SO • Åk 5
Nya gränser i Norden
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
I början av 1800-talet ritades kartan över Norden om. Sverige förlorade Finland och fick en union med Norge, och inne i landet delades makten på ett nytt sätt. Här lär du dig vad som ändrades och varför. Alla personer och brev i uppgifterna är påhittade.
Historia i åk 4–6 tar upp nya maktförhållanden i Sverige och mellan länderna i Norden: förlusten av Finland 1809, regeringsformen samma år, unionen med Norge 1814–1905 och tvåkammarriksdagen från 1866. Krigen beskrivs kort, som orsak och följd. Uppgifterna bygger på påhittade källor och personer.
På den här sidan
Det här handlar det om
Finland hade varit en del av Sverige i flera hundra år. I finska kriget 1808–1809 förlorade Sverige Finland och Åland till Ryssland.
Freden slöts i Fredrikshamn den 17 september 1809. Finland blev ett storfurstendöme under den ryske kejsaren, och den nya gränsen drogs längs några älvar i norr.
I mars 1809, när kriget gick dåligt, avsattes kung Gustav IV Adolf av en grupp officerare. Hans farbror, hertig Karl, blev kung som Karl XIII.
I juni 1809 fick Sverige en ny regeringsform. Det är en grundlag, alltså en lag som säger hur landet ska styras och som är svårare att ändra än andra lagar.
Regeringsformen delade makten mellan kungen och riksdagen. Kungen styrde landet, men riksdagen bestämde över skatterna. Den gällde ända till 1975.
År 1810 valde riksdagen den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare. Han tog namnet Karl Johan och blev kung 1818. Sveriges kungar sedan dess tillhör hans släkt.
Karl Johan ville att Sverige skulle få Norge i stället för Finland. Vid freden i Kiel i januari 1814 lämnade Danmark över Norge till den svenske kungen.
Norrmännen ville bli självständiga och antog en egen grundlag den 17 maj 1814. Efter ett kort krig samma sommar gick Norge med på en union med Sverige.
En union är när två länder går samman på något sätt men ändå är egna länder. Sverige och Norge hade samma kung, och utrikespolitiken sköttes från Stockholm.
Norge behöll sin grundlag med några ändringar, sina egna lagar och sitt storting, alltså sitt parlament.
Sedan det korta kriget mot Norge sommaren 1814 har Sverige inte varit i krig med något annat land.
Efter hand ville Norge bestämma mer själv. Den 7 juni 1905 förklarade stortinget att unionen var upplöst, och i en folkomröstning samma sommar röstade nästan alla som deltog för det.
Efter förhandlingar i Karlstad erkände Sverige Norge som ett självständigt land i oktober 1905. Unionen upplöstes utan krig.
Inne i Sverige ändrades också makten. Riksdagen hade länge bestått av fyra stånd: adeln, prästerna, borgarna och bönderna.
År 1866 ersattes ståndsriksdagen av en riksdag med två kammare. Vem som fick rösta avgjordes nu av inkomst och förmögenhet i stället för av vilket stånd man tillhörde.
En man fick rösta om han till exempel tjänade minst 800 riksdaler om året eller ägde en fastighet värd minst 1 000 riksdaler.
Bara män fick rösta i valen till andra kammaren, och bara omkring fem eller sex procent av befolkningen. Kvinnor fick rösta i riksdagsval först 1921.
Spåren av 1809 finns kvar. I Finland är svenska fortfarande ett av två nationalspråk, och på Åland är svenska det enda officiella språket.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara hur en händelse kan leda till nästa
- jämföra två sätt som länder har skilts åt på
- avgöra vilka som fick vara med och bestämma
- skriva om samma dag ur två perspektiv
- resonera om vad lång fred kan betyda för ett land
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
En elev ritar en kedja av rutor: "Kriget 1808–1809 går dåligt" → "?" → "Ny kung, Karl XIII" → "?" → "Bernadotte blir tronföljare 1810". Fakta: Karl XIII var född 1748 och hade inga barn som levde. Vad kan stå i rutorna med frågetecken? Förklara varför varje pil hänger ihop med nästa ruta.
Tränar: förklara orsak och följd i en kedja
Visa svar
I första rutan kan stå att Gustav IV Adolf avsätts. När kriget gick dåligt fick kungen skulden, och då behövdes en ny kung. I andra rutan kan stå att kungen saknar en arvinge. Eftersom Karl XIII var gammal och inte hade några barn måste riksdagen välja någon som kunde bli kung efter honom.
- Jämför
Jämför hur Finland skildes från Sverige 1809 med hur Norge lämnade unionen 1905. Tänk på vem som bestämde, om det blev krig och om folket i landet fick säga sitt.
Tränar: jämföra två händelser
Visa svar
Finland skildes från Sverige efter ett krig, och det var Sverige och Ryssland som bestämde i fredsavtalet. Folket i Finland tillfrågades inte. Norge bestämde själv genom stortinget, folket fick rösta i en folkomröstning, och Sverige och Norge förhandlade fram en lösning utan krig.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i Ekeby socken år 1870 bor en präst som tjänar 1 200 riksdaler om året, en adelsman som äger ett stort gods, en bonde som äger en gård värd 3 000 riksdaler, en torpare som tjänar 150 riksdaler om året och en piga. Vilka av dem hade hört till ett av de fyra stånden före 1866? Vilka kunde rösta efter 1866? Vem fick inte rösta, hur rik hon än var?
Tränar: avgöra vem som fick bestämma
Visa svar
Prästen, adelsmannen och bonden hörde till var sitt stånd. Torparen och pigan hörde inte till något. Efter 1866 kunde prästen rösta, eftersom han tjänade mer än 800 riksdaler, och adelsmannen och bonden, eftersom de ägde fastigheter värda mer än 1 000 riksdaler. Torparen tjänade för lite och ägde ingen fastighet. Pigan fick inte rösta, eftersom hon var kvinna.
- Skriv själv
Skriv två korta dagboksanteckningar från den 7 juni 1905: en av en påhittad lärare i Bergen i Norge och en av en påhittad handlare i Karlstad i Sverige. Vad kan var och en tänka om att unionen har upplösts?
Tränar: skriva om samma dag från två håll
Visa svar
Anteckningarna visar två perspektiv. Till exempel: läraren i Bergen: "I dag är vi ett eget land på riktigt. Jag hoppas att det kan ske lugnt." Handlaren i Karlstad: "Norrmännen har lämnat unionen. Jag undrar om det blir svårare att handla över gränsen nu, och om det blir krig."
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Anders föddes 1790 i Värmland, och hans barnbarn Sofia föddes 1840. Vem av dem kan ha upplevt att Sverige var i krig? Vad kan det betyda för ett land och dess familjer att ha fred i lång tid?
Tränar: resonera om följder av fred
Visa svar
Anders kan ha upplevt krigen 1808–1809 och 1814, när han var ung. Sofia har aldrig upplevt att Sverige var i krig. Med lång fred dör färre unga män i krig, och familjerna slipper att fäder och söner skickas bort. Pengar och arbete kan läggas på annat än krig.
Så tränar du
5 minuter
Union eller inte?
Den ena hittar på två påhittade länder och vad de har gemensamt, till exempel kung, pengar eller lagar. Den andra avgör om det är en union och vad som skulle behöva ändras för att länderna ska bli helt egna.
Med papper och penna
Tidslinje 1800–1925
Rita en tidslinje från år 1800 till 1925. Sätt ut händelserna från förklaringen och rita en pil från varje händelse som du tror ledde till en annan.
Tillsammans med en vuxen
Två kartor
Leta tillsammans upp en karta över Norden från omkring år 1800 och jämför med en karta i dag. Färglägg på ett eget papper vad som hörde till vilket land de två åren.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur hade en norrman eller en finländare berättat om det här?”
Låt barnet själv leta efter ord som visar vems perspektiv en text har, när ni läser om händelser mellan två länder.
- Krigen behöver inte beskrivas i detalj. Prata om dem som orsak och följd: vad som hände före, och vad som ändrades efteråt.
- Ett barn med släkt i Finland, Norge eller något annat land behöver inte berätta om det. Uppgifterna handlar om påhittade personer och om historien.
Det här kan vara klurigt
Tror att Norge blev en del av Sverige 1814.
Så kan du hjälpa: Läs i förklaringen vad Norge behöll i unionen, och skriv upp vad länderna hade gemensamt och vad som var eget.
Tror att alla fick rösta när ståndsriksdagen avskaffades.
Så kan du hjälpa: Läs förklaringen igen och skriv upp vilka som fick rösta efter 1866 och vilka som inte fick.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Nya gränser i NordenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur gränserna i Norden ändrades när Sverige förlorade Finland 1809 och gick i union med Norge 1814–1905, och hur makten inne i Sverige delades på nya sätt genom regeringsformen 1809 och tvåkammarriksdagen från 1866. Krigen beskrivs kort, som orsak och följd. Alla personer och källor i uppgifterna är påhittade.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Historia, årskurs 4–6
Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.