SO • Åk 6
Religion och livsåskådning
Skolguidens förenklade progression: Bra att börja känna sig säker på
Vad är egentligen en religion? Och vad är en livsåskådning? Här lär du dig begreppen, vad sekulär humanism är och hur människor uttrycker sin tro på olika sätt, med bön, musik, mat eller att hjälpa andra. Alla personer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp begreppen religion och livsåskådning, vilken betydelse religion har i människors liv och hur människor uttrycker sin religiositet. Icke-religiösa livsåskådningar, som sekulär humanism, beskrivs lika sakligt som religionerna. Kristendom, islam och judendom får lika många uppgifter. Ingen uppgift ber barnet berätta vad barnet eller familjen tror.
På den här sidan
Det här handlar det om
Ordet religion används om tro på något gudomligt eller heligt, till exempel en gud, flera gudar eller en helig kraft.
Till de flesta religioner hör fyra saker: en tro, ritualer, en gemenskap av människor och heliga texter eller berättelser. De kan kallas religionens kännetecken.
En ritual är en handling som görs på ett bestämt sätt och som betyder mer än själva handlingen. Det kan vara en bön, ett dop eller en måltid som äts på ett särskilt sätt.
En livsåskådning är en samlad syn på vad världen och människan är, vad som är viktigt i livet och hur man bör leva.
Alla religioner är livsåskådningar, men alla livsåskådningar är inte religioner. En livsåskådning utan tro på gudar eller något annat övernaturligt kallas icke-religiös eller sekulär.
Sekulär humanism är en icke-religiös livsåskådning. Humanister menar att människan kan förstå världen med förnuft och vetenskap, och att alla människor har samma värde.
Enligt humanismen har livet ingen mening som är bestämd från början. Människor skapar själva mening, till exempel genom sina relationer, sitt arbete och att hjälpa andra.
Också den som inte är religiös kan vilja ha högtidliga ceremonier. Förbundet Humanisterna ordnar till exempel namngivning för nyfödda barn, vigslar och begravningar utan religiösa inslag.
Religion kan betyda olika mycket för olika människor. För en del påverkar tron hela vardagen. För andra märks den mest vid högtider, och en del bryr sig inte om religion alls.
Människor uttrycker sin tro eller livsåskådning på många sätt, till exempel med bön, kläder, mat, musik, konst och att hjälpa andra.
En del visar sin tro öppet. Hos andra syns den inte alls utifrån. Därför går det inte att se på någon vad hen tror eller hur mycket tron betyder.
Vad man tror eller inte tror är var och ens egen sak, och ingen behöver berätta det.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- granska ett påstående om hur tro syns i ett land
- använda en beskrivning av ett begrepp på ett gränsfall
- jämföra vad tro och livsåskådning kan ge olika människor
- skriva en saklig text om en icke-religiös livsåskådning
- ta ställning med skäl i en fråga om begrepp
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en påhittad tidningstext står: "Sverige är ett land utan religion. Nästan ingen går i kyrkan längre." Granska påståendet med det du vet om hur människor uttrycker sin tro. Vad missar texten?
Tränar: granska ett påstående om ett land
Visa svar
Texten mäter tro bara med kyrkobesök. Många ber hemma, firar högtider, fastar, sjunger eller hjälper andra av religiösa skäl, och det märks inte i kyrkan. Texten tänker också bara på kyrkan, fast det finns fler religioner än kristendomen. Att färre går i kyrkan säger något om just kyrkobesöken, men inte att landet saknar religion.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Tilda äter ingenting som kommer från djur, eftersom hon menar att djur inte ska behöva lida för människors skull. Hennes bror säger: "Veganism är Tildas livsåskådning." Tilda svarar: "Nej, det är bara en del av hur jag ser på saker." Använd förklaringens beskrivning av en livsåskådning. Vad talar för broderns påstående, och vad talar för Tildas? Dra en egen slutsats.
Tränar: pröva ett begrepp på ett gränsfall
Visa svar
Slutsatsen väger båda sidorna mot beskrivningen. Till exempel: För brodern talar att Tilda har en tanke om vad som är rätt och hur man bör leva. För Tilda talar att en livsåskådning rymmer en hel syn på världen och människan, medan veganismen gäller mat och djur. Den kan vara en del av en större livsåskådning, men ensam är den nog för smal.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: fyra personer berättar vad deras tro eller livsåskådning betyder för dem. Ester, som är judisk: "När vi firar pesach känner jag mig som en del av en lång kedja av människor genom flera tusen år." Johan, som är kristen: "När jag låg på sjukhus gav bönerna mig lugn." Amira, som är muslim: "Jag hinner inte alltid be alla fem bönerna, men när jag ber stannar jag upp och tänker på Gud mitt i allt annat." Lina, som är humanist: "När jag måste välja mellan rätt och fel frågar jag mig hur valet påverkar andra." Vad får var och en ut av sin tro eller livsåskådning? Varför märker andra inte alltid av det?
Tränar: jämföra fyra personers berättelser
Visa svar
Ester får en känsla av att höra ihop med sin släkt och sin historia, Johan får tröst när livet är svårt, Amira får en stund att stanna upp i vardagen och Lina får hjälp att välja. Tro och livsåskådning kan alltså ge gemenskap, tröst, eftertanke och vägledning. Det mesta av det händer inuti en människa, och därför märks det inte alltid utifrån.
- Skriv själv
Påhittat: skoltidningen ska ha en saklig text om sekulär humanism. Skriv högst fem meningar: vad det är, vad humanister menar om livets mening och om människors värde, och ett exempel på hur en humanist kan visa sin livsåskådning. Beskriv, och bekänn inte.
Tränar: skriva en saklig text
Visa svar
Texten beskriver i stället för att bekänna, skriver "humanister menar" och har med ett exempel. Till exempel: "Sekulär humanism är en livsåskådning utan gudar. Humanister menar att människor kan förstå världen genom att tänka och undersöka. De menar också att varje människa är lika mycket värd och att människor själva ger livet en mening. En humanist kan till exempel välja en namngivning i stället för ett dop."
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tycker du att ordet religion eller ordet livsåskådning säger mest om hur en människa lever? Ge två skäl.
Tränar: ta ställning med skäl
Så tränar du
5 minuter
Religion eller inte?
Den ena säger något, till exempel ett schacklag, en kör, ett kloster eller en miljörörelse. Den andra säger om det är en religion, en livsåskådning eller ingetdera, och varför. Byt sedan.
I vardagen
Uttryck omkring oss
När ni ser en film eller är på stan: lägg märke till uttryck för tro och livsåskådning, till exempel musik, byggnader, kläder eller mat. Prata om vad de kan betyda för dem som använder dem.
Med papper och penna
Fyra rutor
Rita fyra rutor och skriv tro, ritualer, gemenskap och heliga texter. Välj en religion ni har läst om och skriv ett exempel i varje ruta. Gör sedan samma sak för sekulär humanism och jämför de två.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Är det här en religion, en livsåskådning eller ingetdera – och varför?”
Låt barnet själv pröva begreppen på något nytt, till exempel en förening ni har hört talas om, och resonera med de fyra kännetecknen.
- Fråga aldrig vad barnet eller familjen tror för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer. Vill barnet berätta själv: lyssna.
- Beskriv religioner och icke-religiösa livsåskådningar med samma respekt: "många humanister menar …" på samma sätt som "många kristna …", "många muslimer …" och "många judar …".
Det här kan vara klurigt
Tror att religion och livsåskådning betyder samma sak.
Så kan du hjälpa: Rita en stor ring för livsåskådningar och lägg religionerna inuti. Titta efter vad som får plats utanför.
Tror att ordet religion bara gäller kristendom, islam och judendom.
Så kan du hjälpa: Slå upp hinduism och buddhism i ett uppslagsverk och pröva dem mot de fyra kännetecknen.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Religion och livsåskådningDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Judendomen
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig begreppen religion och livsåskådning, vad som brukar känneteckna en religion och vad sekulär humanism är. Barnet resonerar om hur religion kan betyda olika mycket för olika människor och hur tro uttrycks, med bön, musik, mat, konst och att hjälpa andra, eller inte synligt alls.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
Begreppen religion och livsåskådning.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.