SO • Åk 5
Demokrati och att påverka
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Det är bara vart fjärde år som det är val till riksdagen, kommunen och regionen. Men man kan påverka mycket oftare än så, och man behöver inte vara 18 år för det. Här lär du dig hur demokratiska beslut fattas och hur människor, ensamma eller tillsammans, kan få beslut att ändras.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp vad demokrati är, hur demokratiska beslut fattas och hur individer och grupper kan påverka. Det kan ske genom att rösta i allmänna val, genom elevråd och genom att skapa opinion, också i sociala medier. Barnet tränar på att skilja direkt från representativ demokrati, jämföra olika sätt att påverka och i åk 6 resonera om när påverkan på nätet blir hat eller desinformation. Alla frågor och personer i exemplen är påhittade, och inget handlar om partier.
På den här sidan
Det här handlar det om
Demokrati betyder folkstyre. I en direkt demokrati röstar alla själva om varje fråga. I en representativ demokrati väljer folket några som får företräda dem och fatta besluten. Sverige är en representativ demokrati: vi väljer vilka som ska sitta i riksdagen, i regionfullmäktige och i kommunfullmäktige.
Allmänna val betyder att alla som har rösträtt får rösta. Valen är fria och hemliga, så ingen får tvinga någon att rösta på ett visst sätt, och ingen behöver berätta vad den har röstat på. Det står i grundlagen.
Ibland frågar man folket direkt i en folkomröstning. Sex sådana har hållits i hela Sverige. Kommuner och regioner kan också ha folkomröstningar, men där är de alltid rådgivande: politikerna fattar till sist beslutet själva. Om tio procent av dem som får rösta i en kommun begär en folkomröstning, måste fullmäktige ta ställning till om den ska hållas.
Mellan valen finns många sätt att påverka. Man kan skriva till politikerna, samla namn på en lista, skriva en insändare, gå med i en förening eller gå i en demonstration. Rätten att demonstrera står i grundlagen. Ungefär 200 av Sveriges 290 kommuner tar emot medborgarförslag, och en del har e-förslag på nätet. Där kan den som bor i kommunen föreslå något.
Barn får inte rösta i val, men barnkonventionen, som är svensk lag, säger att barn har rätt att säga vad de tycker i frågor som rör dem. Skollagen säger att elever ska få inflytande över skolan. På många skolor finns ett elevråd, där elever från varje klass tar med sig klassens förslag.
Opinion betyder vad många tycker. Den som får många att hålla med kan påverka beslut, och sociala medier kan sprida en åsikt snabbt. Men åldersgränsen på de flesta sociala medier är 13 år, och man kan påverka lika bra på andra sätt.
Påverkan kan också bli något som skadar demokratin. Hat och hot gör att människor inte vågar säga vad de tycker. Desinformation är uppgifter som någon sprider fast de vet att de är falska, för att lura andra. Blir du hotad eller kränkt, på nätet eller någon annanstans: berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra olika sätt att påverka: vad de kräver och vilka de når
- förklara hur ett beslut kan väga in flera grupper
- förklara vad en folkomröstning är och varför den inte används i varje fråga
- förklara vad föreningar betyder när man vill påverka
- skriva ett förslag till en kommun med skäl
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Påhittat: en skatepark i Ekby?
Allt här är påhittat. Många ungdomar i den påhittade orten Ekby vill ha en skatepark. Ida, 12 år, skriver ett e-förslag på kommunens webbplats: "Bygg en skatepark i parken vid skolan, så att vi har någonstans att vara på eftermiddagarna."
Idas kompisar samlar 400 namn på en lista i skolan och i affären.
Ungdomsföreningen i Ekby, som har 150 medlemmar, skriver en insändare i lokaltidningen. Föreningen erbjuder sig att hjälpa till att sköta skateparken.
Fem familjer som bor bredvid parken skriver till kommunen: "Hjulen låter mycket. Vi är rädda att det blir stökigt sent på kvällarna, när barnen ska sova."
Politikerna i kommunen beslutar att bygga skateparken vid idrottsplatsen i stället, en bit från husen. Den ska vara öppen till klockan 21.
- Jämför
Jämför e-förslaget, namnlistan och insändaren om skateparken i Ekby. Vad visade vart och ett för politikerna?
Tränar: se vad olika sätt att påverka gör
Visa svar
E-förslaget gjorde att frågan kom upp hos kommunen och sa precis vad Ida ville. Namnlistan visade att många, 400 personer, ville samma sak. Insändaren gjorde att fler i Ekby fick veta, och föreningen visade att den ville ta ansvar. Tillsammans blev det svårt för politikerna att säga nej.
- Tänk själv – dra en slutsats
Bara fem familjer skrev till kommunen, men 400 skrev på listan. Varför fick familjernas brev ändå betydelse för beslutet?
Tränar: väga antal mot skäl
Visa svar
De bodde närmast och skulle påverkas mest. I en demokrati ska man lyssna också på dem som är färre, och deras skäl om att barn behöver sova var viktigt. Därför valde politikerna en annan plats och en tid när parken stänger. Beslutet tog hänsyn till båda sidor.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: några i Ekby vill att hela kommunen ska folkomrösta om skateparken. Vad hade varit bra med det? Varför tror du att kommuner bara har folkomröstningar ibland?
Tränar: pröva när hela kommunen bör tillfrågas
Visa svar
Alla som får rösta hade fått säga sitt direkt, och beslutet hade känts mer gemensamt. Men en folkomröstning kostar pengar och tar tid, och det blir för många omröstningar om man har en i varje fråga. Många som bor långt från parken bryr sig kanske inte. Och i en kommun är folkomröstningen bara rådgivande, så politikerna bestämmer ändå till sist.
- Tänk själv – dra en slutsats
Varför tror du att politikerna lyssnade extra på ungdomsföreningen i Ekby?
Tränar: förstå vad det betyder att gå samman
Visa svar
Föreningen talar för många medlemmar, inte bara för en person. Den finns kvar länge och kan hjälpa till att sköta skateparken, så kommunen får en partner. Föreningen vet också mycket om vad ungdomarna i Ekby vill. Därför samlas människor i föreningar när de vill påverka.
- Skriv själv
Skriv ett e-förslag till en påhittad kommun om något som skulle göra orten bättre för barn. Ha med vad du föreslår, varför, och vilka som skulle få det bättre.
Tränar: skriva ett förslag som håller
Visa svar
Förslaget säger tydligt vad kommunen ska göra, ger minst ett skäl och säger vilka det hjälper. Till exempel: "Jag föreslår att biblioteket har öppet på lördagar. Många barn har inte tid att gå dit på vardagarna, och på lördagar kan hela familjer komma. Det hjälper barn som vill låna böcker och föräldrar som vill läsa med sina barn."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilket sätt att påverka skulle du själv helst använda, och vilket skulle du inte vilja använda? Varför?
Tränar: ta ställning om olika sätt att påverka
Så tränar du
5 minuter
Direkt eller representativ?
Bestäm något litet hemma, till exempel vad ni ska äta på lördag, på två sätt: först röstar alla, sedan väljer ni en som bestämmer åt alla efter att ha frågat de andra. Vilket sätt kändes bäst, och varför?
I vardagen
Inför klassrådet
Förbered ett förslag till nästa klassråd eller elevråd: vad du vill, varför, och vad någon som tycker annorlunda kan säga. Öva på att säga det högt.
Med papper och penna
Påverkanskartan
Skriv en påhittad fråga mitt på ett papper, till exempel om en ny lekplats. Rita pilar till alla sätt att påverka som du kommer på. Skriv vid varje pil vem man når och hur mycket tid det tar.
Tillsammans med en vuxen
Sak eller person?
Den vuxna hittar på några korta kommentarer om ett påhittat förslag, en del sakliga och en del som angriper personen. Barnet säger vilka som är vilka och gör om de personliga till sakliga.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle få fler att hålla med dig?”
Ta barnets förslag på allvar hemma. När barnet vill ändra något: fråga vad hen föreslår, varför, och vem som kan tycka annorlunda. Det är samma sak som politiker gör.
”Har du sett något på nätet som gjorde dig ledsen eller rädd?”
Har barnet sett elaka kommentarer eller hot, på nätet eller någon annanstans: lyssna, spara det som har skrivits och hjälp barnet att berätta för skolan eller anmäla. Bris finns på 116 111 och bris.se.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tycker i politiska frågor eller vad någon röstar på. Valet är hemligt för alla. Öva med påhittade frågor eller frågor om skolan som inte handlar om partier.
- Kommunfullmäktiges möten är öppna för alla, och i många kommuner kan man se dem på nätet. Titta gärna en stund tillsammans och prata om hur besluten fattas, utan att värdera partierna.
Det här kan vara klurigt
Tror att man bara kan påverka när det är val.
Så kan du hjälpa: Valet är en gång vart fjärde år, men förslag, listor, föreningar och elevråd finns hela tiden. Fråga: vem bestämmer i frågan, och hur kan man nå dem?
Tror att den sida som syns mest på nätet har flest bakom sig.
Så kan du hjälpa: Några få kan skriva väldigt mycket, och konton kan vara falska. Det säger inte hur många som håller med.
Tror att barn inte kan påverka förrän de är 18.
Så kan du hjälpa: Barn får inte rösta, men de har rätt att säga vad de tycker i frågor som rör dem, och elevråd och förslag till kommunen är öppna för barn på många håll.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Demokrati och att påverkaDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig skillnaden mellan direkt och representativ demokrati, vad allmänna val och folkomröstningar är och hur man kan påverka mellan valen, till exempel genom elevråd, förslag till kommunen, föreningar och opinion. Barnet tränar på att jämföra sätt att påverka och resonerar om när påverkan på nätet blir hat eller desinformation.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Hur individer och grupper kan påverka beslut, genom att rösta i allmänna val och till exempel genom elevråd i skolan eller genom att skapa opinion i sociala medier.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.