Hoppa till innehållet
Skolguiden

SO • Åk 6

Emigrationen till Amerika

Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på

Under åttio år lämnade fler än en miljon människor Sverige för att bo i Amerika. Här får du ta reda på varför de reste, hur resan gick till och vad som hände med dem som stannade hemma. Alla personer, brev och socknar i uppgifterna är påhittade.

Historia i åk 4–6 tar upp olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige. Uppgifterna handlar om påhittade utvandrare, brev och socknar. Ingen uppgift ber barnet berätta om sin egen eller familjens flytt eller flykt.

Till Så kan en vuxen hjälpa

Två barn i elvaårsåldern står vid en stor gammal resekoffert med järnbeslag på ett museum och läser en skylt med en karta över resan till Amerika: en flicka med hörapparat, rakt mörkbrunt hår i en hästsvans och ljusbrun hud i en grön huvtröja, och en pojke med kort svart lockigt hår och mörkbrun hud i en gul tröja, medan en äldre man med vitt skägg och ljus hud i en grå kavaj visar ett gammalt brev i en glasmonter

Det här handlar det om

Emigration betyder utvandring, att lämna sitt land för att bo i ett annat. Enligt SCB lämnade omkring 1,4 miljoner människor Sverige mellan 1850 och 1930.

De flesta, omkring 1,2 miljoner, reste till Nordamerika, och allra flest till USA. Flest utvandrade år 1887, när över 50 000 människor lämnade Sverige.

Orsakerna kan delas i två slag. Det ena är sådant som fick människor att vilja lämna Sverige. Det andra är sådant som lockade i det nya landet.

Befolkningen i Sverige hade vuxit snabbt, men jorden räckte inte till alla. Många barn till bönder och torpare kunde aldrig få en egen gård.

Åren 1867–1869 slog skördarna fel. Först kom en mycket kall vår 1867, och sedan blev 1868 ett år med svår torka. Under nödåren utvandrade nästan 60 000 svenskar.

Fram till 1858 var det förbjudet att samlas till bönemöten i hemmen, utom för familjens egen andakt. Erik-Jansarna var en grupp som reste 1846 och grundade byn Bishop Hill i Illinois.

År 1907 tillsatte regeringen, efter krav i riksdagen, Emigrationsutredningen för att ta reda på varför så många reste. Många utvandrare svarade att de stora skillnaderna mellan samhällsklasserna i Sverige var ett viktigt skäl.

I USA fanns mark att få. Enligt en lag från 1862 kunde nybyggare få mark nästan gratis, om de bodde på den och odlade den i flera år.

Det fanns också arbete i städer, i gruvor och i skogen, där en del svenskar rekryterades redan innan de reste.

Amerikabrev kallas breven från dem som redan hade rest. Släkt och grannar litade på dem, och ibland skickade släktingar en betald biljett till den som skulle komma efter.

Ångbåtsbolagen hade agenter i Sverige som sålde biljetter. De flesta reste från Göteborg till Hull i England, tog tåget till Liverpool och fortsatte med stora ångbåtar över Atlanten.

Den som kom fram behövde lära sig engelska och ofta börja med tungt arbete. Många bosatte sig nära andra svenskar, till exempel i Minnesota och Illinois.

Alla blev inte lyckliga eller rika. Omkring 200 000 av dem som reste till Nordamerika, ungefär var sjätte, kom senare tillbaka till Sverige.

Också för dem som stannade blev livet annorlunda. När brev och biljetter drog fler efter sig kunde en socken förlora en stor del av sina unga invånare.

Emigrationsutredningen föreslog inget förbud mot att resa. Den föreslog i stället allmän rösträtt för män, bättre bostäder och mer utbildning.

Människor flyttar fortfarande mellan länder, av många olika skäl. Utvandringen från Sverige är ett exempel som visar att varje flytt har både orsaker och följder.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

  • granska en påhittad annons och jämföra den med ett brev
  • väga tre förklaringar mot varandra
  • resonera om varför en utredning föreslog reformer i stället för förbud
  • jämföra flytt mellan länder förr och i dag i allmän form
  • ta ställning i ett påhittat val och ge skäl

Kan du lösa sådana här?

  1. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: en annons från år 1880 från ångbåtsbolaget Nordstjärnan: "Billigaste resan till Amerika! Gratis jord åt alla! Arbete och hög lön dagen efter ankomsten!" Ett påhittat brev från samma år: "Jorden var nästan gratis, men vi bodde i en jordkoja två vintrar innan huset var klart." Vem är avsändare till annonsen, och vad är syftet? Vilka ord överdriver? Vad visar brevet som annonsen inte säger?

    Tränar: granska en annons med en annan källa

    Visa svar

    Avsändaren är ångbåtsbolaget, som tjänar pengar på varje biljett och vill få fler att resa. Orden "gratis jord åt alla" och "dagen efter ankomsten" överdriver: marken var nästan gratis bara för den som bodde där och odlade den, och arbete fanns inte säkert direkt. Brevet visar att det kunde ta flera år av hårt arbete innan livet blev bättre.

  2. Tänk själv – dra en slutsats

    Påhittat: tre forskare förklarar varför så många reste från Ekeby på 1880-talet. A: "Skördarna slog fel." B: "Det fanns för lite jord när befolkningen hade vuxit." C: "Alla hade släkt som skrev hem." Vilken förklaring passar sämst just för 1880-talet, och varför? Kan flera av dem stämma samtidigt? Vad skulle du vilja veta för att kunna avgöra?

    Tränar: väga förklaringar mot varandra

    Visa svar

    A passar sämst, eftersom de stora missväxtåren var 1867–1869 och inte på 1880-talet. B och C kan stämma samtidigt: brist på jord gav ett skäl att lämna, och breven gjorde det lättare att resa. Ordet "alla" i C överdriver. För att avgöra kan man vilja veta hur många i socknen som saknade jord, hur många som redan hade släkt i Amerika och hur skördarna var de åren.

  3. Tänk själv – dra en slutsats

    Fakta: Emigrationsutredningen arbetade 1907–1913 och samlade in berättelser från svenskar i Amerika. Många skrev om hårt arbete, låga löner och att man i Sverige behandlades olika beroende på samhällsklass. Utredningen ville inte förbjuda utvandring. Hur kunde rösträtt, bättre bostäder och mer utbildning få färre att vilja resa? Varför kan ett förbud ha verkat sämre?

    Tränar: resonera om förslag från en utredning

    Visa svar

    Svaret kopplar varje reform till ett skäl som utvandrarna gav, och säger något om vad ett förbud inte löser. Till exempel: "Med rösträtt får fler vara med och bestämma, så skillnaderna mellan klasserna blir mindre. Bättre bostäder och utbildning ger ett bättre liv och bättre arbeten hemma. Ett förbud tar inte bort skälen att resa, och då försöker många ta sig iväg ändå."

  4. Jämför

    Jämför utvandringen från Sverige på 1880-talet med att människor i världen flyttar mellan länder i dag. Tänk på människor i allmänhet, inte på någon du känner. Välj två skäl som fanns då och fundera på om liknande skäl finns i dag. Vad är annorlunda med resan och med att hålla kontakten?

    Tränar: jämföra förr och i dag

    Visa svar

    Svaret har två skäl från förr och funderar över om de finns i dag. Till exempel: "Då reste många för att få jord och arbete, och i dag flyttar också människor för arbete. I dag flyttar en del också för att det är krig. Förr tog resan veckor och man hördes bara genom brev. I dag går det att flyga och ringa, men det krävs ofta tillstånd för att få bo i ett annat land."

  5. Öppen fråga – flera svar kan stämma

    Tänk dig att du är 17 år och bor i en påhittad socken år 1869, efter två år med dåliga skördar. En kusin i Illinois har skickat en biljett. Skulle du resa eller stanna? Ge två skäl.

    Tränar: ta ställning med skäl

Så tränar du

I vardagen

  • Svenska namn i Amerika

    Titta på en karta över Minnesota eller Illinois och leta efter ortnamn som låter svenska. Prata om varför sådana namn kan finnas där.

Med papper och penna

  • Två kolumner

    Hitta på en person som bor i en socken år 1880. Rita två kolumner: skäl att lämna socknen och skäl som lockar i Amerika. Skriv minst två skäl i varje, och bestäm sedan om personen reser.

Tillsammans med en vuxen

  • Från Göteborg till Bishop Hill

    Leta tillsammans upp Göteborg och Bishop Hill i Illinois på en karta på nätet. Mät hur långt det är fågelvägen, och prata om hur lång tid resan kunde ta med ångbåt och tåg på 1800-talet.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

  • ”Var det här något som fick personen att vilja lämna, eller något som lockade?”

    Låt barnet sortera skälen själv när ni läser eller ser något om utvandringen, och fråga efter ett skäl till varje val.

  • Uppgifterna handlar om påhittade utvandrare och om historien. Barnet behöver inte berätta något om familjens egen flytt eller flykt, och ska inte jämföras med någon i klassen. Vill barnet själv berätta, lyssna.
  • Det är frivilligt att släktforska. Barnet ska inte behöva leta efter egna släktingar som utvandrade, och den som inte vet något om sin släkt har inte missat något.

Det här kan vara klurigt

  • Tror att alla som reste blev rika i Amerika.

    Så kan du hjälpa: Läs ett av de påhittade breven igen och stryk under det som var svårt. Läs sedan förklaringen om dem som kom tillbaka.

  • Tror att utvandringen hade en enda orsak.

    Så kan du hjälpa: Gör en tabell med två kolumner och fyll den med hjälp av förklaringen. Räkna sedan hur många skäl du hittade.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

  1. Emigrationen till AmerikaDu är här

Bra att kunna först

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig varför så många lämnade Sverige mellan 1850 och 1930: brist på jord, nödåren 1867–1869, förbudet mot egna bönemöten, klasskillnader och det som lockade i Amerika, som mark, arbete, Amerikabrev och betalda biljetter. Barnet resonerar om följderna för dem som reste och dem som stannade. Alla personer i uppgifterna är påhittade.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Historia, årskurs 4–6

Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.