SO • Åk 5
Sveriges nationella minoriteter
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
I Sverige finns fem nationella minoriteter. Det är grupper som har levt här i flera hundra år och som har ett eget språk, en egen kultur eller en egen religion. Här lär du dig vad det betyder, vilka rättigheter minoriteterna har, något om varje grupps historia och att de är en levande del av Sverige i dag.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp de nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter. Grupperna beskrivs med lika omsorg och utifrån minoriteternas egna källor, som minoritet.se. Samerna har ett eget område, Samerna – Sveriges urfolk, och tas här upp kort. Ingen uppgift frågar om barnet eller familjen tillhör en minoritet eller talar ett minoritetsspråk.

På den här sidan
Det här handlar det om
En minoritet är en grupp som är färre än de flesta andra i ett land. En nationell minoritet är en grupp som har levt i Sverige under mycket lång tid och som har något eget som den vill behålla. Riksdagen bestämde fyra krav. Gruppen ska höra ihop och skilja sig från resten av befolkningen. Den ska ha ett eget språk, en egen religion eller en egen kultur. Den ska vilja behålla sin identitet. Och den ska ha historiska eller långvariga band till Sverige, vilket har räknats som att gruppen fanns här före omkring år 1900.
Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De erkändes år 2000, efter ett beslut i riksdagen. Samtidigt fick fem språk ställning som nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Samerna är dessutom ett urfolk, och om dem kan du läsa mer i området om samerna.
Sedan 2010 finns minoritetslagen. Den säger att alla kommuner och myndigheter ska informera minoriteterna om deras rättigheter, skydda språken och kulturerna och låta minoriteterna vara med och påverka frågor som rör dem. Barns rätt att utveckla sitt språk och sin kultur ska få särskilt stöd. En del kommuner är så kallade förvaltningsområden för finska, meänkieli eller samiska. Där har man dessutom rätt till förskola och äldreomsorg helt eller delvis på språket, och rätt att använda språket när man har kontakt med kommunen.
Judar har levt i Sverige sedan 1700-talet. Först år 1775 fick judar bosätta sig här utan att bli kristna, och en tid fick de bara bo i några få städer. År 1870 fick judar samma medborgerliga rättigheter som andra svenskar. I dag finns omkring 15 000 till 20 000 judar i Sverige. En del är religiösa och går till synagogan, andra inte, men många känner samhörighet genom historien, högtiderna och kulturen.
Romer har levt i Sverige sedan 1500-talet, och den första kända texten om romer i Sverige skrevs i Stockholm år 1512. Fler romska grupper kom under 1800- och 1900-talet. Under lång tid behandlades romer orättvist av staten, och många möter fortfarande fördomar. Romernas språk finns i många varianter. Romer lever i dag i hela Sverige, med alla slags yrken och liv.
Sverige och Finland var samma rike i flera hundra år, fram till 1809. Många flyttade hit efter 1954, när människor i Norden fick resa och arbeta fritt i varandras länder. I dag har omkring 700 000 människor i Sverige finsk bakgrund, och alla kan inte språket.
Tornedalingar kommer från Tornedalen, längst upp i nordost vid gränsen mot Finland. Sedan slutet av 1800-talet var svenska det enda språket i skolan där, och barnen fick inte prata sitt eget språk under lektionerna. Många slutade därför föra språket vidare. I dag räknas också kväner och lantalaiset till samma minoritet, och gruppens språk används i radio, böcker och musik.
Alla fem minoriteterna är levande i dag. De har föreningar, tidningar, radioprogram, festivaler och egna högtider, och många unga lär sig språken. Precis som i alla grupper är människorna olika: de bor på olika platser, tycker olika och lever olika liv.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra hur staten har behandlat två minoriteter
- resonera om vad en ny gräns betydde för människorna i ett område
- ordna minoriteternas historia i tid och förklara varför ett startår inte alltid finns
- använda rätten till modersmål på ett påhittat fall
- resonera om varför minoriteterna erkändes först år 2000
Kan du lösa sådana här?
- Jämför
Jämför hur staten behandlade judar på 1700- och 1800-talet med hur staten behandlade tornedalingar i skolan i början av 1900-talet. Vad är likt, och vad är olikt?
Tränar: jämföra två slags orättvisor i historien
Visa svar
Likt: i båda fallen bestämde staten att gruppen inte fick samma rättigheter eller samma frihet som majoriteten, för att den var annorlunda. Olikt: judar fick bara bo i vissa städer och inte samma rättigheter som andra medborgare förrän 1870. För tornedalingar gällde det språket: barnen fick inte prata det i skolan, så att de skulle bli mer som andra svenskar.
- Tänk själv – dra en slutsats
År 1809 blev Torne älv gräns mellan Sverige och Finland, mitt i Tornedalen. Påhittat: två kusiner bor på var sin sida av älven och talar samma språk. Vad kan gränsen betyda för dem och deras barnbarn de kommande hundra åren?
Tränar: resonera om följderna av en ny gräns
Visa svar
De bor plötsligt i två olika länder. Den ena går i en skola där allt sker på svenska, den andra i en skola där finska används. Språket på den svenska sidan utvecklas på sitt eget sätt, med fler svenska ord, och blir det som i dag kallas meänkieli. Det blir också krångligare att hälsa på och att handla med varandra.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ordna de fem minoriteterna efter hur länge de har funnits i Sverige, så gott det går. Förklara sedan varför det är svårt att säga vilket år samerna och de finsktalande kom till Sverige.
Tränar: ordna händelser i tid och använda ett begrepp
Visa svar
Samerna har funnits längst, sedan finsktalande och tornedalingar, som har bott i riket i mycket lång tid. Romer har funnits här sedan 1500-talet och judar sedan 1700-talet. Samerna kom aldrig hit: de levde i Sápmi innan Sverige och gränserna fanns, och därför är de ett urfolk. De finsktalande flyttade inom samma rike, när Finland och Sverige ännu hörde ihop, så de kom inte från ett annat land.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Miriam är 11 år och judisk. Ingen i hennes familj pratar jiddisch, men hon vill lära sig språket i skolan. Har hon rätt till det?
Tränar: tillämpa en rättighet på ett fall
Visa svar
Ja. En elev som tillhör en nationell minoritet har rätt till modersmålsundervisning i minoritetsspråket, även om ingen pratar det hemma och även om eleven inte kan något av språket från början. Det räcker att en enda elev vill, men det kräver att det finns en lärare som kan språket.
- Tänk själv – dra en slutsats
Minoriteterna hade funnits i Sverige i flera hundra år, men erkändes först år 2000. Varför tror du att det dröjde så länge? Ge minst två skäl.
Tränar: hitta orsaker till en sen förändring
Visa svar
Svaret ger två skäl som hänger ihop med historien. Till exempel: under lång tid ville staten att alla skulle bli lika och prata svenska, och då sågs andra språk och kulturer som något som skulle försvinna. Minoriteterna själva kämpade länge för att bli erkända. Och synen på mänskliga rättigheter förändrades, så att fler länder i Europa kom överens om att skydda minoriteter.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilken av de fem gruppernas historia skulle du vilja veta mer om? Vad skulle du vilja fråga en forskare om den?
Tränar: formulera en egen fråga om historien
Så tränar du
5 minuter
Uppfyller gruppen kraven?
Den ena hittar på en grupp, till exempel en orkester eller en släkt som har bott på samma gård i 300 år. Den andra går igenom de fyra kraven och säger om gruppen kan vara en nationell minoritet.
Med papper och penna
Tidslinje med fem färger
Rita en tidslinje från 1500-talet till i dag. Använd en färg för varje minoritet och sätt ut minst en händelse för varje grupp. Avsluta med år 2000 och 2010.
Tillsammans med en vuxen
En minoritet i taget
Titta tillsammans på minoritet.se. Välj en av de fem minoriteterna och läs om den. Vad var nytt för er? Leta sedan upp en bok, en låt eller ett radioprogram på gruppens språk.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem har skrivit det här, och hör den personen till gruppen?”
Ge de fem grupperna lika mycket utrymme, och lyft både historien och livet i dag. Barnböcker, musik och radio på minoritetsspråken finns att låna på bibliotek, och minoritet.se har material där grupperna själva berättar.
- Barnet behöver aldrig berätta om familjen tillhör en minoritet, vilket språk som talas hemma eller varifrån familjen kommer. Uppgifterna utgår från påhittade personer. Vill barnet själv berätta är det välkommet, men ingen ska pekas ut eller bli ombedd att tala för en hel grupp.
- Hör barnet en fördom om en grupp, i skolan eller på nätet? Fråga vad barnet tror och om det gäller alla i gruppen. Påminn om att människor i alla grupper är olika.
Det här kan vara klurigt
Tror att en nationell minoritet är samma sak som alla som har flyttat hit.
Så kan du hjälpa: Gå igenom de fyra kraven. Alla som bor i Sverige har samma mänskliga rättigheter, men de nationella minoriteterna har funnits här så länge att de har fått särskilda rättigheter för sina språk och kulturer.
Tror att minoriteterna bara hör till historien.
Så kan du hjälpa: Alla fem grupperna lever i dag, i hela landet. Leta upp något som händer nu, till exempel en festival eller ett radioprogram på ett minoritetsspråk.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Sveriges nationella minoriteterDu är här
Bra att kunna först
- Mänskliga rättigheter
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vilka de fem nationella minoriteterna och minoritetsspråken är, vad som gör en grupp till en nationell minoritet och vilka rättigheter minoritetslagen ger. Barnet möter varje grupps historia och tränar på att pröva påhittade fall mot kraven och rättigheterna och att granska påståenden om en hel grupp.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.