SO • Åk 5
Jordens naturresurser
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Järn, koppar, timmer, vatten och mark att odla på kommer från naturen. Här lär du dig var naturresurserna finns och varför de är ojämnt fördelade, och hur landskapet förändras när människor använder dem. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp jordens naturresurser, var de finns och hur människors användning av dem påverkar landskapet och människors livsmiljöer. Barnet arbetar med skog, odlingsmark, vatten, malm och vattenkraft i Sverige och världen, med fakta från SGU och SMHI och med påhittade fall. Frågor där intressen krockar beskrivs från flera håll, utan att barnet behöver ta parti.
På den här sidan
Det här handlar det om
En naturresurs är något i naturen som människor kan använda. Det kan vara vatten, odlingsmark, skog, mineraler och metaller, eller energi från vatten, vind och sol.
En del naturresurser kan växa upp eller fyllas på igen. Andra finns bara i en viss mängd och tar slut på platsen där de används.
Naturresurserna är ojämnt fördelade på jorden. Ett land kan ha mycket skog men lite odlingsmark, och ett annat bördig jord men ont om vatten.
Ungefär 70 procent av Sveriges land är skogsmark, och knappt 7 procent är åkermark. Mycket av åkermarken finns i Skåne och på andra slätter i södra Sverige.
Malm är berg som innehåller så mycket metall att det lönar sig att bryta det. Enligt SGU är Sverige den i särklass största producenten av järnmalm i EU.
Koppar och andra metaller bryts också i Sverige. Gruvnäringen är Sveriges äldsta industri, med rötter ända från 1200-talet, skriver SGU.
När människor använder en naturresurs förändras landskapet. Det kan ge nya arbeten och orter, men också skador på naturen och problem för dem som bor nära.
Vattenkraft ger en stor del av Sveriges el. Kraftverken byggs i älvarna, och dammar samlar vattnet.
Fyra stora älvar i norr är nationalälvar och får inte byggas ut mer: Torne älv, Kalixälven, Pite älv och Vindelälven. Riksdagen bestämde det 1993.
Ett kalhygge är en yta där nästan alla träd har fällts på en gång. Sedan planteras eller sås ny skog, som tar flera årtionden att växa upp.
Vatten är också en naturresurs. Där det regnar lite får människor ta vatten ur floder och grundvatten, och då räcker det inte alltid till både människor och odlingar.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- tolka siffror om hur användningen av en resurs har förändrats
- förutse hur en damm ändrar en älvdal
- jämföra två länders tillgång till resurser
- ta reda på hur en ort påverkas av sin naturresurs
- förklara hur en jämförelse beror på vad man jämför med
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: i början av 1900-talet fanns omkring 250 gruvor i Sverige. I dag finns tretton gruvor som bryter metaller, men de bryter mer än dubbelt så mycket som alla gruvorna tillsammans gjorde då, enligt SGU. Hur kan färre gruvor bryta mer? Vad kan det ha betytt för orterna vid de gamla gruvorna?
Tränar: tolka siffror om en resurs över tid
Visa svar
Ett bra svar förklarar båda delarna. Till exempel: dagens gruvor är mycket större och djupare, och de har stora maskiner, så varje gruva bryter enormt mycket. Många små gruvor lönade sig inte och stängdes. Orterna vid de gamla gruvorna förlorade arbeten, och en del människor flyttade därifrån. På en del ställen finns gruvan kvar som museum.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en älvdal i Norrland ligger en by med åkrar nere vid en fors. Ett kraftbolag vill bygga ett kraftverk en bit nedanför byn, och dammen skulle höja vattnet tjugo meter. Fakta: den som vill bygga en damm måste söka tillstånd hos en mark- och miljödomstol. Dammen får bara byggas om fördelarna väger tyngre än skadorna. Vad händer med byn och åkrarna om dammen byggs? Vilka borde få säga sitt innan domstolen bestämmer, och vad skulle de säga?
Tränar: förutse vad en damm gör med en dal
Visa svar
Ett bra svar tar upp följderna och flera röster. Till exempel: när vattnet stiger tjugo meter blir en del av dalen ovanför dammen en sjö. Åkrarna och husen nära älven hamnar under vatten, och människorna måste flytta. Byborna kan säga att de förlorar sina hem och sin mark. Kraftbolaget kan säga att dammen ger el åt många. Kommunen kan väga el och arbeten mot att en by försvinner, och de som fiskar eller paddlar i forsen kan säga att den försvinner. Sedan väger domstolen fördelarna mot skadorna.
- Jämför
Påhittat: land A har mycket regn, höga berg och tunn jord. Land B har platt och bördig jord men regn bara några veckor om året, och en stor flod rinner genom landet. Jämför vad länderna har gott om och ont om. Vad kan land A sälja till land B, och vad kan land B sälja till land A?
Tränar: jämföra två länders naturresurser
Visa svar
Ett bra svar jämför båda länderna. Till exempel: land A har gott om vatten och kan göra el av det i kraftverk, men har ont om mark att odla på. Land B har gott om odlingsmark, men måste ta vatten ur floden till odlingarna. Land A kan sälja el till land B, och land B kan sälja mat till land A. Handel gör att länderna kan dela på det som är ojämnt fördelat.
- Utforska
Ta reda på tillsammans med din lärare, i en faktabok eller på Kiruna kommuns webbplats, varför centrum i Kiruna flyttas. Vad har redan flyttats eller byggts nytt?
Tränar: ta reda på hur en ort påverkas av en gruva
Visa svar
Ett bra svar säger orsaken och ger exempel. Till exempel: under staden bryts järnmalm djupt nere i berget Kiirunavaara. Gruvan gör att marken rör sig och spricker allt närmare staden. Därför byggs ett nytt centrum en bit bort, och det invigdes 2022. Flera byggnader har flyttats, och i augusti 2025 flyttades Kiruna kyrka i ett stycke till den nya platsen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: SGU skriver att Sverige är en stor producent av järnmalm jämfört med resten av EU, men en ganska liten producent jämfört med hela världen. Hur kan båda sakerna stämma samtidigt? Vad säger det om var järnmalmen finns?
Tränar: jämföra ett land i två olika sammanhang
Visa svar
Båda stämmer om det finns lite järnmalm som bryts i de andra EU-länderna, men mycket i länder utanför EU. Då blir Sverige stort i EU och litet i världen. Det visar att järnmalmen är ojämnt fördelad: den finns och bryts mest i några få länder.
Så tränar du
5 minuter
Tar den slut?
Den vuxna säger en naturresurs, till exempel sand, fisk, koppar, grundvatten eller torv. Barnet säger om den kan förnyas, och vad som syns i landskapet när den används. Byt sedan roller.
Med papper och penna
Resurskartan
Rita en karta över Sverige. Märk ut med olika färger var det finns mycket åkermark, skogsmark, gruvor och vattenkraft, med hjälp av en atlas. Skriv vid varje färg om resursen kan förnyas.
Tillsammans med en vuxen
Resurser nära er
Titta tillsammans på en karta eller flygbild över ert län. Leta efter gruvor, grustag, kraftverk och kalhyggen. Om ni åker dit med en vuxen: håll er bakom staketen, gå aldrig nära kanten till ett gruvhål, klättra aldrig i ett grustag eller på en damm, gå inte ner till vattnet nedanför ett kraftverk och håll avstånd till skogsmaskiner. Titta efter fästingar efteråt.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilka borde få säga sitt innan ett sådant beslut fattas?”
Frågor om gruvor, vattenkraft och renskötsel kan väcka starka känslor. Låt barnet höra flera sidor och resonera själv, utan att ni bestämmer svaret åt det.
”Varifrån tror du att metallen i stolen kommer?”
Låt barnet följa en sak på skolbänken tillbaka till landskapet den kom ifrån, och prata om vad som förändrades där.
- Många gamla gruvor och kraftverk har visningar. Ett besök där, med en guide, gör det lättare att förstå hur stora ingreppen är.
Det här kan vara klurigt
Tror att naturresurserna finns ungefär lika mycket överallt.
Så kan du hjälpa: Lägg två tematiska kartor i en atlas bredvid varandra, till exempel över skog och över gruvor, och jämför.
Tror att Sverige bara har skog och malm.
Så kan du hjälpa: Leta i en atlas efter kartor över jordbruk, vattenkraft och vindkraft i Sverige.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Jordens naturresurserDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad naturresurser är, skiljer på resurser som förnyas och resurser som tar slut, och hittar var skog, åkermark, malm och vattenkraft finns. Barnet resonerar om hur gruvor, kalhyggen och dammar förändrar landskapet och människors livsmiljöer, till exempel i Kiruna, och om att resurserna är ojämnt fördelade mellan länder.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.