SO • Åk 6
Kristendomen
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Kristendomen är världens största religion. Här lär du dig om Jesus och Bibeln, om dop, nattvard och konfirmation, om kyrkan och gudstjänsten, om Jerusalem och Betlehem och om jul och påsk. Du får också höra berättelsen om den sista måltiden. Alla personer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen, och tankar bakom dem som de uttrycks i berättelser. Kristendomen, islam och judendomen har lika många uppgifter av samma slag. Religionen beskrivs inifrån och bekänns inte, och variationen mellan kyrkor och bland kristna nämns. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror.
På den här sidan
Det här handlar det om
Kristendomen är världens största religion, med mer än två miljarder anhängare. Kristna tror på en enda Gud, och de flesta talar om Gud som Fadern, Sonen och den heliga anden.
Jesus var jude och levde för omkring 2 000 år sedan, i det område där Israel och Palestina ligger i dag. Enligt Bibeln föddes han i Betlehem och växte upp i Nasaret. Kristna tror att han är Guds son.
Jesus dömdes till döden och korsfästes i Jerusalem. Kristna tror att han uppstod från de döda på tredje dagen. Många kristna tror att det betyder att Gud förlåter människor och att döden inte är slutet.
Bibeln har två delar. Gamla testamentet innehåller i stort sett samma skrifter som judendomens heliga skrift. Nya testamentet berättar om Jesus och de första kristna, och de fyra evangelierna handlar om hans liv.
För de flesta kristna är dopet vägen in i den kristna kyrkan. I Svenska kyrkan bjuds unga in till konfirmation runt 14 års ålder. De får undervisning om kristen tro och kan sedan bekräfta sitt dop i en gudstjänst.
Kvällen innan Jesus dog åt han en sista måltid med sina lärjungar. Enligt evangelierna bröt han ett bröd och delade det, och lät en bägare med vin gå runt. Han ville att de skulle göra likadant till minne av honom.
Gudstjänsten är kyrkans samling, oftast på söndagar. Där läses texter ur Bibeln, och prästen förklarar dem i en predikan. Ofta firas också nattvard, och då får man bröd och vin.
Jerusalem och Betlehem är heliga platser för kristna. I Jerusalem ligger Gravkyrkan, där Jesus enligt traditionen korsfästes och begravdes. I Betlehem ligger Födelsekyrkan.
Jul och påsk är de stora högtiderna. På julen firar kristna Jesu födelse. Under påsken minns de att han dog på långfredagen, och de firar att han uppstod på påskdagen.
De tio budorden finns i Gamla testamentet och handlar om hur man ska leva med Gud och med andra människor. Jesus sammanfattade buden i kärleksbudet: att älska Gud och sin nästa som sig själv.
Kristendomen har få regler om mat. En del kristna fastar under veckorna före påsk.
De största riktningarna är den katolska kyrkan, de ortodoxa kyrkorna och de protestantiska kyrkorna. Svenska kyrkan är protestantisk. Kristna lever också olika: en del går i kyrkan varje vecka, andra mest vid högtider.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska ett påstående om Gud i kristendomen
- jämföra hur olika kyrkor förstår en måltid
- resonera om hur en tradition kan krocka med fritiden
- använda en bön på en situation i vardagen
- skriva en saklig text om en ritual
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: i en trosbekännelse som läses i många kyrkor säger kristna att de tror på Gud, Fadern, på Jesus Kristus, Guds son, och på den heliga anden. De flesta kristna kallar det treenigheten: Gud är en, men finns som tre personer. Påhittat: Vera säger: "Kristna tror på tre gudar." Granska påståendet. Varför kan Vera ha fått den bilden?
Tränar: granska ett påstående med fakta
Visa svar
Påståendet stämmer inte. De flesta kristna tror på en enda Gud, som enligt läran finns som tre personer, och inte på tre gudar. Vera kan ha fått bilden av att trosbekännelsen nämner Fadern, Sonen och anden en i taget. Det hon har missat är att läran säger att de tre är en och samma Gud.
- Jämför
Fakta: alla kyrkor som firar nattvard minns Jesu sista måltid, men de förstår brödet och vinet på olika sätt. Katolska och ortodoxa kyrkor lär att brödet och vinet blir Jesu kropp och blod. Lutherska kyrkor, som Svenska kyrkan, lär att Jesus är närvarande i brödet och vinet. Många frikyrkor ser brödet och vinet som tecken som påminner om Jesus. Jämför synsätten. Vad är likt, och vad är olikt?
Tränar: jämföra tre synsätt
Visa svar
Likt: alla firar måltiden för att Jesus bad lärjungarna göra så, och alla minns honom och hans död. Olikt: hur Jesus finns i brödet och vinet. För katolska och ortodoxa kyrkor blir de hans kropp och blod, för lutherska kyrkor är han närvarande i dem, och för många frikyrkor är de tecken som påminner om honom.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: i stora delar av den kristna traditionen firas söndagen som den dag då Jesus uppstod, och därför har kyrkorna gudstjänst då. Många kyrkor har också gudstjänster andra tider, till exempel på kvällen. En del kristna menar att söndagens gudstjänst ska gå före annat, andra tycker att man kan fira gudstjänst en annan tid. Påhittat: Hugo är tretton år och med i en ungdomsgrupp i kyrkan. Hans fotbollslag spelar match på söndagsförmiddagar. Hur skulle Hugo kunna lösa krocken? Ge två sätt och ett skäl för vart och ett.
Tränar: resonera om en krock mellan två saker
Visa svar
Svaret ger två sätt, med skäl ur texten. Till exempel: "Hugo kan gå på en gudstjänst på söndagskvällen, eftersom många kyrkor har gudstjänster andra tider. Han kan också välja bort några matcher, om han tycker som de kristna som menar att söndagens gudstjänst ska gå före annat."
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: i bönen Fader vår, som Jesus enligt evangelierna lärde sina lärjungar, ber kristna Gud att förlåta dem, så som de själva förlåter andra. Påhittat: Linnea och Ida har blivit osams, och Linnea har sagt något elakt. Linnea ber Fader vår varje kväll. Hur kan bönen kopplas till bråket? Vad kan den betyda för hur man gör efter ett bråk?
Tränar: använda en bön på ett bråk
Visa svar
Bönen kopplar ihop två saker: att få förlåtelse av Gud och att själv förlåta andra. Den kan påminna Linnea både om att be Ida om förlåtelse och om att förlåta Ida, om Ida också har gjort fel. Efter ett bråk kan den alltså betyda att man försöker bli sams i stället för att hålla fast vid ilskan.
- Skriv själv
Påhittat: skoltidningen ska ha en text om konfirmation. Skriv en saklig text på högst fyra meningar: vad konfirmation är, vad de unga gör och att unga väljer olika.
Tränar: skriva en saklig text
Visa svar
Texten beskriver i stället för att bekänna och tar med att unga väljer olika. Till exempel: "Konfirmation betyder bekräftelse. I Svenska kyrkan får unga runt 14 år lära sig om kristen tro under en tid, och sedan kan de bekräfta sitt dop i en gudstjänst. En del konfirmeras, andra väljer att låta bli."
Så tränar du
5 minuter
Den sista måltiden
Den ena berättar vad som händer i berättelsen om Jesu sista måltid. Den andra berättar vad som händer dagarna efter, fram till påskdagen. Kontrollera sedan i en barnbibel eller en faktabok.
I vardagen
Kyrkan i närheten
När ni är nära en kyrka: titta på om den har ett kors, ett torn eller en kyrkklocka, och prata om vad de används till. Gå gärna in tillsammans om kyrkan är öppen.
Med papper och penna
Kyrkans år
Rita en cirkel som föreställer ett år. Märk ut jul, långfredagen, påskdagen och pingst. Skriv vad varje dag handlar om för många kristna, och kontrollera i en almanacka eller ett uppslagsverk.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur skulle du förklara konfirmationen inifrån?”
Låt barnet själv förklara en sed, till exempel konfirmationen, som om en kristen berättade för en kompis vad seden betyder.
- Beskriv kristendomen med "många kristna …" och "de flesta kristna …", också om den känns välbekant, och säg att kristna i olika kyrkor tror och lever på olika sätt.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tror för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer.
Det här kan vara klurigt
Tror att alla kristna firar sina högtider som i Svenska kyrkan.
Så kan du hjälpa: Ta reda på i ett uppslagsverk hur påsken firas i en ortodox kyrka, och jämför.
Tror att Jesus var kristen.
Så kan du hjälpa: Läs om Jesu liv i en faktabok och leta efter vilken religion han växte upp i.
Nästa steg
Bra att kunna först
- Judendomen
Åk 4–6
Fortsätt med
- Islam
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig om kristendomens ritualer, som dop, nattvard och konfirmation, om levnadsregler som budorden, och om heliga platser och rum, som kyrkan, Jerusalem och Betlehem. Barnet kopplar berättelsen om den sista måltiden till nattvarden och tillämpar tankar ur Bibeln på påhittade fall.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.