SO • Åk 5
Hjälp när det är svårt
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Ibland är livet tungt, till exempel när någon blir sjuk, när föräldrar flyttar isär, när pengarna inte räcker eller när någon blir mobbad. Inget barn ska behöva klara sådant ensamt. Här lär du dig vilka vuxna och verksamheter som finns för barn och vad de kan hjälpa till med. Alla barn i uppgifterna är påhittade.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället. Barnet tränar på att para ihop påhittade situationer med rätt stöd, att förstå anmälningsplikten och varför en del barn väntar med att berätta. Alla barn i uppgifterna är påhittade, och ingen uppgift ber barnet berätta något om sig självt eller sin familj. Bris telefonnummer 116 111 står på varje nivå.
På den här sidan
Det här handlar det om
Ett skyddsnät fångar upp den som faller. Samhället har ett sådant nät för barn: vuxna och verksamheter vars jobb är att hjälpa när livet är svårt. Det kan gälla sjukdom, sorg, föräldrar som flyttar isär, att pengarna inte räcker, mobbning eller att något inte känns tryggt hemma. Det är aldrig ett barns fel att det har det svårt.
I skolan finns lärare och mentorer. Där finns också elevhälsan, och enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagog. Skolsköterskan hjälper med hur kroppen och man själv mår. Kuratorn är någon att prata med när något är tungt. Specialpedagogen hjälper när skolarbetet är svårt. Alla finns inte på plats varje dag, men de går att nå.
Vuxna som arbetar i skolan har anmälningsplikt. Det betyder att de genast måste anmäla till socialtjänsten om de får veta eller misstänker att ett barn far illa. De behöver inte vara säkra. En sådan anmälan kallas ofta orosanmälan, och alla andra vuxna får också göra en.
Socialtjänsten finns i varje kommun. Den kan stödja familjer på många sätt, till exempel med samtal, en kontaktperson eller pengar till mat och hyra när familjen inte har tillräckligt. Barn kan också själva kontakta socialtjänsten. Socialtjänstens uppgift är att barn ska vara trygga, och den försöker så långt det går arbeta tillsammans med barnet och föräldrarna.
BUP betyder barn- och ungdomspsykiatrin. Den drivs av regionen och är till för barn och unga upp till 18 år som mår psykiskt dåligt eller har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Man kommer ofta dit via vårdcentralen, elevhälsan eller 1177, och på en del ställen kan man kontakta BUP direkt.
Bris är en organisation för barn och unga under 18 år. Man kan ringa eller sms:a 116 111, eller chatta och mejla via bris.se. Bris har öppet varje dag, även på natten, det kostar ingenting och man behöver inte säga vem man är.
Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bevakar att barnkonventionen följs i Sverige. Barn kan kontakta Barnombudsmannen för att få veta vilka rättigheter de har och var de kan få hjälp. Vid fara just nu ringer man 112.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- använda reglerna om anmälningsplikt på ett påhittat fall
- resonera om varför vuxna i skolan inte själva får välja om de anmäler
- jämföra vad olika delar av skyddsnätet kan hjälpa till med
- resonera om för- och nackdelar med att kunna vara anonym
- koppla en påhittad familjs situation till barnets rättigheter
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: läraren Karin märker att eleven Leon ofta är hungrig och trött och säger att ingen vuxen är hemma på kvällarna. Karin är inte säker på att något är fel. Vad gäller för henne? Leon själv kan när som helst ringa Bris på 116 111.
Tränar: använda en regel på ett fall
Visa svar
Karin ska anmäla till socialtjänsten med en gång, fast hon inte vet säkert. Det räcker att hon är orolig för Leon. Socialtjänsten tar sedan reda på hur det är och om familjen behöver stöd. Det är inte Karins uppgift att utreda själv.
- Tänk själv – dra en slutsats
Varför har samhället bestämt att vuxna i skolan måste anmäla oro för ett barn, i stället för att låta var och en välja själv?
Tränar: resonera om skälen bakom en lag
Visa svar
Ett barn som har det svårt kan sällan be om hjälp själv. En enskild lärare ser bara en liten del av barnets liv, men socialtjänsten kan se helheten och vet vilket stöd som finns. Om alla fick välja kunde en del låta bli för att de är osäkra, rädda eller inte vill lägga sig i, och då skulle barnet inte få hjälp. Plikten gör att det inte hänger på hur modig en vuxen är.
- Jämför
Påhittat: tre barn. Alva har varit så nedstämd i flera månader att hon inte orkar gå till skolan. Kim har svårt att koncentrera sig och att planera skolarbetet. Sixtens familj har så lite pengar att hyran inte kan betalas. Vilken del av skyddsnätet passar bäst för vart och ett? Jämför vad de olika delarna gör.
Tränar: jämföra tre slags stöd
Visa svar
Alva kan först gå till skolsköterskan eller kuratorn, och de kan hjälpa henne vidare till BUP, som är till för barn som mår psykiskt dåligt. Kim kan få hjälp av elevhälsans specialpedagog, som stöttar när skolarbetet är svårt. Sixtens familj kan få hjälp av socialtjänsten i kommunen, som kan ge pengar till hyra och mat. Elevhälsan finns i skolan, BUP i regionens vård och socialtjänsten i kommunen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Hos Bris, på 116 111 och bris.se, behöver man inte säga vem man är. Varför kan det göra att fler barn hör av sig? Vad kan vara svårare när ingen vet vem man är?
Tränar: väga för- och nackdelar
Visa svar
Det kan kännas lättare att våga berätta när ingen vet vem man är. Man behöver inte vara rädd att någon i skolan eller familjen får veta något man inte vill. Men när Bris inte vet vem man är kan de inte själva se till att någon i närheten hjälper till. Därför kan samtalet handla om vem i barnets närhet barnet kan berätta för.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Noors föräldrar ska flytta isär, och de har inte bestämt var Noor ska bo. Om föräldrar inte blir överens kan kommunen erbjuda samtal som hjälper dem att samarbeta, och till sist kan en domstol bestämma. Vem bestämmer i första hand var Noor ska bo? Vilken rättighet i barnkonventionen har Noor, och vem kan hon prata med om hur hon mår? Bris på 116 111 finns också.
Tränar: koppla en påhittad händelse till rättigheter
Visa svar
Föräldrarna tillsammans, eftersom kommunen och domstolen bara kommer in när de inte blir överens. Noor har rätt att säga vad hon tycker och bli lyssnad på, och barnets bästa ska gå först. Hon kan prata med kuratorn, en annan vuxen hon litar på eller Bris.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om du fick bestämma: vad skulle finnas på varje skola för att barn som har det jobbigt ska få hjälp snabbare?
Tränar: ge förslag med skäl
Så tränar du
5 minuter
Vem hjälper till?
Den ena hittar på ett påhittat barn med ett problem, till exempel en kompis som är ledsen eller ett skolarbete som känns omöjligt. Den andra säger vem i skyddsnätet barnet kan vända sig till. Kom ihåg att Bris på 116 111 alltid är ett svar.
Med papper och penna
Skyddsnätet som ett nät
Rita ett nät med ett påhittat barn i mitten. Skriv in alla vuxna och verksamheter som kan hjälpa, nära barnet först och längre ut de som finns i kommunen, regionen och staten.
Tillsammans med en vuxen
Hjälpkartan
Rita en karta över skolan och kommunen och sätt ut var det finns hjälp för barn: elevhälsan, vårdcentralen, socialtjänsten och biblioteket. Skriv i ett hörn numren som alltid gäller: Bris 116 111, sjukvårdsrådgivningen 1177 och 112 vid fara. Häng upp kartan där barnet ser den.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem skulle du prata med om en kompis behövde hjälp?”
Bris har också stöd för vuxna som är oroliga för ett barn. Information finns på bris.se.
- Barnet behöver aldrig berätta om sig själv eller sin familj för att göra uppgifterna. De handlar om påhittade barn. Ett barn i klassen kan vara mitt i en skilsmässa, en sjukdom eller en tid med ont om pengar, och ska få lära sig om skyddsnätet utan att pekas ut.
- Om ett barn berättar att det far illa: lyssna lugnt, tro på barnet och lova inte att hålla det hemligt. Anmäl oron till socialtjänsten i barnets kommun, och ring 112 om barnet är i fara just nu. Arbetar du i skolan är du skyldig att anmäla.
Det här kan vara klurigt
Tror att en orosanmälan betyder att barnet tas ifrån familjen.
Så kan du hjälpa: Läs tillsammans vad kommunens socialtjänst skriver om orosanmälan på sin webbplats, och prata om vad socialtjänsten gör först.
Tror att man måste vara helt säker på att något är fel innan man berättar för en vuxen.
Så kan du hjälpa: Påminn om att barnet inte behöver utreda något på egen hand. Prata om vem barnet skulle kunna gå till med en känsla av att något är fel.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Hjälp när det är svårtDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Mänskliga rättigheter
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vilka vuxna och verksamheter som finns för barn när livet är svårt: elevhälsan, socialtjänsten, BUP, Bris och Barnombudsmannen, och vad anmälningsplikten innebär. Barnet tränar på att para ihop påhittade situationer med rätt stöd och att resonera om varför en del barn väntar med att berätta.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.