Schysst och säker på nätet

Ja, det kan vara olaga hot. Meningen är skriven så att den kan göra domaren allvarligt rädd för sin säkerhet, och då hjälper det inte att avsändaren säger att det var ett skämt efteråt. Det är lika allvarligt på nätet som om det hade sagts på planen.

Nej. Kim har börjat, men de tio som skickar vidare sprider uppgiften till ännu fler. Att sprida en uppgift som får andra att se ner på någon kan vara förtal, också när man inte själv har hittat på den. Alla som skickade vidare har del i att så många fick se den. Den som får något sådant kan låta bli att skicka det vidare och berätta för en vuxen.

Nej. Vera säger vad hon tycker om boken, och det får hon, även om det gör författaren ledsen. Det är yttrandefrihet. Att sprida uppgifter om författarens privatliv, som får andra att se ner på hen, skulle däremot kunna vara förtal. Att kritisera det någon har gjort är något annat än att peka ut personen.

Han ska inte skicka den vidare och inte svara, utan genast berätta för en vuxen han litar på, som kan hjälpa till att anmäla. Varje gång bilden skickas vidare blir det värre för eleven som syns, och att sprida en sådan bild kan vara ett brott. Att andra gör det gör det inte okej. Eleven på bilden kan få stöd av Bris.

Varje regel hör till sin aspekt och har ett skäl. Till exempel: Social: "Ingen startar en sidochatt för att stänga ute någon, för det gör lika ont som elaka ord." Etisk: "Vi frågar först innan vi skickar en bild där någon syns, för den som syns ska få bestämma." Rättslig: "Vi hotar inte och sprider inga rykten om någon, för det kan vara brott."