SO • Åk 6
Nya gränser i Norden
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
I början av 1800-talet ritades kartan över Norden om. Sverige förlorade Finland och fick en union med Norge, och inne i landet delades makten på ett nytt sätt. Här lär du dig vad som ändrades och varför. Alla personer och brev i uppgifterna är påhittade.
Historia i åk 4–6 tar upp nya maktförhållanden i Sverige och mellan länderna i Norden: förlusten av Finland 1809, regeringsformen samma år, unionen med Norge 1814–1905 och tvåkammarriksdagen från 1866. Krigen beskrivs kort, som orsak och följd. Uppgifterna bygger på påhittade källor och personer.
På den här sidan
Det här handlar det om
Finland hade varit en del av Sverige i flera hundra år. I finska kriget 1808–1809 förlorade Sverige Finland och Åland till Ryssland.
Freden slöts i Fredrikshamn den 17 september 1809. Finland blev ett storfurstendöme under den ryske kejsaren, och den nya gränsen drogs längs några älvar i norr.
I mars 1809, när kriget gick dåligt, avsattes kung Gustav IV Adolf av en grupp officerare. Hans farbror, hertig Karl, blev kung som Karl XIII.
I juni 1809 fick Sverige en ny regeringsform. Det är en grundlag, alltså en lag som säger hur landet ska styras och som är svårare att ändra än andra lagar.
Regeringsformen delade makten mellan kungen och riksdagen. Kungen styrde landet, men riksdagen bestämde över skatterna. Den gällde ända till 1975.
År 1810 valde riksdagen den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till tronföljare. Han tog namnet Karl Johan och blev kung 1818. Sveriges kungar sedan dess tillhör hans släkt.
Karl Johan ville att Sverige skulle få Norge i stället för Finland. Vid freden i Kiel i januari 1814 lämnade Danmark över Norge till den svenske kungen.
Norrmännen ville bli självständiga och antog en egen grundlag den 17 maj 1814. Efter ett kort krig samma sommar gick Norge med på en union med Sverige.
En union är när två länder går samman på något sätt men ändå är egna länder. Sverige och Norge hade samma kung, och utrikespolitiken sköttes från Stockholm.
Norge behöll sin grundlag med några ändringar, sina egna lagar och sitt storting, alltså sitt parlament.
Sedan det korta kriget mot Norge sommaren 1814 har Sverige inte varit i krig med något annat land.
Efter hand ville Norge bestämma mer själv. Den 7 juni 1905 förklarade stortinget att unionen var upplöst, och i en folkomröstning samma sommar röstade nästan alla som deltog för det.
Efter förhandlingar i Karlstad erkände Sverige Norge som ett självständigt land i oktober 1905. Unionen upplöstes utan krig.
Inne i Sverige ändrades också makten. Riksdagen hade länge bestått av fyra stånd: adeln, prästerna, borgarna och bönderna.
År 1866 ersattes ståndsriksdagen av en riksdag med två kammare. Vem som fick rösta avgjordes nu av inkomst och förmögenhet i stället för av vilket stånd man tillhörde.
En man fick rösta om han till exempel tjänade minst 800 riksdaler om året eller ägde en fastighet värd minst 1 000 riksdaler.
Bara män fick rösta i valen till andra kammaren, och bara omkring fem eller sex procent av befolkningen. Kvinnor fick rösta i riksdagsval först 1921.
Spåren av 1809 finns kvar. I Finland är svenska fortfarande ett av två nationalspråk, och på Åland är svenska det enda officiella språket.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska hur två böcker berättar om samma händelse
- resonera om varför en union kan bli svår att hålla ihop
- resonera om varför en grundlag fördelar makten
- använda reglerna för rösträtt och resonera om demokrati
- ta ställning med skäl om en fredlig lösning
Kan du lösa sådana här?
- Jämför
Påhittat: en svensk skolbok från år 1900 skriver: "År 1814 förenades Norge med Sverige under en klok kung." En norsk skolbok från samma år skriver: "År 1814 tvingades Norge in i en union efter ett kort krig." Jämför. Vilka ord visar vems perspektiv det är? Kan båda beskriva samma händelse? Skriv en mening som båda kunde godta.
Tränar: granska perspektiv i två texter
Visa svar
Orden "förenades" och "klok kung" får unionen att låta frivillig och bra, ur ett svenskt perspektiv. "Tvingades" och "efter ett kort krig" visar att norrmännen inte valde den, ur ett norskt perspektiv. Båda beskriver samma händelse men väljer olika ord. Till exempel: "År 1814, efter ett kort krig, gick Norge in i en union med Sverige och fick behålla sin grundlag."
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: i unionen sköttes utrikespolitiken från Stockholm. Norge hade många fartyg ute i världen och ville ha egna konsuler, alltså egna tjänstemän i andra länder som hjälpte norska sjömän och köpmän. Varför kunde den frågan bli så viktig för Norge? Varför kan en union bli svår att hålla ihop när det ena landet vill bestämma mer själv?
Tränar: resonera om en union
Visa svar
Med många fartyg ute i världen behövde Norge hjälp i andra länder och ville själv bestämma vem som skulle ge den. Frågan visade att Norge inte fick bestämma allt som rörde landet. En union bygger på att båda länderna vill vara med. När det ena landet känner att det andra bestämmer för mycket blir det svårt att komma överens.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: regeringsformen 1809 skrevs efter att en kung hade avsatts. Man ville varken ha en kung som bestämde allt eller en riksdag som bestämde allt, som under 1700-talets frihetstid. Varför kan det vara farligt om en enda person eller en enda församling har all makt? Hur försöker en grundlag lösa det?
Tränar: resonera om varför makt delas
Visa svar
Den som har all makt kan fatta dåliga beslut, gynna sig själv eller strunta i andra, och ingen kan stoppa det. En grundlag delar upp makten, så att kungen och riksdagen måste komma överens om viktiga saker och kan hålla koll på varandra.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: tre vuxna i Stockholm år 1870. Johan är 25 år och tjänar 900 riksdaler om året som kontorist. Hans syster Ebba är 27 år och tjänar lika mycket som lärarinna. Deras kusin Per är 30 år och tjänar 300 riksdaler om året som arbetare i hamnen. Vem av dem fick rösta i valet till andra kammaren, och varför inte de andra? Vad skulle behöva ändras för att riksdagen skulle bli en demokrati som vi menar i dag?
Tränar: använda regler på påhittade personer
Visa svar
Bara Johan fick rösta, eftersom han var man och tjänade mer än 800 riksdaler. Ebba tjänade lika mycket men fick inte rösta, eftersom hon var kvinna. Per var man men tjänade för lite. För en demokrati som i dag skulle alla vuxna få rösta, oavsett kön och inkomst, och allas röster skulle väga lika mycket.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Unionen mellan Sverige och Norge upplöstes 1905 utan krig. Vad tror du var viktigast för att det gick fredligt? Ge två skäl.
Tränar: ta ställning med skäl
Så tränar du
5 minuter
Union eller inte?
Den ena hittar på två påhittade länder och vad de har gemensamt, till exempel kung, pengar eller lagar. Den andra avgör om det är en union och vad som skulle behöva ändras för att länderna ska bli helt egna.
Med papper och penna
Tidslinje 1800–1925
Rita en tidslinje från år 1800 till 1925. Sätt ut händelserna från förklaringen och rita en pil från varje händelse som du tror ledde till en annan.
Tillsammans med en vuxen
Två kartor
Leta tillsammans upp en karta över Norden från omkring år 1800 och jämför med en karta i dag. Färglägg på ett eget papper vad som hörde till vilket land de två åren.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur hade en norrman eller en finländare berättat om det här?”
Låt barnet själv leta efter ord som visar vems perspektiv en text har, när ni läser om händelser mellan två länder.
- Krigen behöver inte beskrivas i detalj. Prata om dem som orsak och följd: vad som hände före, och vad som ändrades efteråt.
- Ett barn med släkt i Finland, Norge eller något annat land behöver inte berätta om det. Uppgifterna handlar om påhittade personer och om historien.
Det här kan vara klurigt
Tror att Norge blev en del av Sverige 1814.
Så kan du hjälpa: Läs i förklaringen vad Norge behöll i unionen, och skriv upp vad länderna hade gemensamt och vad som var eget.
Tror att alla fick rösta när ståndsriksdagen avskaffades.
Så kan du hjälpa: Läs förklaringen igen och skriv upp vilka som fick rösta efter 1866 och vilka som inte fick.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Nya gränser i NordenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur gränserna i Norden ändrades när Sverige förlorade Finland 1809 och gick i union med Norge 1814–1905, och hur makten inne i Sverige delades på nya sätt genom regeringsformen 1809 och tvåkammarriksdagen från 1866. Krigen beskrivs kort, som orsak och följd. Alla personer och källor i uppgifterna är påhittade.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Historia, årskurs 4–6
Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.