SO • Åk 6
Fattigdom, hälsa och FN
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Varför har en del människor för lite för att klara vardagen, och vad har det med hälsa, vatten och skola att göra? Här lär du dig hur orsaker och följder hänger ihop, vad som har blivit bättre och hur FN och länderna arbetar med de globala målen. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp några grundläggande orsaker till och följder av fattigdom och ohälsa, och arbetet för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom FN. Barnet bygger kedjor av orsak och följd, läser siffror om förändringar sedan 1990 och prövar påståenden och kartor. Fattigdom beskrivs som något som finns i alla världsdelar och som går att förändra. Alla personer och platser i uppgifterna är påhittade, och ingen uppgift handlar om barnets egen familj.
På den här sidan
Det här handlar det om
Fattigdom betyder att man inte har tillräckligt för att klara det man behöver varje dag, till exempel mat, en bostad, rent vatten och vård.
Världsbanken räknar den som har mindre än ungefär 3 dollar om dagen att leva på som extremt fattig. Gränsen räknas om efter vad saker kostar i varje land.
Ohälsa betyder att man är sjuk eller mår dåligt under lång tid. Fattigdom och ohälsa hänger ofta ihop.
Orsaker och följder bildar kedjor. Den som är sjuk kan inte arbeta, och den som inte kan arbeta får mindre pengar till vård. Då kan en följd bli en ny orsak.
Tre saker som ofta saknas där fattigdomen är stor är skolor, vård och rent vatten nära hemmet.
Krig och andra väpnade konflikter kan tvinga människor att fly och förstöra skolor och sjukhus. Torka och översvämningar kan förstöra skördar.
Fattigdom finns i alla världsdelar, och i varje land finns både rika och fattiga. Inget land är bara fattigt, och inget land är bara rikt.
Mycket har blivit bättre. År 1990 levde mer än fyra av tio människor i världen i extrem fattigdom. År 2025 var det ungefär en av tio, enligt Världsbanken.
År 1990 dog mer än tolv miljoner barn i världen innan de fyllde fem år. År 2023 var det ungefär fem miljoner, enligt FN.
Men mycket återstår. År 2024 saknade ungefär en av fyra människor i världen säkert dricksvatten hemma, enligt WHO och Unicef.
Förenta nationerna, FN, bildades år 1945, efter andra världskriget. I dag är 193 länder med, alltså nästan alla länder i världen.
Inom FN finns organisationer med egna uppgifter. Unicef, FN:s barnfond, bildades 1946 och arbetar för barns rättigheter, till exempel med vaccin, vatten och skolor.
WHO, Världshälsoorganisationen, bildades 1948. Den arbetar med hälsa i hela världen, till exempel mot sjukdomar som smittar.
År 2015 kom FN:s medlemsländer överens om Agenda 2030. Där finns 17 globala mål för hållbar utveckling som ska nås till år 2030.
Mål 1 heter Ingen fattigdom. Flera andra mål handlar om hunger, hälsa, utbildning och vatten.
Många av målen går långsamt, och en del har gått bakåt. Målen gör det ändå lättare att se vad som behöver göras och att följa hur det går.
Arbetet görs av länderna själva, av organisationer och av vanliga människor. Människor som lever i fattigdom arbetar också själva för att förändra sina liv.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska vad en karta över länder kan visa
- pröva ett påstående om hur levnadsvillkor kan förbättras
- resonera om vad länder kan klara tillsammans
- jämföra hur ett beslut ser ut från olika håll
- ta ställning med skäl till hur långt världen har kommit
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: en karta i en skolbok färgar varje land i en färg efter hur stor del av befolkningen som lever i extrem fattigdom. Vad kan kartan visa? Vad döljer den?
Tränar: granska en karta som källa
Visa svar
Kartan visar var i världen det är vanligt med fattigdom och var det är ovanligt, och man kan jämföra länder. Men varje land får bara en färg, så den döljer skillnaderna inom landet, till exempel mellan stad och landsbygd eller mellan rika och fattiga. Den visar inte heller hur det har förändrats över tid, och inte hur människorna själva har det eller vad de gör.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Elias säger: "Det enda som hjälper mot fattigdom är att rika länder skickar pengar." I byn Tamba har tre saker hänt på tio år. Byn har byggt en brunn med pengar från kommunen i landet. En kvinna har startat ett bageri som nu har fem anställda. Unicef har vaccinerat barnen. Pröva Elias påstående mot byn. Vilka förändringar kom inte från rika länders pengar? Vilka kan ha gjort det?
Tränar: pröva ett påstående mot en by
Visa svar
Ett bra svar går igenom de tre förändringarna och säger om Elias har rätt. Till exempel: brunnen betalades av kommunen i landet, alltså inte av rika länder. Bageriet startade kvinnan själv, och det ger arbete och inkomster åt fem personer till. Vaccinet kom genom Unicef, som får pengar från många länder och från vanliga människor, så där kan pengar från rika länder ha funnits med. Två av tre förändringar kom alltså på andra sätt, och Elias påstående håller inte för Tamba.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: smittkoppor var en sjukdom som dödade många människor i hela världen. Efter ett stort arbete med vaccin, som WHO ledde, förklarade WHO år 1980 att världen var fri från smittkoppor. Vad säger det om vad länder kan klara när de samarbetar? Varför är det svårare att få bort fattigdom än en enda sjukdom?
Tränar: resonera om vad samarbete kan klara
Visa svar
Ett bra svar ser både det som lyckades och skillnaden. Till exempel: när nästan alla länder arbetade mot samma mål med samma metod, vaccin, gick det att få bort sjukdomen helt. Fattigdom har många orsaker som hänger ihop, som krig, torka, brist på skolor och vård, så det finns ingen enda metod som löser allt. Därför behövs arbete på många håll samtidigt.
- Jämför
Påhittat: regeringen i ett land kan antingen bygga ett stort sjukhus i huvudstaden eller tio små vårdcentraler ute på landsbygden. Jämför de två förslagen. Hur ser de ut för en familj i huvudstaden, en familj i en by långt bort och en läkare?
Tränar: jämföra ett beslut från flera håll
Visa svar
Ett bra svar tar med alla tre. Till exempel: familjen i huvudstaden får bättre vård nära om sjukhuset byggs, och där kan svåra sjukdomar behandlas. Familjen i byn har långt till huvudstaden och får mer nytta av en vårdcentral i närheten, även om den inte kan göra allt. En läkare kan tycka att sjukhuset ger bättre utrustning, men också att många aldrig når fram till det. Båda förslagen hjälper, men olika människor.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tycker du att världen har kommit långt eller kort med att minska fattigdom och ohälsa? Använd siffrorna på sidan och ge minst två skäl.
Tränar: ta ställning med skäl
Så tränar du
5 minuter
Vilket mål?
Den vuxna hittar på en händelse, till exempel att en by får elektricitet eller att en stad får ett nytt sjukhus. Barnet säger vilka av de globala målen den kan hjälpa och varför. Byt sedan roller.
Med papper och penna
Kedjan som går runt
Skriv en påhittad händelse mitt på ett papper, till exempel att en skola ligger långt bort. Rita pilar till det den kan leda till, och nya pilar därifrån. Kommer någon pil tillbaka till början? Ringa in ett ställe där kedjan skulle kunna brytas.
Tillsammans med en vuxen
Siffror som ändras
Titta tillsammans på ett diagram på gapminder.org eller i en faktabok som visar hur något har förändrats sedan 1990, till exempel hur många barn som får vaccin. Vad har blivit bättre? Var går det långsammare?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem tror du har valt bilden, och varför?”
Bilder av fattigdom i reklam och filmer är ofta valda för att väcka känslor. Låt barnet själv fundera på vad som kan saknas i en sådan bild.
”Vad kan det här leda till, och vad händer sedan?”
Låt barnet resonera om orsaker och följder innan ni slår upp något. Fråga hellre vad något kan leda till än att förklara själv.
- Barnet behöver inte berätta något om hur familjen har det med pengar eller hälsa. Uppgifterna handlar om påhittade personer och om världen, och så kan samtalen hemma också vara.
Det här kan vara klurigt
Tror att fattigdom bara finns i några länder långt bort.
Så kan du hjälpa: Titta tillsammans på Dollar Street på gapminder.org, där man kan jämföra hur familjer med olika mycket pengar bor, också i samma land.
Tror att FN kan bestämma vad varje land ska göra för att nå målen.
Så kan du hjälpa: Läs på globalamalen.se vem som kom överens om målen, och fundera på vem som gör arbetet.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Fattigdom, hälsa och FNDu är här
Bra att kunna först
- Val som påverkar miljön
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur fattigdom och ohälsa hänger ihop med skola, vård och vatten, och bygger kedjor av orsak och följd. Barnet läser siffror om vad som har blivit bättre sedan 1990, lär sig vad FN, Unicef och WHO gör och vad de globala målen i Agenda 2030 är, och prövar påståenden och kartor om fattigdom.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.