SO • Åk 6
Riksdagen, regeringen och valen
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Vem bestämmer egentligen i Sverige? Riksdagen, regeringen, kommunen och regionen har olika uppdrag, och alla väljs till sist av folket. Här lär du dig vem som gör vad, hur en lag blir till och vad som händer när partierna tycker olika.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp riksdagens och regeringens uppdrag, politiska val och partier och skiljelinjer i några politiska frågor. Barnet tränar på att skilja riksdagens, regeringens, regionens och kommunens uppgifter åt, följa en påhittad lag från förslag till beslut och resonera om varför partier behöver samarbeta. Skiljelinjerna visas med påhittade partier i en påhittad kommun. Inga verkliga partier eller politiker förekommer.
På den här sidan
Det här handlar det om
Sverige styrs på tre nivåer. Kommunen har till exempel hand om förskola, skola och äldreomsorg. Regionen har hand om hälso- och sjukvården. Staten har hand om det som gäller hela landet, som lagarna och polisen. Det finns 290 kommuner och 21 regioner.
Riksdagen är folkets främsta företrädare och har 349 ledamöter. Den har tre stora uppgifter: den beslutar om lagar, den beslutar om statens budget, alltså hur statens pengar ska tas in och användas, och den kontrollerar regeringen.
Regeringen styr landet. Den består av statsministern och ministrarna. Regeringen föreslår nya lagar och en budget för riksdagen, och när riksdagen har beslutat ser regeringen till att besluten genomförs, med hjälp av myndigheterna.
Efter ett val föreslår riksdagens talman en statsminister, och riksdagen röstar om förslaget. Förslaget faller bara om fler än hälften av ledamöterna, alltså minst 175, röstar nej. Statsministern väljer sedan själv sina ministrar. Ledamöterna kan ställa frågor till ministrarna, och har inte riksdagen längre förtroende för en minister kan den tvinga ministern att avgå.
Kungen är Sveriges statschef. Sedan 1974 har kungen ingen politisk makt, bara symboliska uppgifter, till exempel att ta emot besök från andra länder.
Val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige hålls samma dag, vart fjärde år, den andra söndagen i september. Den som har fyllt 18 år senast på valdagen och är svensk medborgare får rösta i riksdagsvalet. I valen till kommun och region får också många som inte är svenska medborgare rösta, om de är folkbokförda där. Val till Europaparlamentet hålls vart femte år.
Ett parti är en grupp människor med liknande idéer om hur samhället ska vara. I valet röstar man på ett parti, och man kan också kryssa för en person i partiet. Ett parti behöver minst fyra procent av rösterna i hela landet för att få platser i riksdagen, eller väldigt många röster i en enda valkrets. Får inget parti mer än hälften av platserna måste partier samarbeta.
En skiljelinje är en fråga där partierna står på olika sidor, eftersom de tycker att olika saker är viktigast. Det kan till exempel gälla om en kommun ska bygga bostäder i ett skogsområde eller spara skogen. Du får tycka vad du vill om sådana frågor, och ingen behöver berätta vad familjen röstar på.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- känna igen en skiljelinje i en påhittad fråga
- resonera om varför partier behöver samarbeta när inget har egen majoritet
- resonera om hur ett parti med få röster kan få stort inflytande
- resonera om varför valen är hemliga
- resonera om vad det betyder när få röstar
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Påhittat: pengarna i Ekby
Allt här är påhittat. I den påhittade kommunen Ekby har kommunfullmäktige 41 platser. Tre påhittade partier sitter där: Ekbypartiet med 18 platser, Framtidslistan med 15 och Byalaget med 8. För att ett förslag ska gå igenom behövs minst 21 röster.
Kommunen får 20 miljoner kronor mer än väntat nästa år. Partierna tycker olika om vad pengarna ska användas till.
Ekbypartiet: "Vi vill anställa fler lärare. Mindre klasser ger alla barn en bättre chans i skolan."
Framtidslistan: "Vi vill sänka skatten lite. Då får alla som arbetar i Ekby mer pengar kvar att bestämma över själva."
Byalaget: "Vi vill rusta upp idrottshallen. Föreningarna behöver den, och utan den kanske barnfamiljer flyttar härifrån."
- Tänk själv – dra en slutsats
Inget av partierna i Ekby har egen majoritet. Vilka partier skulle kunna gå ihop för att få igenom ett beslut? Vad måste de göra för att komma överens?
Tränar: räkna fram möjliga samarbeten
Visa svar
Vilka två partier som helst: Ekbypartiet och Framtidslistan har 33 platser, Ekbypartiet och Byalaget 26 och Framtidslistan och Byalaget 23. Alla de paren har minst 21. Partierna måste kompromissa, till exempel genom att dela pengarna, så att båda får en del av det de vill.
- Tänk själv – dra en slutsats
Vilka två partier i Ekby står längst ifrån varandra i frågan om pengarna, och vad tycker vart och ett av dem är viktigast? Kan samma slags fråga finnas i riksdagen?
Tränar: jämföra vad två partier sätter främst
Visa svar
Ekbypartiet och Framtidslistan. Ekbypartiet tycker att det viktigaste är något gemensamt, skolan, som alla betalar för med skatten. Framtidslistan tycker att det viktigaste är att var och en får behålla mer av sina egna pengar. Båda har skäl, och därför är frågan en skiljelinje. Samma slags fråga finns i riksdagen när den beslutar om statens budget, till exempel om mer pengar ska gå till skolan eller om skatten ska sänkas.
- Tänk själv – dra en slutsats
Byalaget har bara 8 av 41 platser i Ekby. Hur skulle Byalaget ändå kunna få stort inflytande över pengarna?
Tränar: resonera om makt i ett delat fullmäktige
Visa svar
Om Ekbypartiet och Framtidslistan inte kan komma överens med varandra behöver båda Byalaget för att nå 21. Då kan Byalaget ställa krav, till exempel att idrottshallen ska rustas upp, för att samarbeta. Ett litet parti kan alltså få stort inflytande när de stora behöver det.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i ett annat påhittat land röstar man genom att räcka upp handen på torget, medan de som har makten står och tittar. Vad kan hända? Varför står det i Sveriges grundlag att valen ska vara hemliga?
Tränar: resonera om valhemligheten
Visa svar
Människor kan bli rädda att straffas om de röstar emot dem som har makten, och någon kan försöka tvinga eller betala andra att rösta på ett visst sätt. Då visar valet inte vad folket tycker. När valet är hemligt kan alla rösta efter sin egen åsikt, och ingen behöver berätta vad den röstade på, inte ens för familjen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i ett val i Ekby röstade bara hälften av dem som fick rösta. De flesta som röstade var över 50 år. Vad kan det betyda för vilka frågor politikerna lyssnar mest på?
Tränar: resonera om vad ett lågt valdeltagande gör
Visa svar
Politikerna kan lyssna mest på dem som röstar, eftersom det är de som väljer dem. Frågor som är viktiga för unga och för dem som inte röstade kan få mindre plats. Ju fler som röstar, desto bättre visar valet vad hela kommunen tycker.
- Skriv själv
Skriv ett kort tal, fyra till sex meningar, som en ledamot i Ekby skulle kunna hålla för en kompromiss mellan två av partierna. Säg vad båda partierna får och varför en kompromiss är bättre än att inget beslut blir fattat.
Tränar: formulera en kompromiss
Visa svar
Talet nämner två partier, säger vad vart och ett får och ger ett skäl till att kompromissa. Till exempel: "Ekbypartiet och Byalaget har kommit överens. Tolv miljoner går till fler lärare och åtta miljoner till idrottshallen. Ingen av oss fick allt, men båda fick något viktigt. Utan en överenskommelse hade pengarna inte gått till något alls."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vad tycker du själv att Ekby borde använda pengarna till? Vilket skäl väger tyngst för dig?
Tränar: ta ställning i en påhittad budget
Så tränar du
5 minuter
Vem har hand om det?
Den vuxna nämner något ni ser eller använder, till exempel skolmaten, vårdcentralen, polisen, biblioteket eller en lag. Barnet säger om det är kommunen, regionen eller staten som har hand om det, och varför.
I vardagen
Samarbeta om lördagen
Låt tre i familjen vara var sitt påhittat parti med ett eget förslag om vad ni ska göra på lördag. Ingen får bestämma ensam. Vilka två går ihop, och vad får var och en?
Med papper och penna
Från idé till lag
Hitta på en egen lag. Rita en serie med en ruta för varje steg: utredning, remiss, förslag till riksdagen, utskott, omröstning och att lagen börjar gälla. Skriv vad som händer i varje ruta.
Tillsammans med en vuxen
Titta in i kammaren
Titta tillsammans på riksdagens webbplats på bilder av kammaren, där ledamöterna sitter. Ta reda på hur ledamöterna röstar och var talmannen sitter.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Är det kommunen, regionen eller riksdagen som bestämmer om det här?”
Prata om hur besluten fattas, inte om vilka partier som är bra eller dåliga. När barnet hör om politik: fråga vem som bestämmer i frågan och hur.
”Vilket är det bästa skälet för den sida du inte håller med?”
Använd påhittade frågor när ni övar på skiljelinjer. Verkliga politiska frågor väcker ofta starka känslor, och barnet ska kunna tycka själv utan att känna att det tar ställning för eller emot någon i familjen.
- Fråga aldrig barnet vad familjen röstar på, och säg till barnet att det inte behöver berätta det för någon. Om barnet frågar vad du röstar på får du själv välja om du vill svara.
- Riksdagen tar emot besök, och på riksdagens webbplats finns lättläst text och material för skolan. Det kan vara ett bra sätt att se hur det går till på riktigt.
Det här kan vara klurigt
Tror att kungen eller statsministern bestämmer allt.
Så kan du hjälpa: Riksdagen beslutar om lagarna och budgeten. Regeringen styr och föreslår, men måste ha riksdagens stöd. Kungen har ingen politisk makt.
Blandar ihop riksdagen och regeringen.
Så kan du hjälpa: Riksdagen är de 349 som folket har valt och som fattar besluten. Regeringen är statsministern och ministrarna, som föreslår och genomför.
Tror att det parti som får flest röster alltid bestämmer.
Så kan du hjälpa: Har ett parti inte mer än hälften av platserna behöver det samarbeta. Ibland bestämmer partier som tillsammans har fler platser, fast de var för sig är mindre.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Riksdagen, regeringen och valenDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Mediernas roll
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad riksdagen, regeringen, regionen och kommunen har hand om, hur en lag blir till, hur valen går till och vad ett parti är. Barnet tränar på att följa en påhittad lag från förslag till beslut och resonerar med påhittade partier om skiljelinjer, samarbete och kompromisser.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska val och partier i Sverige. Skiljelinjer i några aktuella politiska frågor.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.