Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 6

Brev, kartor och gatunamn från 1500–1800

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Från 1600- och 1700-talen finns brev, dagböcker och kartor kvar. Här lär du dig vad de kan berätta och vems röster som saknas. Du får också granska hur gatunamn, statyer och reklam använder historien. Det står "påhittat" vid de brev, dagböcker och personer i uppgifterna som är påhittade.

Historia i åk 4–6 tar upp vad källor från perioden, som brev, dagböcker och kartor, kan berätta, och historiebruk i gatunamn, minnesmärken och reklam. Uppgifterna bygger på påhittade källor och på verkliga gatunamn och statyer som barnet ser på en karta eller tillsammans med en vuxen. Ingen uppgift ber barnet leta i sin egen släkt.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Två barn i tolvårsåldern står tillsammans med en vuxen framför en bronsstaty av en kung på ett torg och läser texten på statyns sockel: en flicka med glasögon, kort brunt hår och ljus hud i en röd jacka, och en pojke med svart rakt hår och ljusbrun hud i en blå regnjacka, medan en man i sextioårsåldern med vitt skägg och mörkbrun hud i en grön rock pekar på kungens utsträckta hand
På den här sidan

Det här handlar det om

Från 1600-talet finns det mycket mer skrivet bevarat i arkiven än från tiden före. Brev, dagböcker, kartor och protokoll kan berätta om hur människor levde.

Ett brev skrivs till någon. Brevskrivaren väljer därför vad mottagaren ska få veta, och kan lämna bort sådant som skulle oroa eller reta.

En dagbok skriver man oftast för sig själv. Den kan vara ärligare om känslor, men den visar bara det som en enda person såg och tänkte.

På 1600- och 1700-talen lärde sig många läsa, men färre kunde skriva. Den som inte kunde skriva fick be någon annan om hjälp, till exempel prästen eller en skrivare.

År 1628 fick Anders Bure i uppdrag av Gustav II Adolf att börja kartlägga Sverige. Lantmätare ritade sedan kartor över tusentals byar och gårdar.

Kartorna visade hus, åkrar och ängar, men inte skogen. Till varje karta hörde en beskrivning av gårdarna och av vad marken var värd.

En karta visar vad kartritaren visste och trodde. Därför kan en gammal karta berätta både om landet och om hur människor tänkte om det.

Historiebruk är hur historien används långt senare, till exempel i gatunamn, statyer, minnesmärken och reklam.

Den som väljer ett namn eller reser en staty vill att människor ska minnas något, och ofta på ett visst sätt.

Många namn och statyer som påminner om stormaktstiden kom till långt efteråt. På 1800-talet var det vanligt att se tiden som en storhetstid för Sverige.

Drottninggatan i Stockholm fick sitt namn 1639, troligen för att hylla den unga drottning Kristina.

Reklam kan också använda historiska personer. Den vill då låna något av personens rykte, till exempel mod eller styrka.

Samma person kan minnas på olika sätt. Karl XII har hyllats som en modig hjältekung, men han har också kritiserats för krig som ledde Sverige mot förfall.

I dag är synen på honom oftast mer kritisk. Skolböcker försöker beskriva både hans handlingskraft och vad krigen kostade.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • granska hur en dagbok har ändrats när den gavs ut
  • ta ställning med skäl om ett namn som ärar en seger i krig
  • jämföra två kartors syfte och vad de kan användas till
  • skriva en text om en person som visar flera perspektiv
  • föreslå ett sätt att minnas en tid som tar med fler människor

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: en löjtnant skrev dagbok under fälttåget i Ryssland 1708–1709. När den trycktes 1780 gav förlaget den titeln "Hjältarnas marsch" och strök sidorna där han skrev om hunger och om soldater som rymde. Vad har ändrats? Varför kan förlaget ha gjort så? Hur kan du ta reda på vad som stod från början?

    Tränar: granska hur en källa har ändrats

    Visa svar

    Titeln och strykningarna gör marschen till en hjältesaga, och det svåra försvinner. Förlaget kan ha velat sälja boken eller visa Karl XII:s soldater som hjältar, som många gjorde på 1700-talet. För att få veta vad som stod från början kan man leta efter löjtnantens egen handskrift i ett arkiv eller ett bibliotek och jämföra den med den tryckta boken.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: Narvavägen i Stockholm fick sitt namn 1885 efter Karl XII:s seger vid Narva år 1700. Narva ligger i dag i Estland, vid gränsen mot Ryssland. Hur kan en besökare från Estland eller Ryssland uppfatta namnet? Ge ett skäl för att behålla namnet och ett skäl för att byta det. Vad tycker du, och varför?

    Tränar: ta ställning om ett namn från förr

    Visa svar

    Ett bra svar tar med båda sidornas skäl och landar i en egen ståndpunkt. En besökare kan tycka att namnet firar att Sverige vann en strid mot Ryssland, i en stad som i dag hör till Estland, eller bara se det som historia. Skäl för att behålla: namnet är en del av stadens historia och kan få människor att lära sig mer. Skäl för att byta: det hyllar ett krig. Till exempel: "Jag vill behålla namnet men sätta upp en text som berättar vad som hände vid Narva och vilka som dog där."

  3. Jämför

    Jämför två kartor. Carta marina från 1539 visar hela Norden med många bilder, och tre öar som inte finns. Den trycktes i Venedig i Italien. En påhittad lantmätarkarta från 1645 visar byn Ekeby med gårdar, åkrar och ängsmark. Vem gjordes kartorna troligen för, och vad ville de visa? Vilken skulle du använda för att ta reda på hur stor åkern i Ekeby var? Vilken för att ta reda på vad människor trodde om Norden?

    Tränar: jämföra två kartors syfte

    Visa svar

    Carta marina trycktes för läsare ute i Europa som ville veta hur Norden såg ut, och den visar både land och berättelser. Lantmätarkartan gjordes för kungen och kronan, som ville veta exakt hur marken i byn såg ut. För åkerns storlek använder man lantmätarkartan. För vad människor trodde om Norden passar Carta marina bäst.

  4. Skriv själv

    Skriv en text på högst fyra meningar till en informationstavla vid en staty av Karl XII. Texten ska läsas av besökare från Sverige, Finland och Estland. Den ska säga vem han var, vad han gjorde och hur han har setts på olika sätt.

    Tränar: skriva med flera perspektiv

    Visa svar

    Texten säger kort vem han var och vad han gjorde, och den visar mer än ett sätt att se honom. Till exempel: "Karl XII var kung av Sverige 1697–1718. Han ledde riket i stora nordiska kriget och förlorade det mesta av Östersjöväldet. Länge hyllades han som en modig hjälte. I dag minns många också soldaterna och människorna i Finland och Baltikum som drabbades av krigen."

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Din kommun vill göra ett minnesmärke över stormaktstiden. Vad ska det visa, och vilka människor från den tiden ska det påminna om? Ge skäl för dina val.

    Tränar: föreslå ett sätt att minnas en tid

Så tränar du

I vardagen

  • Historia i reklam

    Leta efter förpackningar eller reklam som använder en kung, en soldat eller något annat från förr. Vad vill reklamen att du ska tänka, och vad visar den inte?

Med papper och penna

  • Brev och dagbok

    Hitta på en person som levde år 1700. Skriv ett kort brev från hen till någon där hemma och en dagboksanteckning från samma dag. Vad berättar hen bara i dagboken?

Tillsammans med en vuxen

  • Statyer och namn i stan

    Gå med en vuxen till ett torg eller en park där det finns en staty, ett minnesmärke eller ett gatunamn efter en person från förr. Stanna en bit från gatan när ni läser skylten. Vem minns platsen, och varför tror ni att just den personen valdes?

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vem tror du bestämde att statyn skulle stå här?”

    När ni ser en staty eller ett gatunamn efter en historisk person: låt barnet själv fundera på vem som valde att minnas personen och varför.

  • Barnet behöver inte leta i sin egen släkt eller berätta om familjens historia. Uppgifterna bygger på påhittade brev, dagböcker och kartor.
  • Gamla kartor och inskannade brev går att se på nätet, till exempel hos Riksarkivet och Lantmäteriet. Titta tillsammans och låt barnet leda.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att det som står i ett brev alltid är hela sanningen.

    Så kan du hjälpa: Fråga vem brevet skrevs till och vad skrivaren ville att mottagaren skulle känna.

  • Tror att en staty eller ett gatunamn är lika gammalt som personen.

    Så kan du hjälpa: Ta reda på när statyn restes eller namnet gavs, och räkna hur många år efter personens död det var.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Ståndssamhället
  2. Brev, kartor och gatunamn från 1500–1800Du är här
  3. Nya gränser i Norden

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig vad brev, dagböcker och kartor från 1500–1800 kan berätta, att färre kunde skriva än läsa och att vanliga människors egna ord därför är sällsynta. Barnet granskar hur gatunamn, statyer, minnesmärken och reklam använder stormaktstiden och dess personer. Alla brev och dagböcker i uppgifterna är påhittade.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Historia, årskurs 4–6

Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kan berätta om det förflutna.

Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.