Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 5

Brev, kartor och gatunamn från 1500–1800

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Från 1600- och 1700-talen finns brev, dagböcker och kartor kvar. Här lär du dig vad de kan berätta och vems röster som saknas. Du får också granska hur gatunamn, statyer och reklam använder historien. Det står "påhittat" vid de brev, dagböcker och personer i uppgifterna som är påhittade.

Historia i åk 4–6 tar upp vad källor från perioden, som brev, dagböcker och kartor, kan berätta, och historiebruk i gatunamn, minnesmärken och reklam. Uppgifterna bygger på påhittade källor och på verkliga gatunamn och statyer som barnet ser på en karta eller tillsammans med en vuxen. Ingen uppgift ber barnet leta i sin egen släkt.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Två barn i tolvårsåldern står tillsammans med en vuxen framför en bronsstaty av en kung på ett torg och läser texten på statyns sockel: en flicka med glasögon, kort brunt hår och ljus hud i en röd jacka, och en pojke med svart rakt hår och ljusbrun hud i en blå regnjacka, medan en man i sextioårsåldern med vitt skägg och mörkbrun hud i en grön rock pekar på kungens utsträckta hand
På den här sidan

Det här handlar det om

Från 1600-talet finns det mycket mer skrivet bevarat i arkiven än från tiden före. Brev, dagböcker, kartor och protokoll kan berätta om hur människor levde.

Ett brev skrivs till någon. Brevskrivaren väljer därför vad mottagaren ska få veta, och kan lämna bort sådant som skulle oroa eller reta.

En dagbok skriver man oftast för sig själv. Den kan vara ärligare om känslor, men den visar bara det som en enda person såg och tänkte.

På 1600- och 1700-talen lärde sig många läsa, men färre kunde skriva. Den som inte kunde skriva fick be någon annan om hjälp, till exempel prästen eller en skrivare.

År 1628 fick Anders Bure i uppdrag av Gustav II Adolf att börja kartlägga Sverige. Lantmätare ritade sedan kartor över tusentals byar och gårdar.

Kartorna visade hus, åkrar och ängar, men inte skogen. Till varje karta hörde en beskrivning av gårdarna och av vad marken var värd.

En karta visar vad kartritaren visste och trodde. Därför kan en gammal karta berätta både om landet och om hur människor tänkte om det.

Historiebruk är hur historien används långt senare, till exempel i gatunamn, statyer, minnesmärken och reklam.

Den som väljer ett namn eller reser en staty vill att människor ska minnas något, och ofta på ett visst sätt.

Många namn och statyer som påminner om stormaktstiden kom till långt efteråt. På 1800-talet var det vanligt att se tiden som en storhetstid för Sverige.

Drottninggatan i Stockholm fick sitt namn 1639, troligen för att hylla den unga drottning Kristina.

Reklam kan också använda historiska personer. Den vill då låna något av personens rykte, till exempel mod eller styrka.

Samma person kan minnas på olika sätt. Karl XII har hyllats som en modig hjältekung, men han har också kritiserats för krig som ledde Sverige mot förfall.

I dag är synen på honom oftast mer kritisk. Skolböcker försöker beskriva både hans handlingskraft och vad krigen kostade.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • jämföra vad ett brev och en dagbok berättar om samma dag
  • resonera om vems röster som saknas i ett urval
  • granska vad en reklam lånar av det förflutna
  • resonera om varför en staty restes långt efter personens död
  • sortera namn på en karta efter vad de minns

Kan du lösa sådana här?

  1. Jämför

    Påhittat: samma dag år 1676 skriver en officer två texter. I ett brev till sin fru: "Vi har det gott, oroa dig inte." I sin dagbok samma kväll: "Vi har inte fått bröd på tre dagar, och många är sjuka." Varför skiljer sig texterna åt? Vilken säger mest om hur soldaterna hade det? Kan brevet också vara en bra källa till något?

    Tränar: jämföra två texter av samma person

    Visa svar

    Han ville inte att frun skulle oroa sig, så i brevet berättade han inte om hungern. Dagboken skrev han för sig själv, så den säger mer om hur soldaterna hade det. Brevet är ändå en bra källa till hur han ville att familjen skulle känna sig, och till vad han tyckte var viktigt att säga till sin fru.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: från socknen Ekeby finns 40 brev kvar från 1690-talet. 25 är skrivna av prästen och familjen på godset, 12 av kungens tjänstemän och 3 av bönder, med hjälp av en skrivare. Vems vardag får vi veta mest om? Vems minst? Hur kan det påverka bilden av livet i Ekeby? Var kan man leta efter de andras liv?

    Tränar: resonera om vilka som saknas i ett urval

    Visa svar

    Vi får veta mest om prästens och godsfamiljens liv och minst om böndernas. Torpare, drängar och pigor har inte skrivit något alls. Bilden av livet kan bli för ljus eller handla mest om de rika. Man kan leta i andra källor, till exempel kyrkböcker, domstolsprotokoll och kartor som visar böndernas gårdar.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat märke: en annons för Stormkaffe visar en karolin, alltså en soldat i Karl XII:s armé, som står rak i ryggen i snön. Texten: "Stormkaffe – lika uthålligt som en karolin." Fakta: under fälttåget i Ryssland 1708–1709 frös och svalt många karoliner. Vad vill annonsen att du ska tänka om kaffet? Vilken bild av soldaterna ger den? Vad visar den inte?

    Tränar: granska hur reklam använder historien

    Visa svar

    Annonsen vill att du ska tänka att kaffet gör dig stark och seg, som en soldat som aldrig ger upp. Den visar soldaterna som modiga hjältar. Den visar inte att de frös och svalt. Annonsen visar en stark soldat, inte hur kriget var.

  4. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: statyn av Karl XII i Kungsträdgården i Stockholm avtäcktes den 30 november 1868, precis 150 år efter hans död. Med vänster hand pekar han mot öster. Påhittat: vid statyn står två besökare. Oksana från Ukraina säger: "Poltava ligger i mitt land. Där kämpade Sverige och Ryssland i ett krig som drabbade dem som bodde där." Tom från Stockholm säger: "Statyn är bara en del av stadens historia." Vad visar datumet om varför statyn restes? Varför ser Oksana och Tom så olika på samma staty? Skriv en mening till en informationstavla vid statyn som tar hänsyn till båda.

    Tränar: resonera om hur ett minnesmärke läses

    Visa svar

    Datumet var 150-årsdagen av hans död, så statyn restes för att hedra honom. Oksana ser statyn utifrån sitt eget lands historia, där kriget fördes. Tom ser den som en vanlig sak i staden. Ett bra svar ger en mening som nämner mer än ett perspektiv. Till exempel: "Karl XII hyllades länge som hjälte, men hans krig drabbade också människor i det som i dag är Ukraina."

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: på en karta över staden Kungsby finns namnen Karl XII:s plats, Lützenplan, Narvaplan, Repslagargatan och Kvarnbacken. Lützen och Narva är platser där svenska arméer stred. Vilka namn hyllar kungar och slag? Vilka berättar om vardagsarbete? Vad säger namnen om vad staden har velat minnas?

    Tränar: sortera namn efter vad de minns

    Visa svar

    Karl XII:s plats, Lützenplan och Narvaplan hyllar en kung och slag. Repslagargatan och Kvarnbacken berättar om arbete, att någon gjorde rep och att det fanns en kvarn. Namnen visar att staden har velat minnas både krig och kungar och vanligt arbete, men att kungarna och slagen har fått flest namn.

Så tränar du

I vardagen

  • Historia i reklam

    Leta efter förpackningar eller reklam som använder en kung, en soldat eller något annat från förr. Vad vill reklamen att du ska tänka, och vad visar den inte?

Med papper och penna

  • Brev och dagbok

    Hitta på en person som levde år 1700. Skriv ett kort brev från hen till någon där hemma och en dagboksanteckning från samma dag. Vad berättar hen bara i dagboken?

Tillsammans med en vuxen

  • Statyer och namn i stan

    Gå med en vuxen till ett torg eller en park där det finns en staty, ett minnesmärke eller ett gatunamn efter en person från förr. Stanna en bit från gatan när ni läser skylten. Vem minns platsen, och varför tror ni att just den personen valdes?

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem tror du bestämde att statyn skulle stå här?”

    När ni ser en staty eller ett gatunamn efter en historisk person: låt barnet själv fundera på vem som valde att minnas personen och varför.

  • Barnet behöver inte leta i sin egen släkt eller berätta om familjens historia. Uppgifterna bygger på påhittade brev, dagböcker och kartor.
  • Gamla kartor och inskannade brev går att se på nätet, till exempel hos Riksarkivet och Lantmäteriet. Titta tillsammans och låt barnet leda.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att det som står i ett brev alltid är hela sanningen.

    Så kan du hjälpa: Fråga vem brevet skrevs till och vad skrivaren ville att mottagaren skulle känna.

  • Tror att en staty eller ett gatunamn är lika gammalt som personen.

    Så kan du hjälpa: Ta reda på när statyn restes eller namnet gavs, och räkna hur många år efter personens död det var.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Ståndssamhället
  2. Brev, kartor och gatunamn från 1500–1800Du är här
  3. Nya gränser i Norden

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad brev, dagböcker och kartor från 1500–1800 kan berätta, att färre kunde skriva än läsa och att vanliga människors egna ord därför är sällsynta. Barnet granskar hur gatunamn, statyer, minnesmärken och reklam använder stormaktstiden och dess personer. Alla brev och dagböcker i uppgifterna är påhittade.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Historia, årskurs 4–6

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.