Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 6

Samerna – Sveriges urfolk

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Samerna har levt i Sápmi, i norra delen av fyra länder, sedan långt innan det fanns några riksgränser där. I dag bor samer både i Sápmi och i resten av landet, och arbetar med allt från renskötsel till data och film. Här lär du dig om samiska språk, Sametinget och samernas historia, och om vilka rättigheter samer har i dag.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp de nationella minoriteterna och urfolket samerna: kultur, historia och rättigheter. Det här området handlar om samerna, och fakta kommer från samiska källor som Sametinget och samer.se. Historiska övergrepp som nomadskolorna och rasbiologin beskrivs sakligt. Ingen uppgift frågar om barnet eller familjen är samer eller har samiska rötter.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En flicka i elvaårsåldern med glasögon, långt ljusbrunt hår och ljus hud i en gul huvtröja och en pojke i samma ålder med kort svart lockigt hår och brun hud i en mörkblå tröja står i ett klassrum framför en stor karta över Sápmi som sträcker sig över fyra länder, medan en man i fyrtioårsåldern med skägg och rutig skjorta pekar på kartan och ett bord bredvid visar en träkåsa och ett vävt band

Det här handlar det om

Samerna är ett urfolk. Det betyder att de levde i ett område innan dagens länder och gränser fanns där, och att de har ett eget språk, en egen kultur och egna sedvänjor. Samernas område heter Sápmi och sträcker sig över norra Norge, Sverige, Finland och Kolahalvön i Ryssland. Ingen räknar hur många som är samer, men uppskattningen är omkring 80 000 till 100 000 i hela Sápmi.

Riksdagen bekräftade 1977 att samerna är ett urfolk i Sverige, och i dag står samerna som ett eget folk i grundlagen. Samerna är också en av Sveriges fem nationella minoriteter.

Samiska är inte ett språk utan flera. I Sverige talas nordsamiska, lulesamiska, sydsamiska, umesamiska och pitesamiska. De samiska språken hör till samma språkfamilj som finska. I dag vill allt fler unga lära sig samiska, och det finns sameskolor från förskoleklass till årskurs 6.

Sametinget är både ett folkvalt parlament och en statlig myndighet. Det invigdes 1993 i Kiruna. Vart fjärde år väljer de samer som har anmält sig till röstlängden 31 ledamöter. Sametinget arbetar med samiskt språk, kultur och näringar, men bestämmer inte själv över lagarna. Sedan 1993 firas också samernas nationaldag den 6 februari.

Renskötseln är en viktig del av samisk kultur, men bara ungefär en av tio samer i Sverige är med i en sameby. En sameby är den förening som har rätt att sköta renar i ett visst område. De flesta samer arbetar med annat, precis som andra människor: i skolan, vården, turism, media, design eller teknik. Duodji är samisk slöjd och konsthantverk, från bruksföremål till konst, tillverkat av material som rötter, björknäver, skinn och renhorn. Jojk är samernas egen sångtradition, där en jojk kan vara som ett porträtt i ljud av en person, ett djur eller en plats.

Kolonisation betyder att en stat tar över ett område där ett annat folk redan lever, och bestämmer över folket och marken. Sápmi koloniserades steg för steg under flera hundra år, av Sverige, Norge, Danmark, Finland och Ryssland.

Under 1900-talet bestämde staten mycket över samiska barns liv. Svenska var skolspråket, och många samiska barn fick inte använda sitt språk i skolan. Forskare vid ett statligt institut påstod att samer var mindre värda än andra, vilket var fel. Många samer bär de minnena med sig i dag, och därför är rätten till språk och kultur så viktig.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • använda en lag om minoriteters rättigheter på ett påhittat fall
  • beskriva flera perspektiv i en påhittad fråga om mark
  • granska hur en text framställer samer
  • resonera om vad urminnes hävd betyder för rätten till mark
  • ta ställning till vad alla elever borde lära sig om samer

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Elle bor i Jokkmokk, som är en av kommunerna där samiska har ett särskilt skydd enligt lag. Hennes farfar har flyttat till ett äldreboende och talar helst samiska. Hennes lillebror ska börja på förskolan. Vad har de rätt till?

    Tränar: tillämpa en lag på ett fall

    Visa svar

    I en sådan kommun, ett förvaltningsområde för samiska, har farfadern rätt till äldreomsorg helt eller delvis på samiska, och lillebrodern rätt till förskola helt eller delvis på samiska. Familjen kan också använda samiska när de har kontakt med kommunen. Det står i minoritetslagen.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: ett företag vill öppna en gruva i ett område där en sameby har sina renar på vintern. Kommunen hoppas på nya jobb. Några som bor nära oroar sig för naturen. Beskriv hur samebyn, företaget, kommunen och grannarna kan se på saken. Vad tycker du skulle vara en rättvis lösning?

    Tränar: beskriva en fråga från flera håll

    Visa svar

    Svaret tar upp alla fyra och slutar med en egen slutsats och ett skäl. Till exempel: samebyn riskerar att renarna inte hittar mat och att ett levnadssätt som funnits länge försvinner. Företaget vill tjäna pengar på metallen. Kommunen vill att fler ska kunna bo och arbeta där. Grannarna är rädda för buller och för naturen. "Det är rättvist att samebyn får vara med och bestämma från början, och att man undersöker om renarna kan klara sig innan något beslutas."

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: en broschyr för turister visar bara en bild av en person i samisk dräkt bredvid en ren, och texten säger: "Upplev det försvunna folket i norr!" Vad är fel eller missvisande? Hur skulle du skriva om texten?

    Tränar: granska hur en text beskriver ett folk

    Visa svar

    Samerna är inte försvunna. De är ett folk som lever i dag, och de flesta har vanliga jobb och bor i hus som alla andra. Bilden visar bara en liten del av samiskt liv, och det blir en stereotyp. Till exempel: "Möt samisk kultur i dag, med mat, duodji och jojk, och lär dig om ett folk som har levt här i tusentals år."

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    I Sverige kan rätt till mark eller vatten grunda sig på urminnes hävd. Det betyder att en grupp har använt marken så länge att ingen minns när det började, utan att någon har stoppat dem. Varför kan det vara viktigt för samer? Varför kan andra som bor i området bli oroliga?

    Tränar: resonera om en regel för rätten till mark

    Visa svar

    Samer har använt marken för renskötsel, jakt och fiske i mycket lång tid, långt innan det fanns lagar om ägande i norr. Urminnes hävd kan ge samebyar rätt att använda marken till bete, jakt och fiske, även om de aldrig har köpt den, och ibland rätt att bestämma vem som får jaga och fiska där. Andra som bor där kan bli oroliga för att de inte längre får jaga eller fiska som de brukar.

  5. Skriv själv

    Påhittat: en kompis tror att samer bara finns i historieböckerna. Skriv ett meddelande på fem till sju meningar där du förklarar hur det är. Använd minst tre fakta om samer i dag.

    Tränar: förklara med fakta för någon som har fel

    Visa svar

    Meddelandet rättar påståendet och ger fakta om nuet. Till exempel: "Samer finns i dag, i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. I Sverige finns Sametinget, som samerna själva väljer. Det finns sameskolor, och många unga lär sig samiska. De flesta samer arbetar med annat än renar. Samernas nationaldag firas den 6 februari."

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Tycker du att alla elever i Sverige borde lära sig mer om samer och samisk historia i skolan? Varför eller varför inte?

    Tränar: ta ställning med skäl

Så tränar du

5 minuter

  • Fakta eller fördom?

    Den ena säger ett påstående om samer, till exempel "samer bor i kåtor". Den andra säger om det är fakta eller en fördom och hur man kan ta reda på det. Använd samer.se eller Sametingets webbsida för att kontrollera.

Med papper och penna

  • Tidslinjen

    Rita en tidslinje från 1300-talet till i dag. Sätt ut minst fem händelser i samernas historia och avsluta med en sak som händer i Sápmi nu.

Tillsammans med en vuxen

  • Lyssna på samiska

    Lyssna tillsammans på ett program från Sveriges Radio Sápmi eller titta på samiska barnprogram på SVT. Kan ni höra några ord som liknar svenska? Vad handlade programmet om?

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem har skrivit det här, och vet den något om samer i dag?”

    Hämta fakta från samiska källor, som samer.se och Sametingets webbsida, där samer själva berättar. Äldre böcker kan beskriva samer som ett folk i historien eller med ord som i dag känns nedsättande.

  • Barnet behöver aldrig berätta om familjen har samiska rötter eller något annat om sitt ursprung. Vill barnet själv berätta får det, men ingen ska pekas ut eller bli ombedd att svara för alla samer.
  • Historien om nomadskolorna och rasbiologin kan väcka frågor om rättvisa. Svara sakligt och utan detaljer, och prata om vad som är annorlunda i dag: Sametinget, sameskolorna och rätten till språket.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att alla samer sköter renar eller bor i fjällen.

    Så kan du hjälpa: Titta i siffrorna på samer.se: hur många samer finns i Sverige, och hur många är med i en sameby? Jämför de två talen.

  • Tror att samiska är ett enda språk.

    Så kan du hjälpa: Det finns flera samiska språk, och i Sverige talas fem av dem. Titta på en karta över de samiska språkområdena.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Samerna – Sveriges urfolkDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig om samerna som ett urfolk som lever i dag: Sápmi, de samiska språken, Sametinget, renskötsel och andra yrken, duodji och jojk. Barnet tränar på att använda begreppet kolonisation på historiska händelser, resonera om nomadskolorna och rasbiologin och använda minoriteters rättigheter på påhittade fall.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.