Arbete, lön och att handla

Den som arbetar får betalt för sitt arbete. Pengarna kallas lön, och de flesta får lön en gång i månaden. Lön är den vanligaste inkomsten. Andra inkomster kan vara pension för den som har slutat arbeta, ersättning från Försäkringskassan eller a-kassan när man är sjuk eller arbetslös, och barnbidrag för den som har barn.

Lönen bestäms i ett avtal mellan den som arbetar och arbetsgivaren. I Sverige finns ingen lag om lägsta lön. I stället kommer fackförbund och arbetsgivare ofta överens om löner och villkor i kollektivavtal, och ungefär nio av tio anställda arbetar där det finns ett sådant avtal. Lönerna skiljer sig mycket mellan olika yrken.

Lönen före skatt kallas bruttolön. När skatten är dragen blir det nettolön, alltså det som kommer in på kontot och kan användas.

En budget är en plan för pengarna. Man skriver upp inkomsterna och utgifterna. En del utgifter är fasta och kommer varje månad, som hyra, el och försäkringar. Andra är rörliga och kan ändras, som mat, kläder och nöjen. Blir utgifterna större än inkomsterna räcker pengarna inte, och då måste man ändra något.

Behov är sådant man behöver för att klara sig, som mat, ett hem och kläder. Begär är sådant man vill ha men kan klara sig utan. Gränsen är inte alltid skarp.

Den som sparar lägger undan pengar till senare. Den som lånar får pengar nu men måste betala tillbaka mer än man lånade. Det extra kallas ränta, och det är priset för att låna. Ju högre ränta och ju längre tid, desto dyrare blir lånet.

Konsumtion betyder att köpa och använda varor och tjänster. Reklam vill få oss att köpa och använder många knep för det. Enligt lagen ska reklam vara tydligt märkt, så att också barn förstår att det är reklam. Företag får inte uppmana barn under 18 år direkt att köpa, och i tv som sänds från Sverige får reklam inte riktas till barn under 12 år.