SO • Åk 6
Natur- och kulturlandskap
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Varje landskap har drag som gör att man känner igen det. Här lär du dig se vad naturen har gett en plats, hur människor har anpassat sig efter den och varför landskap förändras. Du jämför landskap i Sverige, Europa och världen. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen. Barnet beskriver fjällen, Norrlands skogar, Skånes slätt och skärgården, Alperna och Medelhavskusten, Sahara och Amazonas, och resonerar om hur naturen styr hur människor odlar, bygger och bor. Uppgifterna görs med kartor, flygbilder, atlas och påhittade fall. Ingen uppgift kräver att barnet har rest.

På den här sidan
Det här handlar det om
Ett landskaps utmärkande drag är det som gör att man känner igen det. Det kan vara hur marken ser ut, vad som växer där och hur människor använder den.
Naturlandskapet formas av berggrund, jord, vatten och klimat. Kulturlandskapet är det som människor har byggt, odlat och brukat.
Människor anpassar ofta kulturlandskapet efter naturen. Där marken är platt och bördig odlar man mycket, och där det är brant, kallt eller torrt odlar man lite.
Fjällen i nordvästra Sverige reser sig över trädgränsen, och Kebnekaise är drygt 2 000 meter högt. Där finns få vägar och få orter, och samiska renskötare har sina renar där.
Norrlands inland täcks mest av barrskog med gran och tall, och av myrar. Det mesta av skogen brukas, så kalhyggen och skogsbilvägar hör till landskapet.
Skåne är till stora delar jordbruksmark, med bördig jord. På slätten ligger åkrar och gårdar tätt.
Skärgården är öar, holmar och skär utanför kusten. I Stockholms skärgård finns över 24 000. Där bor omkring 10 000 människor året runt, och där finns omkring 50 000 fritidshus.
Alperna är en hög bergskedja mitt i Europa. Mont Blanc är omkring 4 800 meter högt. I dalarna ligger byar, och på vintern är skidorter en stor del av landskapet.
Runt Medelhavet är somrarna torra och varma och vintrarna milda och regniga. Där odlas bland annat vindruvor och citrusfrukter.
Sahara i norra Afrika är jordens största öken utanför polarområdena. I stora delar av Sahara faller mindre än 50 millimeter regn om året.
Ändå bor omkring 2,5 miljoner människor i Sahara. Många bor vid oaser, där det finns grundvatten att odla med, och en del flyttar med kameler, får och getter.
Amazonas i Sydamerika är jordens största tropiska regnskog. Där lever i dag omkring 400 olika ursprungsfolk, som länge har levt av skogen med jakt, fiske och små odlingar.
I Brasilien har stora ytor huggits ner, till stor del för att göra betesmark åt boskap.
Ett landskap förändras hela tiden. Åkrar kan växa igen när ingen brukar dem, och en by kan växa till en stad.
I Lantmäteriets karttjänst Min karta finns kartor och flygbilder över hela Sverige. Där kan man också mäta en sträcka och se en höjdprofil, som visar hur marken går upp och ner.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- resonera om varför ett kulturlandskap sköts eller lämnas
- förklara ett mönster i ett landskap sett från ovan
- resonera om hur olika människor ser på samma landskap
- väga för- och nackdelar när ett landskap ändras
- ta ställning till vilket landskap som ska bevaras
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: på en bergssida som sluttar mycket, vid Medelhavet, har människor för länge sedan byggt låga murar av sten, som trappsteg. På varje steg växer vindruvor. Varför har de byggt så? I dag vill få unga arbeta med odlingen. Vad kan hända med sluttningen om ingen sköter murarna på trettio år?
Tränar: resonera om varför ett landskap sköts eller lämnas
Visa svar
Ett bra svar förklarar både bygget och förändringen. Till exempel: på en brant sluttning spolar regnet bort jorden, och det är svårt att arbeta. På platta trappsteg ligger jorden kvar, vattnet hinner sjunka in och det går att gå och skörda. Om ingen sköter murarna rasar de efter en tid, jorden spolas bort och buskar och träd växer upp. Kulturlandskapet växer igen när människorna slutar bruka det.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: på satellitbilder över Amazonas syns ofta ett mönster som liknar ett fiskben. En lång rak bilväg går genom regnskogen, och från den går korta raka sidovägar åt båda hållen. Längs alla bilvägarna är regnskogen borta. Varför följer nedhuggningen bilvägarna? Vad kan en ny bilväg betyda för regnskogen längre fram?
Tränar: förklara ett mönster sett från ovan
Visa svar
Ett bra svar kopplar mönstret till hur människor tar sig fram. Till exempel: utan bilvägar är det svårt att komma in med maskiner, och svårt att frakta ut timmer och boskap. Där det går en bilväg lönar det sig att hugga ner och göra betesmark. Därför försvinner regnskogen först närmast bilvägarna. En ny bilväg kan alltså leda till att mer regnskog huggs ner längs den.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: tre personer berättar om samma ö i skärgården. Elin bor där året runt och tar färjan till jobbet. Johan har ett fritidshus där och kommer varje sommar. Fatima arbetar på öns enda affär. Ön har en skola med elva elever. Hur kan de tre se på ön på olika sätt? Vad behöver ön för att människor ska kunna fortsätta bo där året runt?
Tränar: resonera om hur olika människor ser på samma ö
Visa svar
Ett bra svar visar flera sidor. Till exempel: för Elin är ön hennes hem, och hon behöver färjan, skolan och affären. För Johan är ön en plats för lugn och natur på sommaren. För Fatima ger ön arbete, men affären behöver kunder också på vintern. Om färjan går sällan eller skolan stänger kan det bli svårt att bo kvar, och då kan ön bli en plats med bara fritidshus.
- Jämför
Påhittat: i en dal i Alperna ska byn välja. a) Bygga en ny skidlift och ett hotell på en gammal betesmark högt uppe. b) Låta betesmarken vara kvar, med kor på sommaren och vandrare som går där. Jämför förslagen. Vad vinner byn och vad förlorar den med vart och ett?
Tränar: väga två sätt att använda ett landskap
Visa svar
Ett bra svar tar upp båda förslagen. Till exempel: med a kommer fler turister på vintern, och fler får arbete och inkomster. Men betesmarken försvinner, och det blir mer trafik och byggnader högt uppe. Med b finns det gamla kulturlandskapet kvar och korna kan beta, och vandrare kommer på sommaren. Men byn får färre arbeten på vintern. Inget förslag ger allt på en gång.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilket landskap i världen tycker du borde se likadant ut om hundra år? Ge ett skäl för att bevara det, och ett skäl som någon annan kan ha för att vilja förändra det.
Tränar: ta ställning till vad som ska bevaras
Så tränar du
5 minuter
Vem formade det?
Den vuxna säger ett drag i ett landskap, till exempel en myr, ett rapsfält, en skidlift eller en oas. Barnet säger om naturen eller människor har format det, och vad i naturen som har gjort det möjligt.
Med papper och penna
Landskapskort
Gör åtta kort: fjällen, Norrlands inland, Skånes slätt, skärgården, Alperna, Medelhavskusten, Sahara och Amazonas. Skriv tre drag på baksidan av varje kort, med hjälp av en atlas. Läs dragen för någon och låt hen gissa landskapet.
Tillsammans med en vuxen
Flyg över Sverige
Öppna Lantmäteriets Min karta tillsammans och byt till flygbild. Börja i Skåne och flytta kartan norrut, ända upp till fjällen. Var tar åkrarna slut och barrskogen ta över? Var blir det kalt?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad i naturen tror du har bestämt hur människor använder platsen?”
När ni ser ett landskap i en film eller en bok, låt barnet själv resonera om varför det ser ut som det gör, innan ni letar upp fakta.
”Vem skulle tycka annorlunda om den här platsen, och varför?”
Låt barnet höra att människor kan se samma plats på olika sätt. Fråga efter skäl åt båda håll, utan att bestämma vem som har rätt.
- Barnet behöver inte ha rest för att arbeta med landskap. Kartor, flygbilder och bilder i böcker räcker, och ni behöver inte prata om var familjen har varit.
Det här kan vara klurigt
Tror att ett landskap ser likadant ut hela året.
Så kan du hjälpa: Leta upp bilder av samma plats från sommar och vinter, till exempel i en bok, och jämför.
Blandar ihop ett landskap med ett land.
Så kan du hjälpa: Leta på en karta efter landskap som fortsätter över en landsgräns, till exempel fjällen mellan Sverige och Norge.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Natur- och kulturlandskapDu är här
Bra att kunna först
- Jordens naturresurser
Åk 4–6
Fortsätt med
- Undersöka en plats
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet beskriver utmärkande drag för fjällen, Norrlands skogar, Skånes slätt och skärgården, Alperna och Medelhavskusten, Sahara och Amazonas. Barnet resonerar om hur naturen styr hur människor odlar, bygger och bor, läser flygbilder och höjdprofiler och förklarar varför kulturlandskap förändras eller växer igen.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.