SO • Åk 6
Schysst och säker på nätet
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
På nätet kan du chatta, spela, titta och hitta nästan allt. Men orden når riktiga människor, och det som skickas kan spridas långt. Här tränar du på hur man är mot andra på nätet, vad som är schysst att dela och vad lagen säger.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Barnet tränar på hur man skriver till andra och varför man frågar innan man delar en bild eller en skärmdump. Barnet lär sig också att hot, förtal och spridning av privata bilder kan vara brott på nätet. Exemplen är påhittade, och ingen uppgift kräver att barnet har ett konto.

På den här sidan
Det här handlar det om
Att använda nätet ansvarsfullt handlar om tre saker. Det sociala är hur du är mot andra. Det etiska är vad som är rätt och schysst. Det rättsliga är vad lagen säger.
I en chatt syns inte ansiktet och hörs inte tonfallet. Ett skämt kan läsas som elakt, och ett kort svar kan låta surt fast det inte var menat så. Därför behöver man skriva tydligare än när man pratar.
En bild eller en skärmdump där någon annan syns, eller där någon annans ord står, säger något om den personen. Fråga först, och ta bort bilden om personen inte vill att den ska finnas kvar.
Samma lagar gäller på nätet som utanför. Att hota någon, att sprida uppgifter som får andra att se ner på en person, eller att sprida mycket privata bilder på någon kan vara brott. Brotten heter till exempel olaga hot, förtal och olaga integritetsintrång. Allt som är elakt på nätet är inte brott, men det kan göra ont ändå.
Många appar och sociala medier har en åldersgräns i sina villkor, ofta 13 år. I Sverige får den som är under 13 år inte själv säga ja till att en app använder uppgifter om en. Då behöver en förälder säga ja.
Blir du utsatt, eller ser du att någon annan blir det: svara inte, spara det som har skickats och berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se. Det kostar ingenting, och du behöver inte säga vem du är.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- ge exempel på handlingar som kan vara brott också på nätet
- pröva var gränsen går för vad man får skriva om någon
- resonera om ansvaret hos den som skickar något vidare
- koppla regler på nätet till det sociala, det etiska och det rättsliga
- väga yttrandefriheten mot andras rätt att vara trygga
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: efter en förlorad match skriver någon i en chatt till domaren, som är 16 år: "Vi vet var du bor. Akta dig efter nästa match." Sedan säger personen att det bara var ett skämt. Kan det ändå vara ett brott? Förklara.
Tränar: pröva om ett meddelande kan vara ett brott
Visa svar
Ja, det kan vara olaga hot. Meningen är skriven så att den kan göra domaren allvarligt rädd för sin säkerhet, och då hjälper det inte att avsändaren säger att det var ett skämt efteråt. Det är lika allvarligt på nätet som om det hade sagts på planen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en chatt med trettio personer skriver Kim att en elev i en annan klass har snattat i en affär. Det är inte sant. Tio personer skickar det vidare. Är det bara Kim som har gjort fel? Resonera.
Tränar: resonera om ansvaret i en kedja
Visa svar
Nej. Kim har börjat, men de tio som skickar vidare sprider uppgiften till ännu fler. Att sprida en uppgift som får andra att se ner på någon kan vara förtal, också när man inte själv har hittat på den. Alla som skickade vidare har del i att så många fick se den. Den som får något sådant kan låta bli att skicka det vidare och berätta för en vuxen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Vera skriver på en sajt för bokrecensioner: "Den här boken är den tråkigaste jag har läst, och slutet är dåligt skrivet." Författaren blir ledsen. Har Vera gjort något olagligt? Jämför med om hon i stället hade skrivit att författaren har gjort något dåligt i sitt privatliv.
Tränar: dra en gräns för vad man får skriva
Visa svar
Nej. Vera säger vad hon tycker om boken, och det får hon, även om det gör författaren ledsen. Det är yttrandefrihet. Att sprida uppgifter om författarens privatliv, som får andra att se ner på hen, skulle däremot kunna vara förtal. Att kritisera det någon har gjort är något annat än att peka ut personen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Omar får ett meddelande från ett konto han inte känner. Det är en bild på en elev i skolan som eleven inte vill ska spridas, och texten "Skicka vidare!". Vad ska Omar göra, och varför ska han låta bli att skicka den vidare även om andra gör det?
Tränar: välja hur man gör när man får något man inte ska ha
Visa svar
Han ska inte skicka den vidare och inte svara, utan genast berätta för en vuxen han litar på, som kan hjälpa till att anmäla. Varje gång bilden skickas vidare blir det värre för eleven som syns, och att sprida en sådan bild kan vara ett brott. Att andra gör det gör det inte okej. Eleven på bilden kan få stöd av Bris.
- Skriv själv
Skriv tre regler för en påhittad chatt för klass 6A: en social, en etisk och en rättslig. Skriv varför varje regel behövs.
Tränar: koppla regler till tre aspekter
Visa svar
Varje regel hör till sin aspekt och har ett skäl. Till exempel: Social: "Ingen startar en sidochatt för att stänga ute någon, för det gör lika ont som elaka ord." Etisk: "Vi frågar först innan vi skickar en bild där någon syns, för den som syns ska få bestämma." Rättslig: "Vi hotar inte och sprider inga rykten om någon, för det kan vara brott."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tycker du att man ska få säga mer, mindre eller lika mycket på nätet som utanför nätet? Varför?
Tränar: ta ställning om yttrandefrihet
Så tränar du
5 minuter
Hur låter det?
Den ena läser ett kort påhittat meddelande på olika sätt, till exempel "Okej." eller "Kul för dig." Den andra säger hur det låter varje gång. Prata om hur samma ord kan läsas olika i en chatt.
I vardagen
Fråga först
När ni tar bilder tillsammans, till exempel på ett kalas eller en utflykt: öva på att fråga "Får jag skicka den här till någon?" och på att säga nej utan att behöva förklara varför. Ett nej gäller.
Med papper och penna
Tre kolumner
Rita tre kolumner med rubrikerna socialt, etiskt och rättsligt. Hitta på situationer från nätet och skriv in var och en där den passar bäst. Prata om dem som passar i fler än en kolumn.
Tillsammans med en vuxen
Om något händer
Gå igenom tillsammans vad barnet kan göra om någon är elak på nätet. Bestäm vilka vuxna barnet kan vända sig till. Skriv också upp Bris nummer 116 111 på ett ställe där det syns.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem skulle du vilja prata med om något hände på nätet?”
Säg i förväg att barnet aldrig får skäll för att det berättar om något som har hänt på nätet, och att det inte blir av med mobilen eller datorn för det. Rädslan för att bli av med den kan vara ett skäl till att barn inte berättar.
”Är det okej att jag skickar den här bilden till farmor?”
Visa själv hur man frågar först. Fråga barnet innan du skickar eller lägger upp en bild där barnet syns, och respektera ett nej.
- Barnet behöver inte visa sin mobil, sina chattar eller berätta vad det har råkat ut för för att ni ska kunna prata om nätet. Utgå från de påhittade exemplen här eller från saker ni ser tillsammans.
- Berättar barnet om ett hot eller om bilder som sprids: lyssna, spara det som har skickats och kontakta skolan. Ni kan också polisanmäla på 114 14, eller 112 om det är akut. Barn kan alltid kontakta Bris på 116 111.
Det här kan vara klurigt
Tror att det inte räknas om det händer på nätet.
Så kan du hjälpa: Samma lagar gäller på nätet som utanför, och orden når en riktig människa. Fråga: skulle jag säga så här om personen stod framför mig?
Tror att man måste svara direkt på allt i en chatt.
Så kan du hjälpa: Det är okej att vänta, att inte svara på allt och att lämna en chatt som känns dålig. Ett lugnt svar efter en stund blir ofta bättre.
Tror att den som berättar för en vuxen skvallrar.
Så kan du hjälpa: Att skvallra är att vilja få någon i trubbel. Att berätta är att vilja att någon ska få hjälp.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Schysst och säker på nätetDu är här
Bra att kunna först
- Mediernas roll
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur man är mot andra på nätet, varför den som syns i en bild får bestämma om den ska delas, och att samma lagar gäller på nätet som utanför. Barnet tränar på att skriva tydligt, säga nej, resonera om ansvaret när något sprids och veta vart man kan vända sig.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.