SO • Åk 5
Kristendomen
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Kristendomen är världens största religion. Här lär du dig om Jesus och Bibeln, om dop, nattvard och konfirmation, om kyrkan och gudstjänsten, om Jerusalem och Betlehem och om jul och påsk. Du får också höra berättelsen om den sista måltiden. Alla personer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen, och tankar bakom dem som de uttrycks i berättelser. Kristendomen, islam och judendomen har lika många uppgifter av samma slag. Religionen beskrivs inifrån och bekänns inte, och variationen mellan kyrkor och bland kristna nämns. Ingen uppgift ber barnet berätta vad familjen tror.
På den här sidan
Det här handlar det om
Kristendomen är världens största religion, med mer än två miljarder anhängare. Kristna tror på en enda Gud, och de flesta talar om Gud som Fadern, Sonen och den heliga anden.
Jesus var jude och levde för omkring 2 000 år sedan, i det område där Israel och Palestina ligger i dag. Enligt Bibeln föddes han i Betlehem och växte upp i Nasaret. Kristna tror att han är Guds son.
Jesus dömdes till döden och korsfästes i Jerusalem. Kristna tror att han uppstod från de döda på tredje dagen. Många kristna tror att det betyder att Gud förlåter människor och att döden inte är slutet.
Bibeln har två delar. Gamla testamentet innehåller i stort sett samma skrifter som judendomens heliga skrift. Nya testamentet berättar om Jesus och de första kristna, och de fyra evangelierna handlar om hans liv.
För de flesta kristna är dopet vägen in i den kristna kyrkan. I Svenska kyrkan bjuds unga in till konfirmation runt 14 års ålder. De får undervisning om kristen tro och kan sedan bekräfta sitt dop i en gudstjänst.
Kvällen innan Jesus dog åt han en sista måltid med sina lärjungar. Enligt evangelierna bröt han ett bröd och delade det, och lät en bägare med vin gå runt. Han ville att de skulle göra likadant till minne av honom.
Gudstjänsten är kyrkans samling, oftast på söndagar. Där läses texter ur Bibeln, och prästen förklarar dem i en predikan. Ofta firas också nattvard, och då får man bröd och vin.
Jerusalem och Betlehem är heliga platser för kristna. I Jerusalem ligger Gravkyrkan, där Jesus enligt traditionen korsfästes och begravdes. I Betlehem ligger Födelsekyrkan.
Jul och påsk är de stora högtiderna. På julen firar kristna Jesu födelse. Under påsken minns de att han dog på långfredagen, och de firar att han uppstod på påskdagen.
De tio budorden finns i Gamla testamentet och handlar om hur man ska leva med Gud och med andra människor. Jesus sammanfattade buden i kärleksbudet: att älska Gud och sin nästa som sig själv.
Kristendomen har få regler om mat. En del kristna fastar under veckorna före påsk.
De största riktningarna är den katolska kyrkan, de ortodoxa kyrkorna och de protestantiska kyrkorna. Svenska kyrkan är protestantisk. Kristna lever också olika: en del går i kyrkan varje vecka, andra mest vid högtider.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- koppla ihop en text ur Bibeln med en del av gudstjänsten
- resonera om varför två dagar under en högtid firas olika
- granska ett påstående om en helig plats
- förklara varför två kyrkor döper i olika åldrar
- formulera en fråga till en präst och motivera den
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: nattvarden går tillbaka på Jesu sista måltid. Prästen bryter ett bröd, och alla som vill får en bit av samma bröd och lite vin. I Svenska kyrkan firas nattvard i många gudstjänster under året. Vad kan det betyda att brödet bryts? Vad kan det betyda att alla får av samma bröd? Varför kan många kristna vilja fira nattvard ofta, och inte bara en gång om året?
Tränar: tolka delar av en ritual
Visa svar
Att brödet bryts kan påminna om att Jesus dog, när hans kropp bröts på korset dagen efter måltiden. Att alla får av samma bröd kan visa att de som firar hör ihop, som en familj vid samma bord. När nattvarden firas ofta blir den en del av livet, och för många kristna är den ett sätt att möta Jesus igen och igen.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: på långfredagen är altaret avklätt och har inga blommor, textilierna i kyrkan är svarta, kyrkklockorna ringer inte och orgeln är tyst. På påskdagen är textilierna vita, altaret har påskliljor och musiken är glad. Varför ser kyrkan så olika ut två dagar som ligger så nära varandra?
Tränar: resonera om två dagar i en högtid
Visa svar
Långfredagen är en sorgedag, när kristna minns att Jesus dog på korset, och därför är kyrkan tom och tyst. På påskdagen firar kristna att Jesus uppstod, och då visar blommorna, den vita färgen och musiken glädje. Skillnaden följer påskens berättelse, från sorg till glädje.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: den första kyrkan i Betlehem byggdes på 300-talet, över en grotta där Jesus enligt traditionen föddes. Dagens Födelsekyrka står på samma plats. Påhittat: Majas mormor har besökt grottan och berättar att hon blev mycket berörd. Majas bror säger: "Det går ju inte att veta att det var just där, så platsen kan inte vara helig." Granska vad brodern säger.
Tränar: granska ett påstående om en kyrka
Visa svar
Brodern har rätt i att ingen kan veta säkert att Jesus föddes just där, och därför står det "enligt traditionen". Men en plats kan vara helig för människor ändå. Den första kyrkan byggdes där redan på 300-talet, och för många pilgrimer är det minnet av Jesu födelse och bönen på platsen som gör den viktig.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Saga döptes i Svenska kyrkan när hon var tre månader. Hennes kusin Jonatan går i en baptistförsamling och döptes när han var fjorton. Då sänktes hela hans kropp ner i vatten i en dopbassäng i kyrkan. Fakta: Svenska kyrkan säger att Gud i dopet visar sin omsorg om den som döps. I baptistkyrkor bekänner den som döps sin egen tro. Varför döptes Saga och Jonatan i så olika åldrar? Vad ser båda kyrkorna i dopet?
Tränar: förklara en skillnad mellan två kyrkor
Visa svar
I Svenska kyrkan är det Gud som gör något i dopet, så den som döps behöver inte själv kunna säga något, och därför kan ett litet barn döpas. I baptistkyrkor är dopet den egna bekännelsen av tron, och den kan bara göras av någon som är gammal nog att bestämma sig. Båda ser dopet som vägen in i församlingen.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Påhittat: en präst besöker klassen och berättar om sitt arbete i kyrkan. Vilken fråga skulle du vilja ställa till prästen? Ge ett skäl.
Tränar: formulera en fråga med ett skäl
Så tränar du
5 minuter
Den sista måltiden
Den ena berättar vad som händer i berättelsen om Jesu sista måltid. Den andra berättar vad som händer dagarna efter, fram till påskdagen. Kontrollera sedan i en barnbibel eller en faktabok.
I vardagen
Kyrkan i närheten
När ni är nära en kyrka: titta på om den har ett kors, ett torn eller en kyrkklocka, och prata om vad de används till. Gå gärna in tillsammans om kyrkan är öppen.
Med papper och penna
Kyrkans år
Rita en cirkel som föreställer ett år. Märk ut jul, långfredagen, påskdagen och pingst. Skriv vad varje dag handlar om för många kristna, och kontrollera i en almanacka eller ett uppslagsverk.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur skulle du förklara konfirmationen inifrån?”
Låt barnet själv förklara en sed, till exempel konfirmationen, som om en kristen berättade för en kompis vad seden betyder.
- Beskriv kristendomen med "många kristna …" och "de flesta kristna …", också om den känns välbekant, och säg att kristna i olika kyrkor tror och lever på olika sätt.
- Barnet behöver inte berätta vad familjen tror för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer.
Det här kan vara klurigt
Tror att alla kristna firar sina högtider som i Svenska kyrkan.
Så kan du hjälpa: Ta reda på i ett uppslagsverk hur påsken firas i en ortodox kyrka, och jämför.
Tror att Jesus var kristen.
Så kan du hjälpa: Läs om Jesu liv i en faktabok och leta efter vilken religion han växte upp i.
Nästa steg
Bra att kunna först
- Judendomen
Åk 4–6
Fortsätt med
- Islam
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig om kristendomens ritualer, som dop, nattvard och konfirmation, om levnadsregler som budorden, och om heliga platser och rum, som kyrkan, Jerusalem och Betlehem. Barnet kopplar berättelsen om den sista måltiden till nattvarden och tillämpar tankar ur Bibeln på påhittade fall.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendom, islam och judendom.
Centrala tankegångar med koppling till ritualer, levnadsregler och heliga platser inom kristendom, islam och judendom, till exempel som de uttrycks i berättelser i Bibeln och andra religiösa urkunder.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.