SO • Åk 6
Demokrati och att påverka
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Det är bara vart fjärde år som det är val till riksdagen, kommunen och regionen. Men man kan påverka mycket oftare än så, och man behöver inte vara 18 år för det. Här lär du dig hur demokratiska beslut fattas och hur människor, ensamma eller tillsammans, kan få beslut att ändras.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp vad demokrati är, hur demokratiska beslut fattas och hur individer och grupper kan påverka. Det kan ske genom att rösta i allmänna val, genom elevråd och genom att skapa opinion, också i sociala medier. Barnet tränar på att skilja direkt från representativ demokrati, jämföra olika sätt att påverka och i åk 6 resonera om när påverkan på nätet blir hat eller desinformation. Alla frågor och personer i exemplen är påhittade, och inget handlar om partier.
På den här sidan
Det här handlar det om
Demokrati betyder folkstyre. I en direkt demokrati röstar alla själva om varje fråga. I en representativ demokrati väljer folket några som får företräda dem och fatta besluten. Sverige är en representativ demokrati: vi väljer vilka som ska sitta i riksdagen, i regionfullmäktige och i kommunfullmäktige.
Allmänna val betyder att alla som har rösträtt får rösta. Valen är fria och hemliga, så ingen får tvinga någon att rösta på ett visst sätt, och ingen behöver berätta vad den har röstat på. Det står i grundlagen.
Ibland frågar man folket direkt i en folkomröstning. Sex sådana har hållits i hela Sverige. Kommuner och regioner kan också ha folkomröstningar, men där är de alltid rådgivande: politikerna fattar till sist beslutet själva. Om tio procent av dem som får rösta i en kommun begär en folkomröstning, måste fullmäktige ta ställning till om den ska hållas.
Mellan valen finns många sätt att påverka. Man kan skriva till politikerna, samla namn på en lista, skriva en insändare, gå med i en förening eller gå i en demonstration. Rätten att demonstrera står i grundlagen. Ungefär 200 av Sveriges 290 kommuner tar emot medborgarförslag, och en del har e-förslag på nätet. Där kan den som bor i kommunen föreslå något.
Barn får inte rösta i val, men barnkonventionen, som är svensk lag, säger att barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som rör dem. Skollagen säger att elever ska få inflytande över skolan. På många skolor finns ett elevråd, där elever från varje klass tar med sig klassens förslag.
Opinion betyder vad många tycker. Den som får många att hålla med kan påverka beslut, och sociala medier kan sprida en åsikt snabbt. Men åldersgränsen på de flesta sociala medier är 13 år, och man kan påverka lika bra på andra sätt.
Påverkan kan också bli något som skadar demokratin. Hat och hot gör att människor inte vågar säga vad de tycker. Desinformation är uppgifter som någon sprider fast de vet att de är falska, för att lura andra. Blir du hotad eller kränkt, på nätet eller någon annanstans: berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- resonera om hur hat och hot kan få människor att sluta påverka
- beskriva vad desinformation är och hur den kan skada ett val
- väga för- och nackdelar med att påverka på nätet
- resonera om hur barn kan påverka fast de inte får rösta
- säga emot någon och hålla sig till sak
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: under ett inlägg om Idas skatepark i Ekby står tre kommentarer. a) "Bra idé, men den borde ligga längre från husen." b) "Den som skrev förslaget är dum i huvudet." c) "Vi vet vem du är. Ta tillbaka förslaget, annars får du ångra dig." Vilken kommentar håller sig till sak? Vad kan b och c göra med Idas och andras vilja att lämna förslag?
Tränar: se vad kommentarer gör med viljan att delta
Visa svar
Bara a håller sig till sak: den säger emot en del av förslaget och ger ett skäl. b angriper personen i stället för förslaget, och c är ett hot, som kan vara ett brott. Sådana kommentarer kan göra Ida rädd, så att hon slutar säga vad hon tycker. Andra som ser dem kan också låta bli att lämna förslag. Då blir det färre röster i demokratin. Den som blir hotad ska berätta för en vuxen, och hotet kan anmälas till polisen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: veckan före ett val sprids ett inlägg: "Vallokalen i Ekbyskolan är stängd i år. Rösta på nätet i stället, via den här länken." Det är inte sant. Varför kan ett sådant inlägg skada demokratin? Hur kan man kontrollera vad som gäller?
Tränar: granska ett inlägg inför ett val
Visa svar
I Sverige kan man inte rösta på nätet. Den som tror på inlägget kanske inte röstar alls, och då får valet ett annat resultat än om alla hade fått säga sitt. Länken kan också vara ett sätt att stjäla uppgifter. Man kan kontrollera på Valmyndighetens eller kommunens webbplats, eller på röstkortet, där vallokalen står. Det är desinformation, eftersom någon sprider något falskt med flit.
- Jämför
Jämför två sätt att samla namn för skateparken: på papper i skolan och i affären, eller med en insamling på nätet. Vad är lättare och vad är svårare med vart och ett?
Tränar: väga fördelar och nackdelar med nätet
Visa svar
På nätet når man många snabbt, och fler kan skriva på hemifrån. Men det är svårt att veta om namnen är riktiga personer som bor i Ekby, och det är lätt att klicka utan att tänka efter. På papper når man färre, men man träffar människorna, kan förklara förslaget och vet att de finns på orten. Politikerna kan lita mer på en lista där de ser vilka som har skrivit på.
- Tänk själv – dra en slutsats
Barn under 18 år får inte rösta i val. Ändå säger barnkonventionen att barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som rör dem. Hur kan barn påverka, och varför blir beslut om barn bättre när barn får vara med?
Tränar: resonera om barns röst i demokratin
Visa svar
Barn kan påverka genom elevråd och klassråd, genom att skriva till politikerna eller lämna förslag där kommunen tar emot dem, genom föreningar och genom att säga vad de tycker till vuxna som röstar. Barn vet själva bäst hur det är att vara barn, till exempel hur det är på skolgården. Utan dem kan vuxna fatta beslut som ser bra ut men inte fungerar för barnen.
- Skriv själv
Påhittat: ännu en kommentar under inlägget om Idas skatepark säger: "Skateparker blir bara stökiga. Lägg pengarna på något annat." Skriv ett svar, tre till fem meningar. Håll med om en del, säg emot en del och ge skäl, utan att angripa den som skrev.
Tränar: säga emot på ett schysst sätt
Visa svar
Svaret håller med om något, säger emot något med skäl och handlar om förslaget, inte om personen. Till exempel: "Jag förstår att du är orolig för att det blir stökigt, och kommunen behöver tänka på det. Men en skatepark ger många ungdomar något bra att göra på eftermiddagarna. Om föreningen hjälper till att sköta den och den stänger på kvällen kan det bli lugnt."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
I vilken fråga tycker du att barn borde få vara med och påverka mer än i dag? Varför?
Tränar: ta ställning om barns inflytande
Så tränar du
5 minuter
Direkt eller representativ?
Bestäm något litet hemma, till exempel vad ni ska äta på lördag, på två sätt: först röstar alla, sedan väljer ni en som bestämmer åt alla efter att ha frågat de andra. Vilket sätt kändes bäst, och varför?
I vardagen
Inför klassrådet
Förbered ett förslag till nästa klassråd eller elevråd: vad du vill, varför, och vad någon som tycker annorlunda kan säga. Öva på att säga det högt.
Med papper och penna
Påverkanskartan
Skriv en påhittad fråga mitt på ett papper, till exempel om en ny lekplats. Rita pilar till alla sätt att påverka som du kommer på. Skriv vid varje pil vem man når och hur mycket tid det tar.
Tillsammans med en vuxen
Sak eller person?
Den vuxna hittar på några korta kommentarer om ett påhittat förslag, en del sakliga och en del som angriper personen. Barnet säger vilka som är vilka och gör om de personliga till sakliga.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle få fler att hålla med dig?”
Ta barnets förslag på allvar hemma. När barnet vill ändra något: fråga vad hen föreslår, varför, och vem som kan tycka annorlunda. Det är samma sak som politiker gör.
”Har du sett något på nätet som gjorde dig ledsen eller rädd?”
Har barnet sett elaka kommentarer eller hot, på nätet eller någon annanstans: lyssna, spara det som har skrivits och hjälp barnet att berätta för skolan eller anmäla. Bris finns på 116 111 och bris.se.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tycker i politiska frågor eller vad någon röstar på. Valet är hemligt för alla. Öva med påhittade frågor eller frågor om skolan som inte handlar om partier.
- Kommunfullmäktiges möten är öppna för alla, och i många kommuner kan man se dem på nätet. Titta gärna en stund tillsammans och prata om hur besluten fattas, utan att värdera partierna.
Det här kan vara klurigt
Tror att man bara kan påverka när det är val.
Så kan du hjälpa: Valet är en gång vart fjärde år, men förslag, listor, föreningar och elevråd finns hela tiden. Fråga: vem bestämmer i frågan, och hur kan man nå dem?
Tror att den sida som syns mest på nätet har flest bakom sig.
Så kan du hjälpa: Några få kan skriva väldigt mycket, och konton kan vara falska. Det säger inte hur många som håller med.
Tror att barn inte kan påverka förrän de är 18.
Så kan du hjälpa: Barn får inte rösta, men de har rätt att säga vad de tycker i frågor som rör dem, och elevråd och förslag till kommunen är öppna för barn på många håll.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Demokrati och att påverkaDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skillnaden mellan direkt och representativ demokrati, vad allmänna val och folkomröstningar är och hur man kan påverka mellan valen, till exempel genom elevråd, förslag till kommunen, föreningar och opinion. Barnet tränar på att jämföra sätt att påverka och resonerar om när påverkan på nätet blir hat eller desinformation.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.