SO • Åk 6
Roller, normer och jämställdhet
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Varje dag är du i olika roller, till exempel elev, kompis och lagkamrat, och i varje roll finns oskrivna regler. Här lär du dig vad roller och normer är och hur förväntningar på flickor och pojkar har ändrats. Du lär dig också vad jämställdhet betyder och vilka rättigheter alla har när det gäller kärlek och kroppen. Alla personer i uppgifterna är påhittade.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer, och könsroller, jämställdhet och sexualitet. Sexualitet behandlas på 10–12-åringars nivå, som normer och rättigheter: att man får bli kär i vem man vill och att ingen får röra någons kropp utan lov. Alla personer i uppgifterna är påhittade, och ingen uppgift frågar om barnets eller familjens egna förhållanden.

På den här sidan
Det här handlar det om
En roll är det sätt man förväntas vara på i ett visst sammanhang. Samma person har många roller under en dag, till exempel elev, kompis, lagkamrat, syskon eller barnbarn. Till varje roll hör förväntningar, och ibland krockar de med varandra.
Normer är oskrivna regler för hur man ska vara och bete sig. Ingen har skrivit ner dem, men de flesta i en grupp vet vad de är, och man märker dem ofta först när någon bryter mot dem. Olika grupper och olika familjer har olika normer, och ingen av dem är den enda rätta. En norm kan göra det lättare att vara tillsammans, men den kan också stänga ute eller göra att någon inte vågar vara sig själv.
Könsroller är förväntningar på hur flickor och pojkar, kvinnor och män ska vara. "Killar gråter inte" och "tjejer ska vara snälla" är exempel. Könsrollerna har ändrats över tid. Kvinnor fick rösta i riksdagsvalet första gången 1921. År 1974 blev Sverige det första landet i världen där både mammor och pappor kunde få föräldrapenning för att vara hemma med ett litet barn.
Jämställdhet betyder att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Det betyder inte att alla ska vara likadana. Kön är en diskrimineringsgrund, och det är också könsöverskridande identitet eller uttryck. En del känner sig inte som det kön de fick när de föddes, och en del känner sig varken som tjej eller kille.
Sexualitet handlar här om normer och rättigheter. Man får bli kär i vem man vill, eller inte bli kär alls. En del blir kära i någon av ett annat kön, en del i någon av samma kön och en del i personer av olika kön. Förkortningen hbtqi samlar några grupper vars kärlek, identitet eller kropp inte alltid passar in i normerna om kön. Sexuell läggning är en diskrimineringsgrund, och sedan 2009 kan två personer av samma kön gifta sig i Sverige.
Din kropp är din. Ingen får röra den utan lov, och du får inte röra någon annans utan lov. Det gäller också kramar och lekar. Att någon är tyst eller inte säger emot betyder inte ja, och den som har sagt ja får ändra sig. Har någon rört dig utan lov kan du berätta för en vuxen du litar på. Du kan också kontakta Bris, på telefon 116 111 eller i chatten på bris.se.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska hur kön framställs i en påhittad butik
- resonera om när en norm skyddar och när den begränsar
- skriva ett förslag med skäl i en fråga om jämställdhet
- resonera om lov och kroppen också när vänner leker
- jämföra två påhittade texter och vad de säger om sin tid
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: en leksaksbutik har två hyllor. På den rosa hyllan står "För flickor", och där finns dockor och pyssel. På den blå står "För pojkar", och där finns byggsatser och bilar. Vad säger hyllorna om förväntningar? Vad kan de leda till? Hur skulle butiken kunna göra i stället?
Tränar: granska hur en butik sorterar
Visa svar
Hyllorna säger att flickor ska vara omhändertagande och pyssla och att pojkar ska bygga och köra. Barn som tycker om något på den andra hyllan kan känna att de gör fel, och de kan låta bli att pröva saker de skulle ha tyckt om. Butiken kan sortera efter vad leksakerna är, till exempel "Bygga" och "Pyssel", så att alla barn känner sig välkomna överallt.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en klass finns två oskrivna regler. 1) "Man sprider inte det en kompis har berättat i förtroende." 2) "Man säger inte emot den som bestämmer i gruppen." Vilken skyddar, och vilken begränsar? Finns det läge då man inte ska följa den första? Om någon är i fara kan man alltid prata med en vuxen eller Bris på 116 111.
Tränar: skilja en norm som skyddar från en som begränsar
Visa svar
Den första skyddar, för den gör att man vågar berätta saker för sina kompisar. Den andra begränsar, för den gör att en person får bestämma och att andra inte vågar säga vad de tycker. Den första ska man inte följa om kompisen far illa eller är i fara. Då berättar man för en vuxen, och det är inte att svika kompisen utan att hjälpa.
- Skriv själv
Påhittat: elevrådet ska bestämma hur fotbollsplanen används på rasterna. I dag är det nästan bara killar från samma klass som spelar där. Skriv ett förslag med minst två idéer och ett skäl till varje.
Tränar: skriva ett förslag med skäl
Visa svar
Förslaget har minst två idéer med skäl. Till exempel: "1. Olika klasser får planen olika dagar, så att alla får en chans. 2. En dag i veckan är det blandade lag som lottas, så att den som inte brukar spela också vågar vara med."
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Elias och Malte brottas på skoj på rasten. Malte säger "sluta", men skrattar samtidigt. Elias fortsätter. Vad borde Elias göra, och varför? Den som blir rörd utan lov kan prata med en vuxen eller Bris på 116 111.
Tränar: resonera om lov i en lek
Visa svar
Elias ska sluta och fråga hur Malte menar. Ett skratt kan vara nervöst och betyder inte ja. När den ena säger sluta gäller det, också i en lek mellan kompisar. Är man osäker är det bättre att sluta en gång för mycket än att fortsätta.
- Jämför
Påhittat: två meningar ur två barnböcker. Text 1: "Pappa kom hem från kontoret, och mamma hade lagat middag åt hela familjen." Text 2: "Pappa hämtade på förskolan, och mamma kom hem sent från jobbet som elektriker." Vad säger texterna om könsroller? Vilken tid tror du att de kommer från, och vad skulle du behöva veta för att vara säker?
Tränar: jämföra två texter och tänka på källan
Visa svar
Text 1 visar en pappa som arbetar utanför hemmet och en mamma som sköter hemmet. Text 2 visar föräldrar som delar på hemmet och en mamma med ett arbete som oftast görs av män. Text 1 kan vara äldre, text 2 nyare. För att vara säker behöver man veta när böckerna skrevs och av vem, för också i dag kan en bok beskriva en familj som text 1.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilken förväntning på flickor eller pojkar tycker du att samhället borde sluta med? Varför?
Tränar: ta ställning med skäl
Så tränar du
5 minuter
Rollbyte
Den ena säger en roll, till exempel lagkamrat, kusin eller nyinflyttad granne. Den andra säger två saker som brukar förväntas i den rollen. Fundera sedan tillsammans: vem har bestämt det?
I vardagen
Normspanaren
Lägg märke till reklam, leksaker och kläder i en butik eller på en affisch. Står det "för flickor" eller "för pojkar" någonstans? Prata om varför och om det behövs.
Tillsammans med en vuxen
Fråga först
Prata om situationer där man frågar innan man rör någon, till exempel en kram eller en brottningslek. Öva att säga nej och att ta emot ett nej utan att bli sur. Berätta också att man kan prata med en vuxen eller med Bris på 116 111 om någon inte har respekterat ett nej.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kan man visa att man inte vill, utan att vara elak?”
Visa själv att det är okej att säga nej till en kram, också från släktingar. Ett barn som får bestämma över sin kropp i små saker vet att det får säga ifrån när något känns fel.
- Låt samtalen handla om påhittade personer. Fråga inte vem som gör vad hemma hos er, vem barnet är kär i eller hur barnet känner kring sitt kön. Vill barnet själv berätta är det välkommet, men inget barn ska behöva det.
- Säg tydligt att man får bli kär i vem man vill. Ett barn i klassen kan ha två mammor eller två pappor, eller själv fundera över sin identitet, och märker hur vuxna pratar om det.
Det här kan vara klurigt
Tror att normer är samma sak som regler som någon har bestämt.
Så kan du hjälpa: Fråga vem som har skrivit ner det. Går det inte att svara kan det vara en norm, och då kan man fundera på vem den hjälper.
Tror att jämställdhet betyder att alla ska vara likadana.
Så kan du hjälpa: Ta ett påhittat exempel, som två syskon med olika intressen, och prata om vilka möjligheter var och en har.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Roller, normer och jämställdhetDu är här
Bra att kunna först
- Stora livsfrågor
Åk 4–6
Fortsätt med
- Hjälp när det är svårt
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad roller och normer är, hur könsroller har ändrats över tid och vad jämställdhet betyder. Sexualitet tas upp som normer och rättigheter: att man får bli kär i vem man vill och att ingen får röra någon annans kropp utan lov. Barnet tränar på att hitta oskrivna regler, granska förväntningar om kön och ta ställning med skäl.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.