SO • Åk 6
Jordens naturresurser
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Järn, koppar, timmer, vatten och mark att odla på kommer från naturen. Här lär du dig var naturresurserna finns och varför de är ojämnt fördelade, och hur landskapet förändras när människor använder dem. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp jordens naturresurser, var de finns och hur människors användning av dem påverkar landskapet och människors livsmiljöer. Barnet arbetar med skog, odlingsmark, vatten, malm och vattenkraft i Sverige och världen, med fakta från SGU och SMHI och med påhittade fall. Frågor där intressen krockar beskrivs från flera håll, utan att barnet behöver ta parti.
På den här sidan
Det här handlar det om
En naturresurs är något i naturen som människor kan använda. Det kan vara vatten, odlingsmark, skog, mineraler och metaller, eller energi från vatten, vind och sol.
En del naturresurser kan växa upp eller fyllas på igen. Andra finns bara i en viss mängd och tar slut på platsen där de används.
Naturresurserna är ojämnt fördelade på jorden. Ett land kan ha mycket skog men lite odlingsmark, och ett annat bördig jord men ont om vatten.
Ungefär 70 procent av Sveriges land är skogsmark, och knappt 7 procent är åkermark. Mycket av åkermarken finns i Skåne och på andra slätter i södra Sverige.
Malm är berg som innehåller så mycket metall att det lönar sig att bryta det. Enligt SGU är Sverige den i särklass största producenten av järnmalm i EU.
Koppar och andra metaller bryts också i Sverige. Gruvnäringen är Sveriges äldsta industri, med rötter ända från 1200-talet, skriver SGU.
När människor använder en naturresurs förändras landskapet. Det kan ge nya arbeten och orter, men också skador på naturen och problem för dem som bor nära.
Vattenkraft ger en stor del av Sveriges el. Kraftverken byggs i älvarna, och dammar samlar vattnet.
Fyra stora älvar i norr är nationalälvar och får inte byggas ut mer: Torne älv, Kalixälven, Pite älv och Vindelälven. Riksdagen bestämde det 1993.
Ett kalhygge är en yta där nästan alla träd har fällts på en gång. Sedan planteras eller sås ny skog, som tar flera årtionden att växa upp.
Vatten är också en naturresurs. Där det regnar lite får människor ta vatten ur floder och grundvatten, och då räcker det inte alltid till både människor och odlingar.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- väga en ny gruva mot andra sätt att använda marken
- pröva ett påstående om att en resurs räcker för alltid
- resonera om hur länder kan dela en resurs
- se en stor förändring från flera gruppers håll
- ta ställning till hur en naturresurs ska användas
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: för att öppna en gruva i Sverige behövs flera tillstånd. Bergsstaten prövar om företaget får bryta malmen, och ett miljötillstånd bestämmer hur mycket naturen får påverkas, enligt SGU. Påhittat: ett företag har hittat koppar under ett område där samiska renskötare har sina renar på vintern. Genom området rinner ett fiskrikt vattendrag. Vilka intressen krockar? Vad behöver de som prövar tillstånden väga mot varandra?
Tränar: se vilka intressen som krockar
Visa svar
Ett bra svar tar upp flera intressen. Till exempel: koppar behövs bland annat i elledningar och elmotorer, och gruvan ger arbeten. Renskötarna behöver betesmarken, och en gruva kan ta marken och dela den. Renskötseln är en del av samisk kultur. Fisket och vattnet kan skadas av utsläpp från gruvan. De som prövar tillstånden måste väga behovet av metall och arbeten mot naturen, vattnet och renskötseln.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: på en affisch står det: "Sveriges skogsmark är så stor att träden aldrig kan ta slut!" Pröva affischen med det du vet om träd som naturresurs. Vad stämmer, och vad krävs för att den ska stämma även om hundra år?
Tränar: pröva ett påstående om en resurs
Visa svar
Ett bra svar håller med om en del och visar villkoren. Till exempel: det stämmer att ungefär 70 procent av landet är skogsmark, och skog kan växa upp igen. Men den räcker bara om man planterar efter avverkningen och inte hugger ner mer än det växer. En gammal skog med många arter tar dessutom mycket lång tid att få tillbaka. Skogen kan alltså räcka, men inte av sig själv.
- Jämför
Påhittat: en stor flod rinner först genom land C, högt uppe i bergen, och sedan genom land D, där nästan all odling sker längs floden. Land C vill bygga en stor damm för att få el. Vad vill varje land, och vad är det värsta som kan hända för det andra? Föreslå en överenskommelse som båda skulle kunna gå med på.
Tränar: resonera om hur två länder delar en resurs
Visa svar
Ett bra svar ger båda ländernas sida och ett förslag. Till exempel: land C vill ha el till sina hem och fabriker. Land D vill att lika mycket vatten ska komma ner till odlingarna som förut. Det värsta för land D är att dammen håller kvar vattnet när det behövs till odlingarna. Det värsta för land C är att bli utan el. En överenskommelse kan vara att land C släpper ut ett bestämt mått vatten varje månad, och att land D får köpa el.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: i Kiruna gör gruvan att marken rör sig och spricker, och därför flyttas stadens centrum. Vad kan flytten betyda för gruvbolaget, för dem som arbetar i gruvan, för äldre som har bott länge i sina hus och för kommunen? Ge något bra och något svårt för var och en.
Tränar: se en stor förändring från flera håll
Visa svar
Ett bra svar ger två sidor för varje grupp. Till exempel: gruvbolaget kan fortsätta bryta malm men får betala mycket för flytten. De som arbetar i gruvan behåller sina jobb men kan behöva flytta. Äldre som har bott länge kan få nyare hus, men förlorar ett hem och en plats med minnen. Kommunen får ett nytt centrum, men det är dyrt och tar många år att bygga.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om en ny gruva skulle ge arbeten men skada en plats som många tycker om, skulle du säga ja eller nej? Vad skulle avgöra för dig?
Tränar: ta ställning till hur en naturresurs ska användas
Så tränar du
5 minuter
Tar den slut?
Den vuxna säger en naturresurs, till exempel sand, fisk, koppar, grundvatten eller torv. Barnet säger om den kan förnyas, och vad som syns i landskapet när den används. Byt sedan roller.
Med papper och penna
Resurskartan
Rita en karta över Sverige. Märk ut med olika färger var det finns mycket åkermark, skogsmark, gruvor och vattenkraft, med hjälp av en atlas. Skriv vid varje färg om resursen kan förnyas.
Tillsammans med en vuxen
Resurser nära er
Titta tillsammans på en karta eller flygbild över ert län. Leta efter gruvor, grustag, kraftverk och kalhyggen. Om ni åker dit med en vuxen: håll er bakom staketen, gå aldrig nära kanten till ett gruvhål, klättra aldrig i ett grustag eller på en damm, gå inte ner till vattnet nedanför ett kraftverk och håll avstånd till skogsmaskiner. Titta efter fästingar efteråt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilka borde få säga sitt innan ett sådant beslut fattas?”
Frågor om gruvor, vattenkraft och renskötsel kan väcka starka känslor. Låt barnet höra flera sidor och resonera själv, utan att ni bestämmer svaret åt det.
”Varifrån tror du att metallen i stolen kommer?”
Låt barnet följa en sak på skolbänken tillbaka till landskapet den kom ifrån, och prata om vad som förändrades där.
- Många gamla gruvor och kraftverk har visningar. Ett besök där, med en guide, gör det lättare att förstå hur stora ingreppen är.
Det här kan vara klurigt
Tror att naturresurserna finns ungefär lika mycket överallt.
Så kan du hjälpa: Lägg två tematiska kartor i en atlas bredvid varandra, till exempel över skog och över gruvor, och jämför.
Tror att Sverige bara har skog och malm.
Så kan du hjälpa: Leta i en atlas efter kartor över jordbruk, vattenkraft och vindkraft i Sverige.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Jordens naturresurserDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad naturresurser är, skiljer på resurser som förnyas och resurser som tar slut, och hittar var skog, åkermark, malm och vattenkraft finns. Barnet resonerar om hur gruvor, kalhyggen och dammar förändrar landskapet och människors livsmiljöer, till exempel i Kiruna, och om att resurserna är ojämnt fördelade mellan länder.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.