SO • Åk 5
Religion i nyheter, filmer och spel
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
I nyheter, filmer och spel möter du bilder av religioner och av människor som tror eller inte tror. Ingen bild kan visa allt. Här tränar du på att se vad en bild visar och vad som saknas. Du jämför också påhittade rubriker med sakliga texter. Alla rubriker, filmer och personer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp hur religioner framställs i media och i andra sammanhang, och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra. Alla exempel är påhittade, inga verkliga nyheter, filmer eller spel nämns. Kristendom, islam och judendom får lika många uppgifter, och buddhism och icke-religiösa är med. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror.
På den här sidan
Det här handlar det om
Media är till exempel nyheter, filmer, tv-serier, spel och reklam. De visar bilder av världen, men ingen nyhet eller film kan visa allt. Någon väljer vad som kommer med. När bara en sida av en religion visas blir bilden ensidig.
Det som är ovanligt, dramatiskt eller negativt blir oftare en nyhet än vanlig vardag. Det kallas nyhetsvärdering, alltså hur redaktioner väljer vad som blir nyheter. En lugn gudstjänst blir därför sällan en nyhet.
En stereotyp är en förenklad bild av en grupp, där alla antas vara likadana. I filmer och spel kan en troende figur vara bara klok, bara sträng eller bara konstig. Den som aldrig har träffat någon från gruppen kan tro att bilden stämmer.
Bilder i media påverkar hur människor ser på varandra. De kan också påverka hur man ser på sig själv. Den som bara ser sin grupp i samband med problem kan känna sig utpekad. Den som aldrig syns kan känna sig osynlig.
Också den som inte tror på någon gud kan visas ensidigt. Sekulära humanister, till exempel, har en livsåskådning utan gud som bygger på förnuft och på att alla människor har samma värde.
En saklig text beskriver vad som hände med ord som inte värderar. Den skiljer på några personer och en hel grupp. Ord som "alla", "aldrig" och "typiskt" kan vara tecken på en ensidig bild.
Man kan granska en bild av en religion med några frågor. Vem har gjort bilden? Vem får komma till tals? Vad saknas? Hur beskriver människor inom religionen sig själva? Inom varje religion finns många sätt att tro och leva.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara varför en del saker blir nyheter och andra inte
- resonera om hur en bild i media kan påverka hur någon ser på sig själv
- räkna vad en påhittad nyhetssajt skriver om och förklara följden
- skriva om en påhittad rubrik så att den blir saklig
- granska ett påstående om människor utan religion
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: en lokaltidning har plats för en nyhet till. Den kan välja "Församling bjuder grannarna på soppa" eller "Grannar grälar om församlingens parkering". Vilken väljer tidningen troligen, och varför? Vad händer med bilden av församlingen om det alltid går så?
Tränar: förklara hur nyheter väljs
Visa svar
Tidningen väljer troligen grälet, för konflikter och negativa händelser värderas högt i nyheterna. Om det alltid går så får läsarna bara höra om församlingen när det är bråk. De kan då tro att den mest ställer till problem, fast det mesta den gör är lugnt.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i alla filmer som Johanna ser är de kristna figurerna präster eller mycket gamla. Johanna är tolv år och går i en kristen ungdomsgrupp. Hur kan filmerna påverka Johanna? Hur kan de påverka vad hennes klasskompisar tror om kristna?
Tränar: resonera om hur filmer påverkar självbilden
Visa svar
Johanna kan känna sig osynlig, som om ingen i hennes ålder finns med. Klasskompisarna kan tro att kristendom bara är något för gamla människor eller för präster, och bli förvånade över att Johanna går i en ungdomsgrupp.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: en nyhetssajt skriver tio artiklar om moskéer under en månad. Nio av dem handlar om bråk. Samma månad var det mest bön, läxhjälp och fotbollsträning i moskéerna. Vad kan en läsare tro om muslimer? Hur kan en muslimsk tolvåring känna sig när hen läser?
Tränar: räkna vad en sajt skriver om och förklara följden
Visa svar
Läsaren kan tro att muslimer och moskéer mest har med bråk att göra, fast nio av tio artiklar visar en liten del av det som hände. Tolvåringen kan känna sig utpekad och orättvist beskriven, som om andra ser hen som ett problem.
- Skriv själv
Påhittat: en rubrik lyder "Konstigt tut ur synagogan – nu firar judarna igen!" Rosh hashana är det judiska nyåret, och då blåser man i en shofar, ett horn från en bagge, i synagogan. Skriv om rubriken så att den blir saklig.
Tränar: skriva om en rubrik
Visa svar
Den nya rubriken säger vad som händer och varför, utan värdeord och utan att tala om alla judar. Till exempel: "Shofaren ljuder i synagogan när judiskt nyår firas" eller "Många judar firar nyår med shofarblåsning".
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: efter en film säger Kasper: "Den som inte tror på någon gud har inga regler att leva efter." Hur kan du granska påståendet? Vad vet du om sekulär humanism som säger något om det?
Tränar: granska ett påstående från en film
Visa svar
En enda film visar bara en bild, så man behöver fler källor, till exempel vad icke-religiösa själva säger. Sekulära humanister har ingen gudstro, men de grundar sina tankar om rätt och fel i förnuftet och i att människor är lika mycket värda. Påståendet stämmer alltså inte.
Så tränar du
5 minuter
Figurer med flera sidor
Turas om att beskriva en påhittad figur i en bok eller ett spel med tre egenskaper som inte passar ihop med en stereotyp. Den andra säger hur figuren gör bilden av gruppen mer rättvis.
I vardagen
Vad saknas i bilden?
När ni ser en film, en serie eller ett nyhetsinslag där en religion eller livsåskådning syns: stanna och fråga vem som har gjort det, vem som får prata och vad som inte syns.
Med papper och penna
Två rubriker
Hitta på en överdriven rubrik om något som händer en vanlig dag, till exempel en skolavslutning. Skriv sedan en saklig rubrik om samma sak. Ringa in orden som gör skillnad.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vilken fråga hjälper mest när man granskar en bild?”
Fråga hellre "hur vet vi det?" och "vem får komma till tals?" än att säga vad som är rätt bild. Låt barnet själv pröva bilden med frågorna.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tror för att göra uppgifterna. Alla exempel är påhittade, och barnet säger sin egen åsikt om bilderna.
- Välj en film eller ett spel som barnet själv tycker om och låt barnet pröva granskningsfrågorna från förklaringen på en figur där. Barnet får själv avgöra vad som saknas.
Det här kan vara klurigt
Tror att en film eller ett spel visar hur det är, eftersom det ser verkligt ut.
Så kan du hjälpa: Fråga vem som har gjort filmen och vad den ville, och jämför med en annan källa.
Tror att det som syns i nyheterna är det vanligaste.
Så kan du hjälpa: Läs om nyhetsvärdering i ett uppslagsverk. Jämför sedan en vanlig dag i skolan med vad som hade blivit en nyhet den dagen.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Religion i nyheter, filmer och spelDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Rätt och fel i vardagen
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet granskar hur religioner och livsåskådningar visas i påhittade nyheter, filmer och spel: vad som kommer med, vad som saknas, vem som får komma till tals och vad en stereotyp är. Barnet jämför ensidiga rubriker med sakliga texter och resonerar om hur bilder i media kan påverka hur människor ser på sig själva och andra.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Hur religioner framställs och representeras på olika sätt i media och i andra sammanhang och hur det kan påverka människors bilder av sig själva och andra.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.