SO • Åk 5
Natur- och kulturlandskap
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Varje landskap har drag som gör att man känner igen det. Här lär du dig se vad naturen har gett en plats, hur människor har anpassat sig efter den och varför landskap förändras. Du jämför landskap i Sverige, Europa och världen. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen. Barnet beskriver fjällen, Norrlands skogar, Skånes slätt och skärgården, Alperna och Medelhavskusten, Sahara och Amazonas, och resonerar om hur naturen styr hur människor odlar, bygger och bor. Uppgifterna görs med kartor, flygbilder, atlas och påhittade fall. Ingen uppgift kräver att barnet har rest.

På den här sidan
Det här handlar det om
Ett landskaps utmärkande drag är det som gör att man känner igen det. Det kan vara hur marken ser ut, vad som växer där och hur människor använder den.
Naturlandskapet formas av berggrund, jord, vatten och klimat. Kulturlandskapet är det som människor har byggt, odlat och brukat.
Människor anpassar ofta kulturlandskapet efter naturen. Där marken är platt och bördig odlar man mycket, och där det är brant, kallt eller torrt odlar man lite.
Fjällen i nordvästra Sverige reser sig över trädgränsen, och Kebnekaise är drygt 2 000 meter högt. Där finns få vägar och få orter, och samiska renskötare har sina renar där.
Norrlands inland täcks mest av barrskog med gran och tall, och av myrar. Det mesta av skogen brukas, så kalhyggen och skogsbilvägar hör till landskapet.
Skåne är till stora delar jordbruksmark, med bördig jord. På slätten ligger åkrar och gårdar tätt.
Skärgården är öar, holmar och skär utanför kusten. I Stockholms skärgård finns över 24 000. Där bor omkring 10 000 människor året runt, och där finns omkring 50 000 fritidshus.
Alperna är en hög bergskedja mitt i Europa. Mont Blanc är omkring 4 800 meter högt. I dalarna ligger byar, och på vintern är skidorter en stor del av landskapet.
Runt Medelhavet är somrarna torra och varma och vintrarna milda och regniga. Där odlas bland annat vindruvor och citrusfrukter.
Sahara i norra Afrika är jordens största öken utanför polarområdena. I stora delar av Sahara faller mindre än 50 millimeter regn om året.
Ändå bor omkring 2,5 miljoner människor i Sahara. Många bor vid oaser, där det finns grundvatten att odla med, och en del flyttar med kameler, får och getter.
Amazonas i Sydamerika är jordens största tropiska regnskog. Där lever i dag omkring 400 olika ursprungsfolk, som länge har levt av skogen med jakt, fiske och små odlingar.
I Brasilien har stora ytor huggits ner, till stor del för att göra betesmark åt boskap.
Ett landskap förändras hela tiden. Åkrar kan växa igen när ingen brukar dem, och en by kan växa till en stad.
I Lantmäteriets karttjänst Min karta finns kartor och flygbilder över hela Sverige. Där kan man också mäta en sträcka och se en höjdprofil, som visar hur marken går upp och ner.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra vad som gör det svårt att leva i två landskap
- pröva ett påstående om att ett landskap är orört
- läsa en höjdprofil och koppla den till hur marken används
- jämföra två kustlandskap
- förklara hur ett kulturlandskap förändras när det används på ett nytt sätt
Kan du lösa sådana här?
- Jämför
Jämför Sahara och Amazonas. Vad gör det svårt för människor att odla och bo på varje plats, och var på varje plats har människor ändå kunnat göra det?
Tränar: jämföra hinder för människor i två landskap
Visa svar
Ett bra svar tar upp båda platserna. Till exempel: i Sahara saknas vatten. De flesta bor därför vid oaserna, och de som flyttar med sina djur letar upp bete och vatten. I Amazonas finns gott om vatten, och ursprungsfolken lever i skogen och av den. Det svåra där är storskalig odling och bete, som kräver att regnskogen huggs ner. Där det har skett finns i dag stora betesmarker. Det som begränsar är alltså olika: vattnet i öknen, och i regnskogen den täta skogen för den som vill odla stort.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Alva säger: "Fjällen är orörd natur. Där har människor aldrig format någonting." Pröva påståendet. Vad stämmer, och vad har hon missat?
Tränar: pröva ett påstående om ett landskap
Visa svar
Ett bra svar håller med om en del och visar vad som saknas. Till exempel: i fjällen har naturen format det mesta, och det finns få vägar och orter. Men samiska renskötare har renar där, och renarnas bete påverkar växterna. Det finns också vandringsleder, fjällstugor, skoterleder och kraftverksdammar. Fjällen är alltså mest natur, men inte helt orörda.
- Utforska
Öppna Lantmäteriets Min karta tillsammans med din lärare. Mät en sträcka på ungefär 20 kilometer från Nikkaluokta mot Kebnekaise, och en lika lång sträcka mellan två orter på Skånes slätt, till exempel från Lund mot Trelleborg. Titta på höjdprofilen för båda. Hur skiljer sig profilerna? Vad betyder det för hur lätt det är att odla och att bygga bilvägar?
Tränar: läsa två höjdprofiler
Visa svar
Ett bra svar beskriver profilerna och drar en slutsats. Till exempel: profilen mot Kebnekaise går brant uppåt, med mer än tusen meters skillnad mellan lägsta och högsta punkten. Profilen i Skåne är nästan platt och går bara upp och ner några tiotal meter. På slätten är det lätt att köra en traktor och bygga raka vägar. I fjällen blir det kallt högt upp, och vägar måste följa dalarna.
- Jämför
Jämför skärgården utanför Stockholm med Medelhavskusten i södra Frankrike. Vad är likt och vad är olika, både i naturen och i hur människor använder kusten?
Tränar: jämföra två kustlandskap
Visa svar
Ett bra svar tar upp både natur och människor. Till exempel: likt är att båda är kuster där många vill vara på sommaren, och att det finns många fritidshus och båtar. Olika är klimatet: vid Medelhavet är somrarna varmare och torrare och vintrarna mildare, så där kan man odla vindruvor och citrusfrukter. I skärgården finns tusentals öar och skär, och många nås bara med båt. Där bor få året runt jämfört med alla fritidshus.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en liten by vid Medelhavskusten i Spanien fanns för 70 år sedan fiskebåtar, olivträd och små vita hus. I dag finns där höga hotell, restauranger längs kusten och en flygplats en bit bort. Vilka drag i naturen gjorde att turisterna kom? Vad har hänt med kulturlandskapet?
Tränar: se hur ett landskap ändras när det används på ett nytt sätt
Visa svar
Ett bra svar kopplar förändringen till naturen. Till exempel: de torra och varma somrarna, solen och kusten lockade turister. Kulturlandskapet har bytt från fiske och odling till turism. Där olivträden stod kan det i dag stå hotell, och fiskebåtarna kan ha bytts mot turistbåtar. Byn har vuxit, men en del av det gamla landskapet har försvunnit.
Så tränar du
5 minuter
Vem formade det?
Den vuxna säger ett drag i ett landskap, till exempel en myr, ett rapsfält, en skidlift eller en oas. Barnet säger om naturen eller människor har format det, och vad i naturen som har gjort det möjligt.
Med papper och penna
Landskapskort
Gör åtta kort: fjällen, Norrlands inland, Skånes slätt, skärgården, Alperna, Medelhavskusten, Sahara och Amazonas. Skriv tre drag på baksidan av varje kort, med hjälp av en atlas. Läs dragen för någon och låt hen gissa landskapet.
Tillsammans med en vuxen
Flyg över Sverige
Öppna Lantmäteriets Min karta tillsammans och byt till flygbild. Börja i Skåne och flytta kartan norrut, ända upp till fjällen. Var tar åkrarna slut och barrskogen ta över? Var blir det kalt?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad i naturen tror du har bestämt hur människor använder platsen?”
När ni ser ett landskap i en film eller en bok, låt barnet själv resonera om varför det ser ut som det gör, innan ni letar upp fakta.
”Vem skulle tycka annorlunda om den här platsen, och varför?”
Låt barnet höra att människor kan se samma plats på olika sätt. Fråga efter skäl åt båda håll, utan att bestämma vem som har rätt.
- Barnet behöver inte ha rest för att arbeta med landskap. Kartor, flygbilder och bilder i böcker räcker, och ni behöver inte prata om var familjen har varit.
Det här kan vara klurigt
Tror att ett landskap ser likadant ut hela året.
Så kan du hjälpa: Leta upp bilder av samma plats från sommar och vinter, till exempel i en bok, och jämför.
Blandar ihop ett landskap med ett land.
Så kan du hjälpa: Leta på en karta efter landskap som fortsätter över en landsgräns, till exempel fjällen mellan Sverige och Norge.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Natur- och kulturlandskapDu är här
Bra att kunna först
- Jordens naturresurser
Åk 4–6
Fortsätt med
- Undersöka en plats
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet beskriver utmärkande drag för fjällen, Norrlands skogar, Skånes slätt och skärgården, Alperna och Medelhavskusten, Sahara och Amazonas. Barnet resonerar om hur naturen styr hur människor odlar, bygger och bor, läser flygbilder och höjdprofiler och förklarar varför kulturlandskap förändras eller växer igen.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.