SO • Åk 6
Undersöka en plats
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Hur ser platsen runt skolan ut, och varför ser den ut så? I en fältstudie går du ut och samlar egna uppgifter. Sedan jämför du med kartor, flygfoton och statistik. Här lär du dig att skilja natur från kultur, välja metod och pröva dina slutsatser. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, och beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med kartor och andra geografiska källor. Barnet observerar, räknar, ritar och intervjuar, jämför flygfoton från olika tider och använder statistik om kommuner. Varje uppgift ute säger hur barnet håller sig säkert: en vuxen är med, man håller sig en bit från trafiken, klättrar inte och tittar efter fästingar efteråt.
På den här sidan
Det här handlar det om
En fältstudie är en undersökning ute på en plats. Man går dit för att samla egna uppgifter, i stället för att bara läsa om platsen.
En bra fältstudie börjar med en fråga, till exempel var på skolgården det är mest skugga. Frågan avgör vad man ska titta efter och vilken metod man väljer.
Ett naturlandskap har formats av naturen själv, av berg, vatten, väder, djur och växter. Ett kulturlandskap har formats av människor.
Ett landskap kan vara grönt och ändå vara ett kulturlandskap. Det avgörande är om människor har format det, inte om där växer något.
I Sverige är nästan alla landskap påverkade av människor på något sätt. Därför handlar det ofta om hur mycket, inte om antingen eller.
Det finns flera sätt att samla uppgifter. Man kan observera och anteckna, räkna, mäta, rita en skiss, fotografera och intervjua människor som känner platsen.
Den som vill fotografera en person eller intervjua någon frågar först om lov och berättar vad bilden eller svaren ska användas till.
En räkning blir säkrare om den görs flera gånger, på olika dagar eller tider. Ett enda tillfälle kan vara ovanligt.
Efteråt jämför man det man har sett med andra geografiska källor, till exempel kartor, flygfoton och statistik.
Flygfoton visar platsen ovanifrån. Lantmäteriet har gamla flygfoton från omkring år 1960 som alla får använda gratis, och de går att jämföra med nya.
Statistik är uppgifter i siffror, till exempel hur många som bor i en kommun. SCB samlar statistik om Sveriges kommuner, län och regioner.
En region är ett område som hänger ihop på något sätt, till exempel genom naturen, språket eller hur människor lever och arbetar.
Att analysera betyder att leta efter mönster och förklaringar. Varför ser platsen ut så här, och hur har den förändrats?
Ute gäller allemansrätten. Naturvårdsverket sammanfattar den med orden "Inte störa – inte förstöra".
I gräs, skog och på ängar kan det finnas fästingar. Ha långa byxor och titta efter fästingar på kroppen efteråt.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- planera en undersökning av hur människor använder en plats
- pröva två källor som säger emot varandra
- föreslå förklaringar till ett mönster och hur de kan prövas
- jämföra två kommuner med flera sorters källor
- välja plats, fråga och metod för en egen undersökning
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: klassen ska tillsammans med sin lärare ta reda på om parken nära skolan behöver fler bänkar. Planera fältstudien: vilka metoder skulle ni använda, när skulle ni vara där, och vem skulle ni fråga? Om ni vill fotografera någon: fråga först om det är okej.
Tränar: planera en fältstudie
Visa svar
Ett bra svar har flera metoder och flera tillfällen. Till exempel: vi räknar hur många som sitter på bänkarna och hur många som står eller sitter på marken, en vardag och en helg, på förmiddagen och efter skolan. Vi ritar en skiss över var bänkarna står och var folk vill sitta. Vi intervjuar några som är i parken, till exempel äldre och föräldrar med barnvagn, efter att ha frågat om lov. Sedan jämför vi med en karta över parken.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: på en karta från 2015 är området bakom skolan grönt och tomt. När klassen går dit med sin lärare står där tre nya hus. Vilken källa ska man lita på? Vad säger skillnaden om kartor som källa?
Tränar: pröva två källor som säger emot varandra
Visa svar
För hur det ser ut i dag är klassens egna iakttagelse säkrast, för den är nyast. Men kartan var troligen rätt när den gjordes 2015, och husen har byggts senare. Kartor blir gamla, så man behöver titta på när en karta är gjord. Tillsammans visar de två källorna att området har förändrats, och det kan vara en upptäckt i sig.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: klassen räknar skräp på tre platser, utan att röra skräpet. Vid busshållplatsen står de en bit från vägen, med en vuxen. Resultat: 34 skräpbitar vid busshållplatsen, 12 i parken och 5 vid skolans entré. Ge två möjliga förklaringar till skillnaderna. Hur kan ni ta reda på vilken förklaring som stämmer?
Tränar: föreslå och testa förklaringar
Visa svar
Ett bra svar ger två förklaringar och ett sätt att pröva var och en. Till exempel: vid busshållplatsen väntar många människor varje dag, och det kanske saknas en papperskorg. Det kan också vara så att vinden blåser skräp dit från gatan. Man kan räkna papperskorgarna på varje plats, räkna hur många som väntar vid hållplatsen och räkna skräpet igen, utan att röra det, en dag med annan vind. Om det blir mindre skräp när en papperskorg sätts upp stärks den första förklaringen.
- Jämför
Fakta: Kiruna kommun är Sveriges största kommun till ytan, och där bor omkring 22 000 människor. I Malmö kommun bor omkring 370 000 människor, och Kirunas landyta är mer än hundra gånger så stor som Malmös. Jämför kommunerna. Vilka fler källor skulle hjälpa dig att förklara skillnaden, och vad skulle du vilja se med egna ögon i en fältstudie i varje kommun?
Tränar: jämföra två kommuner med flera källor
Visa svar
Ett bra svar jämför och väljer källor med skäl. Till exempel: i Malmö bor många människor tätt på liten yta, och i Kiruna få människor på en enorm yta. En karta över landskapet visar att Kiruna har mycket fjäll, skog och myrar, och Malmö mest stad och åkrar. Statistik om arbeten kan visa vad människor gör, till exempel gruvan i Kiruna. Klimatdata kan visa hur långa vintrarna är. I en fältstudie skulle jag vilja se hur husen ligger, hur långt det är mellan orterna och vad människor gör ute.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om du fick göra en fältstudie var som helst i världen, vilken plats skulle du välja och vilken fråga skulle du ställa? Vilka metoder och källor skulle du använda?
Tränar: välja plats, fråga och metod
Så tränar du
5 minuter
Natur eller kultur?
Den vuxna säger en plats, till exempel en fotbollsplan, en myr, en åker eller en kyrkogård. Barnet säger om det är natur eller kultur och vad som avslöjar det. Ibland är svaret både och.
Med papper och penna
Förr och nu ovanifrån
Leta tillsammans med din lärare upp ett flygfoto från omkring 1960 och ett nytt över samma plats, till exempel i Lantmäteriets historiska flygfoton. Rita en skiss av varje och ringa in tre förändringar.
Tillsammans med en vuxen
Promenad med anteckningar
Gå en promenad tillsammans med en vuxen, på gångvägar en bit från trafiken. Stanna var femte minut och anteckna en sak som naturen har skapat och en som människor har skapat. Om ni går i gräs eller skog: ha långa byxor och titta efter fästingar efteråt. Gå bara nära sjöar och vattendrag tillsammans med den vuxna, och klättra inte.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vad skulle du göra annorlunda om du undersökte platsen igen?”
Låt barnet själv välja fråga och metod innan ni går ut, och prata efteråt om vad som var svårt att räkna eller se.
- Gör fältstudierna tillsammans med barnet. Gå på gångvägar en bit från trafiken, gå bara nära vatten tillsammans och titta efter fästingar efter en tur i gräs eller skog.
- Den som intervjuas eller fotograferas ska tillfrågas först. Barnet behöver inte intervjua någon i familjen; en granne till skolan eller någon som arbetar där går lika bra.
Det här kan vara klurigt
Tror att fältstudier bara görs i skog och mark.
Så kan du hjälpa: Leta tillsammans med en vuxen efter frågor som går att undersöka på ett torg, vid en lekplats eller i en park.
Blandar ihop en region med ett län.
Så kan du hjälpa: Lägg två tematiska kartor bredvid varandra i en atlas och se om gränserna följer länsgränserna.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Undersöka en platsDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Val som påverkar miljön
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig göra fältstudier i närmiljön: skilja natur från kultur, observera, räkna, rita, fotografera och intervjua, och pröva om en undersökning räcker för en slutsats. Barnet beskriver och jämför platser och regioner med kartor, flygfoton från olika tider och statistik om kommuner, och letar efter förklaringar till det mönster som syns.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.