Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 6

Lagar, brott och påföljder

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

I en klass räcker det med regler som alla känner till. I ett helt land, där de flesta aldrig träffar varandra, behövs lagar. Här lär du dig vem som bestämmer lagarna, vad ett brott är och vad som kan hända efter ett brott. Alla personer och händelser i uppgifterna är påhittade.

Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp samhällets behov av lagstiftning, några lagar och påföljder och vad brott kan leda till för individ och samhälle. Barnet tränar på att skilja brott från annat som är fel, använda regeln om straffmyndighet på påhittade fall och se följderna av ett brott från flera håll. Allt beskrivs sakligt och utan detaljer om våld. Alla fall är påhittade, och ingen uppgift frågar om brott i barnets närhet.

Till Så kan en vuxen hjälpa

En pojke i tolvårsåldern med kort rött hår, fräknar, ljus hud och en hörapparat bakom örat i en grön tröja och en flicka i samma ålder med långa svarta flätor, ljusbrun hud och jeansjacka sitter vid ett bord i ett bibliotek och bläddrar i en tjock lagbok, medan en kvinna med grått uppsatt hår och kofta står bredvid och pekar i boken

Det här handlar det om

I en grupp behöver alla veta vad som gäller. Ett land är en mycket stor grupp, där de flesta aldrig träffar varandra. Därför finns lagar, alltså regler som gäller alla som är i landet, också de som bestämmer. Lagarna skyddar människors liv, kropp, saker och rättigheter. De gör också att en konflikt kan lösas av polis och domstol, så att ingen behöver ta saken i egna händer.

I Sverige är det riksdagen som stiftar lagar. Oftast kommer förslaget från regeringen, men riksdagens ledamöter kan också lägga egna förslag. Ett utskott i riksdagen granskar förslaget, och sedan röstar alla ledamöter. Lagar kan ändras när riksdagen beslutar det, så en lag som har gällt länge kan bli annorlunda.

En del lagar känner du redan till. Skollagen säger att barn har skolplikt och rätt till utbildning, och att skolan ska vara trygg. En del regler för hela landet beslutar regeringen om i förordningar. Trafikförordningen säger till exempel att den som är under 15 år ska ha hjälm när hen åker på en cykel. Brottsbalken säger vad som är brott, till exempel att ta något som tillhör någon annan, att slå någon eller att förstöra någon annans saker. Många lagar handlar alltså inte om brott, utan om vad människor har rätt till och hur saker ska gå till.

Ett brott är något som lagen säger kan ge straff. Den som har blivit utsatt kan anmäla till polisen. Polisen utreder vad som har hänt, åklagaren bestämmer om saken ska prövas i domstol, och domstolen avgör om personen är skyldig och vilken påföljd det blir. Påföljd betyder det som domstolen dömer till. Böter betyder att man betalar pengar till staten. Fängelse betyder att man är inlåst en tid. Med skyddstillsyn bor man kvar hemma men har en övervakare och måste följa villkor. Den som orsakat en skada kan dessutom behöva betala skadestånd till den som drabbats.

Den som har fyllt 15 år är straffmyndig. Det betyder att hen kan dömas för brott. Sedan september 2026 gäller också, under fem år, att den som har fyllt 14 år kan dömas för vissa mycket allvarliga brott. Den som är yngre döms aldrig till en påföljd. Polisen kan ändå utreda vad som har hänt, och socialtjänsten i kommunen beslutar om stöd och åtgärder, tillsammans med barnet och vårdnadshavarna. För unga under 18 finns särskilda påföljder, till exempel ungdomstjänst, som är oavlönat arbete i 20 till 150 timmar, och ungdomsvård.

Ett brott får följder för fler än en. Den som drabbas kan bli skadad, förlora något eller känna sig rädd länge efteråt. Den som begår brottet kan få en påföljd, förlora vänners förtroende och få svårare att få vissa jobb senare. Och samhället får betala för polis, domstolar och lagningar, och människor kan känna sig otrygga.

Om du blir utsatt för något som känns fel eller farligt: berätta för en vuxen du litar på. Det är aldrig ditt fel om någon annan gör något mot dig. Du kan också alltid ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • resonera om varför en ny regel för hela landet kommer till och vem den skyddar
  • avgöra om ett påhittat fall på nätet kan vara ett brott
  • jämföra syftet med olika påföljder
  • väga förslag som ska minska brott mot varandra
  • ta ställning till vad som är viktigast efter ett brott

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Före 2005 fanns ingen regel om att barn måste ha hjälm när de åker på en cykel. Sedan 2005 säger trafikförordningen, som regeringen beslutar om, att alla under 15 år ska ha det. Varför tror du att regeringen ville ha en sådan regel? Vad säger det om varför nya lagar och regler kommer till?

    Tränar: hitta skälen bakom en ny lag

    Visa svar

    Barn som ramlar kan få svåra skador i huvudet, och en hjälm minskar risken. Alla barn använde inte hjälm, så de som bestämmer ville skydda fler. Nya lagar och regler kommer ofta till när många tycker att något är ett problem som behöver lösas, eller när man vet mer än förr om vad som är farligt.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: Tova, 15 år, skriver i klassens gruppchatt att Arvid har stulit pengar ur en kompis väska. Det är inte sant. Många läser det, och några skickar det vidare. Kan det Tova gjorde vara ett brott? Vilka följder kan det få för Arvid och för Tova?

    Tränar: pröva ett fall på nätet mot lagen

    Visa svar

    Ja, att sprida en osann uppgift om någon så att andra ser ner på hen kan vara förtal, och Tova har fyllt 15 och kan dömas. Arvid kan bli utfrusen och ledsen, och ryktet kan leva kvar fast det inte är sant. Tova kan bli anmäld, förlora kompisars förtroende och få betala skadestånd. De som skickade det vidare har också gjort fel. Arvid kan berätta för en vuxen, spara det som står och få hjälp att anmäla.

  3. Jämför

    Jämför två påföljder för en 16-åring som har gjort ett lindrigt brott: böter och ungdomstjänst. Vad är likt och olikt? Vad vill samhället uppnå med var och en?

    Tränar: jämföra syftet med två påföljder

    Visa svar

    Likt: båda är straff som visar att det man gjorde var fel, och ingen av dem innebär att man blir inlåst. Olikt: med böter betalar man pengar, och det kan gå fort. Med ungdomstjänst gör man oavlönat arbete i flera timmar, till exempel hos en förening, och träffar vuxna som kan påverka. Böterna ska kännas, ungdomstjänsten ska också få den unga att tänka om och göra något nyttigt.

  4. Skriv själv

    Påhittat: en stad vill att färre unga ska begå brott. Ett förslag är fler fältassistenter, alltså vuxna som rör sig i centrum på kvällarna och pratar med unga. Ett annat förslag är fler kameror i centrum. Skriv vad som talar för och emot vart och ett av förslagen, och vilket du väljer.

    Tränar: väga två förslag mot varandra

    Visa svar

    Texten tar upp minst ett skäl för och ett emot varje förslag och slutar med ett val och ett skäl. Till exempel: fältassistenter kan lära känna unga och hjälpa dem innan något händer, men det kostar mycket och de kan inte vara överallt. Kameror kan göra att fler låter bli och hjälpa polisen att ta reda på vad som hänt, men en del tycker att det är obehagligt att bli filmad, och brotten kan flytta till platser utan kameror. "Jag väljer fältassistenter, för de kan förhindra att brott händer över huvud taget."

  5. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: i landet Strängland får alla som begår brott, även små, flera år i fängelse. Grannlandet Mittland ger mildare påföljder men satsar på att hjälpa dem som har dömts att få jobb efteråt. Vad kan vara bra och mindre bra med varje sätt? Vilket tror du gör att färre begår nya brott, och varför?

    Tränar: väga två sätt att möta brott mot varandra

    Visa svar

    Svaret tar upp båda länderna och slutar med en slutsats och ett skäl. Till exempel: Strängland visar tydligt att brott inte lönar sig, men den som suttit inne länge kan ha svårt att få jobb och hamna i brott igen, och det kostar mycket. Mittland ger människor en ny chans, men en del kan tycka att påföljderna är för milda för den som drabbats. "Jag tror att Mittland får färre nya brott, för den som har ett jobb har mer att förlora."

  6. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Vad tycker du är viktigast när någon har begått ett brott: att personen får ett straff, att den som drabbades får hjälp, eller att personen inte gör om det? Varför?

    Tränar: ta ställning med skäl

Så tränar du

5 minuter

  • Vem gör vad?

    Den ena säger en person i ett rättsfall: polisen, åklagaren, domaren, nämndemannen eller socialtjänsten. Den andra berättar vad den personen gör. Byt sedan.

I vardagen

  • Regel eller lag?

    När ni stöter på en regel i vardagen, på biblioteket, i affären eller i skolan, fråga varandra: är det en regel som bara gäller här, eller en lag som gäller i hela landet? Vem har bestämt den?

Med papper och penna

  • Följdkartan

    Hitta på ett brott, till exempel att någon förstör en lekplats. Rita tre rutor: den som drabbades, den som gjorde det och samhället. Skriv minst två följder i varje ruta.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Vad tror du att den här lagen skyddar?”

    Barn som hör mycket om brott kan bli oroliga. Svara sakligt på det barnet frågar, utan detaljer, och påminn om att polis, domstolar och socialtjänst finns för att hjälpa och reda ut.

  • Barnet behöver inte berätta om något brott i familjen eller i sin närhet. Prata om påhittade fall, som i uppgifterna. Om barnet ändå berättar något som oroar dig: lyssna, tacka för att barnet berättade och ta kontakt med socialtjänsten eller ring Bris vuxentelefon om barn för råd (mer på bris.se).
  • Har barnet blivit utsatt, till exempel för en stöld eller hot? Hjälp barnet att spara det som hänt och kontakta skolan. Det går att anmäla till polisen på 114 14, och vid fara ringer man 112.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att det är polisen som bestämmer straffet.

    Så kan du hjälpa: Polisen utreder och åklagaren väcker åtal, men det är domstolen som dömer. Gå igenom kedjan med ett påhittat fall.

  • Tror att den som är under 15 år kan göra vad som helst utan att något händer.

    Så kan du hjälpa: Den som är för ung för att dömas slipper påföljd, men socialtjänsten får veta och sätter in stöd, och den drabbade kan ha rätt till ersättning. Brottet är lika fel ändå.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Lagar, brott och påföljderDu är här

Bra att kunna först

Fortsätt med

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig varför samhället behöver lagar, att riksdagen stiftar dem, vad ett brott är och vilka påföljder det finns. Barnet tränar på att använda regeln om straffmyndighet på påhittade fall och att se följderna av ett brott för den drabbade, den som gjorde det och samhället.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Samhällskunskap, årskurs 4–6

Samhällets behov av lagstiftning samt några olika lagar och påföljder. Kriminalitet och möjliga konsekvenser för individ och samhälle.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.