Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 5

Samerna – Sveriges urfolk

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Samerna har levt i Sápmi, i norra delen av fyra länder, sedan långt innan det fanns några riksgränser där. I dag bor samer både i Sápmi och i resten av landet, och arbetar med allt från renskötsel till data och film. Här lär du dig om samiska språk, Sametinget och samernas historia, och om vilka rättigheter samer har i dag.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp de nationella minoriteterna och urfolket samerna: kultur, historia och rättigheter. Det här området handlar om samerna, och fakta kommer från samiska källor som Sametinget och samer.se. Historiska övergrepp som nomadskolorna och rasbiologin beskrivs sakligt. Ingen uppgift frågar om barnet eller familjen är samer eller har samiska rötter.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i elvaårsåldern med glasögon, långt ljusbrunt hår och ljus hud i en gul huvtröja och en pojke i samma ålder med kort svart lockigt hår och brun hud i en mörkblå tröja står i ett klassrum framför en stor karta över Sápmi som sträcker sig över fyra länder, medan en man i fyrtioårsåldern med skägg och rutig skjorta pekar på kartan och ett bord bredvid visar en träkåsa och ett vävt band

Det här handlar det om

Samerna är ett urfolk. Det betyder att de levde i ett område innan dagens länder och gränser fanns där, och att de har ett eget språk, en egen kultur och egna sedvänjor. Samernas område heter Sápmi och sträcker sig över norra Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Ingen räknar hur många som är samer, men uppskattningen är omkring 80 000 till 100 000 i hela Sápmi.

Riksdagen bekräftade 1977 att samerna är ett urfolk i Sverige, och i dag står samerna som ett eget folk i grundlagen. Samerna är också en av Sveriges fem nationella minoriteter.

Samiska är inte ett språk utan flera. I Sverige talas nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, umesamiska och pitesamiska. De samiska språken hör till samma språkfamilj som finska. I dag vill allt fler unga lära sig samiska, och det finns sameskolor från förskoleklass till årskurs 6.

Sametinget är både ett folkvalt parlament och en statlig myndighet. Det invigdes 1993 i Kiruna. Vart fjärde år väljer de samer som har anmält sig till röstlängden 31 ledamöter. Sametinget arbetar med samiskt språk, kultur och näringar, men bestämmer inte själv över lagarna. Sedan 1993 firas också samernas nationaldag den 6 februari.

Renskötseln är en viktig del av samisk kultur, men bara ungefär en av tio samer i Sverige är med i en sameby. En sameby är den förening som har rätt att sköta renar i ett visst område. De flesta samer arbetar med annat, precis som andra människor: i skolan, vården, turism, media, design eller teknik. Duodji är samisk slöjd och konsthantverk, från bruksföremål till konst, tillverkat av material som rötter, björknäver, skinn och renhorn. Jojk är samernas egen sångtradition, där en jojk kan vara som ett porträtt i ljud av en person, ett djur eller en plats.

Kolonisation betyder att en stat tar över ett område där ett annat folk redan lever, och bestämmer över folket och marken. Sápmi koloniserades steg för steg under flera hundra år, av Sverige, Norge, Danmark, Finland och Ryssland.

Under 1900-talet bestämde staten mycket över samiska barns liv. Svenska var skolspråket, och många samiska barn fick inte använda sitt språk i skolan. Forskare vid ett statligt institut påstod att samer var mindre värda än andra, vilket var fel. Många samer bär de minnena med sig i dag, och därför är rätten till språk och kultur så viktig.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • känna igen kolonisation i händelser i Sápmis historia
  • resonera om följderna av nomadskolorna och språkpolitiken
  • förklara varför forskning om raser var fel och skadlig
  • jämföra Sametinget med riksdagen
  • välja en händelse i historien och motivera varför den är viktig

Kan du lösa sådana här?

Läs texten först

Några händelser i Sápmis historia

Omkring år 900: berättelser från Island och Norge beskriver handel med samer, bland annat med skinn.

1300-talet: svenska kungar vill visa att landet i norr hör till Sverige. Köpmän som kallas birkarlar får rätt att handla med samerna och ta upp skatt av dem.

1600-talet: silver hittas i Nasafjäll, och samer tvingas frakta malm med sina renar. Kungarna uppmuntrar nybyggare att flytta norrut. Kyrkan och kungen vill att samerna ska lämna sin gamla religion.

1913: nomadskolorna införs. Barn till samer som sköter renar ska gå i särskilda nomadskolor. Barn till andra samer ska gå i den svenska folkskolan.

1922: ett statligt institut för rasbiologi startar i Uppsala. Samer mäts och fotograferas, och forskarna beskriver dem som mindre värda.

1962: samiska blir ett skolämne.

1977: riksdagen bekräftar att samerna är ett urfolk. Nomadskolan byter namn till sameskolan.

1993: Sametinget invigs i Kiruna.

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Hitta två händelser i texten som visar att staten tog makten över Sápmi och samerna. Förklara varför just de är exempel på kolonisation.

    Tränar: använda ett begrepp på historiska händelser

    Visa svar

    Till exempel: på 1300-talet fick birkarlarna rätt av kungen att ta upp skatt, fast samerna levde där sedan länge och inte hade bett om någon kung. På 1600-talet skickades nybyggare norrut, samer tvingades frakta silvermalm och prästerna skulle få dem att lämna sin religion. I båda fallen bestämde staten över ett folk som redan bodde i området, och över deras mark och tro.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Läs om 1913 i texten. Vad kunde det leda till att staten delade upp samiska barn i olika skolor, efter om familjen skötte renar eller inte?

    Tränar: resonera om följderna av ett beslut

    Visa svar

    Samer delades upp i två grupper, som om bara de som skötte renar var riktiga samer. Barnen i folkskolan lärde sig bara svenska och kunde tappa samiskan och kontakten med samisk kultur. Barnen i nomadskolorna bodde ofta långt hemifrån. Uppdelningen kan ha gjort det svårare för samer att hålla ihop som ett folk.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Samiska blev skolämne först 1962. Många samiska föräldrar på 1960- och 1970-talet valde att inte prata samiska med sina barn. Varför tror du att de gjorde det? Vad betyder det för barn och unga i dag?

    Tränar: förstå varför ett språk kan försvinna i en familj

    Visa svar

    Många föräldrar hade själva haft det svårt i skolan för att de var samiskspråkiga, och ville skona sina barn från det. Därför finns det i dag många samer som inte kan samiska. En del unga och vuxna lär sig språket nu, i sameskolan, på distans eller på kurser, för att ta tillbaka det.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Läs om 1922 i texten. I dag vet vi att det inte finns några mänskliga raser som är mer eller mindre värda. Varför var forskningen ändå farlig när den gjordes? Varför är det viktigt att skolan berättar om den i dag?

    Tränar: granska forskning som användes för att förtrycka

    Visa svar

    Forskningen såg ut att vara vetenskap och gav staten skäl att behandla samer sämre och bestämma över dem. Den spred fördomar som levde kvar länge. Skolan berättar om den för att alla ska förstå hur fördomar kan se ut som fakta, och varför alla människor har samma värde.

  5. Jämför

    Jämför Sametinget med riksdagen. Vad är likt, och vad är olikt?

    Tränar: jämföra två församlingar

    Visa svar

    Likt: båda är folkvalda, och ledamöterna väljs vart fjärde år. Olikt: alla svenska medborgare som har fyllt 18 får rösta till riksdagen, men bara samer som har anmält sig till Sametingets röstlängd får rösta till Sametinget. Riksdagen stiftar lagar för hela landet. Sametinget är också en myndighet som arbetar med samiska frågor, men det stiftar inga lagar.

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Vilken händelse i texten tycker du att fler i Sverige borde känna till? Varför?

    Tränar: välja en händelse och motivera valet

Så tränar du

5 minuter

  • Fakta eller fördom?

    Den ena säger ett påstående om samer, till exempel "samer bor i kåtor". Den andra säger om det är fakta eller en fördom och hur man kan ta reda på det. Använd samer.se eller Sametingets webbsida för att kontrollera.

Med papper och penna

  • Tidslinjen

    Rita en tidslinje från 1300-talet till i dag. Sätt ut minst fem händelser i samernas historia och avsluta med en sak som händer i Sápmi nu.

Tillsammans med en vuxen

  • Lyssna på samiska

    Lyssna tillsammans på ett program från Sveriges Radio Sápmi eller titta på samiska barnprogram på SVT. Kan ni höra några ord som liknar svenska? Vad handlade programmet om?

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem har skrivit det här, och vet den något om samer i dag?”

    Hämta fakta från samiska källor, som samer.se och Sametingets webbsida, där samer själva berättar. Äldre böcker kan beskriva samer som ett folk i historien eller med ord som i dag känns nedsättande.

  • Barnet behöver aldrig berätta om familjen har samiska rötter eller något annat om sitt ursprung. Vill barnet själv berätta får det, men ingen ska pekas ut eller bli ombedd att svara för alla samer.
  • Historien om nomadskolorna och rasbiologin kan väcka frågor om rättvisa. Svara sakligt och utan detaljer, och prata om vad som är annorlunda i dag: Sametinget, sameskolorna och rätten till språket.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att alla samer sköter renar eller bor i fjällen.

    Så kan du hjälpa: Titta i siffrorna på samer.se: hur många samer finns i Sverige, och hur många är med i en sameby? Jämför de två talen.

  • Tror att samiska är ett enda språk.

    Så kan du hjälpa: Det finns flera samiska språk, och i Sverige talas fem av dem. Titta på en karta över de samiska språkområdena.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Samerna – Sveriges urfolkDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig om samerna som ett urfolk som lever i dag: Sápmi, de samiska språken, Sametinget, renskötsel och andra yrken, duodji och jojk. Barnet tränar på att använda begreppet kolonisation på historiska händelser, resonera om nomadskolorna och rasbiologin och använda minoriteters rättigheter på påhittade fall.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.