, i skolan eller på nätet? Fråga vad barnet tror och om det gäller alla i gruppen. Påminn om att människor i alla grupper är olika.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att en nationell minoritet är samma sak som alla som har flyttat hit.

    Så kan du hjälpa: Gå igenom de fyra kraven. Alla som bor i Sverige har samma mänskliga rättigheter, men de nationella minoriteterna har funnits här så länge att de har fått särskilda rättigheter för sina språk och kulturer.

  • Tror att minoriteterna bara hör till historien.

    Så kan du hjälpa: Alla fem grupperna lever i dag, i hela landet. Leta upp något som händer nu, till exempel en festival eller ett radioprogram på ett minoritetsspråk.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Sveriges nationella minoriteterDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vilka de fem nationella minoriteterna och minoritetsspråken är, vad som gör en grupp till en nationell minoritet och vilka rättigheter minoritetslagen ger. Barnet möter varje grupps historia och tränar på att pröva påhittade fall mot kraven och rättigheterna och att granska påståenden om en hel grupp.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.