SO • Åk 5
Religion och livsåskådning
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Vad är egentligen en religion? Och vad är en livsåskådning? Här lär du dig begreppen, vad sekulär humanism är och hur människor uttrycker sin tro på olika sätt, med bön, musik, mat eller att hjälpa andra. Alla personer i uppgifterna är påhittade.
Religionskunskap i åk 4–6 tar upp begreppen religion och livsåskådning, vilken betydelse religion har i människors liv och hur människor uttrycker sin religiositet. Icke-religiösa livsåskådningar, som sekulär humanism, beskrivs lika sakligt som religionerna. Kristendom, islam och judendom får lika många uppgifter. Ingen uppgift ber barnet berätta vad barnet eller familjen tror.
På den här sidan
Det här handlar det om
Ordet religion används om tro på något gudomligt eller heligt, till exempel en gud, flera gudar eller en helig kraft.
Till de flesta religioner hör fyra saker: en tro, ritualer, en gemenskap av människor och heliga texter eller berättelser. De kan kallas religionens kännetecken.
En ritual är en handling som görs på ett bestämt sätt och som betyder mer än själva handlingen. Det kan vara en bön, ett dop eller en måltid som äts på ett särskilt sätt.
En livsåskådning är en samlad syn på vad världen och människan är, vad som är viktigt i livet och hur man bör leva.
Alla religioner är livsåskådningar, men alla livsåskådningar är inte religioner. En livsåskådning utan tro på gudar eller något annat övernaturligt kallas icke-religiös eller sekulär.
Sekulär humanism är en icke-religiös livsåskådning. Humanister menar att människan kan förstå världen med förnuft och vetenskap, och att alla människor har samma värde.
Enligt humanismen har livet ingen mening som är bestämd från början. Människor skapar själva mening, till exempel genom sina relationer, sitt arbete och att hjälpa andra.
Också den som inte är religiös kan vilja ha högtidliga ceremonier. Förbundet Humanisterna ordnar till exempel namngivning för nyfödda barn, vigslar och begravningar utan religiösa inslag.
Religion kan betyda olika mycket för olika människor. För en del påverkar tron hela vardagen. För andra märks den mest vid högtider, och en del bryr sig inte om religion alls.
Människor uttrycker sin tro eller livsåskådning på många sätt, till exempel med bön, kläder, mat, musik, konst och att hjälpa andra.
En del visar sin tro öppet. Hos andra syns den inte alls utifrån. Därför går det inte att se på någon vad hen tror eller hur mycket tron betyder.
Vad man tror eller inte tror är var och ens egen sak, och ingen behöver berätta det.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara hur ett hantverk kan uttrycka en tro
- beskriva en persons förhållande till tro genom ett helt liv
- förklara olika sätt att höra till en religion utifrån ett fall
- förklara vad en ceremoni utan religion kan visa
- ge skäl för en egen tanke om ritualer
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: för många muslimer är Koranen Guds ord. I moskéer finns oftast inga bilder av människor eller djur. Där finns i stället mönster och ord ur Koranen, skrivna med konstfull arabisk skrift, kalligrafi. Påhittat: Bilal säger: "När jag skriver Koranens ord så vackert jag kan känns det som en bön." Varför kan kalligrafi bli ett sätt att uttrycka tron? Jämför med ett annat sätt att uttrycka en tro, till exempel musik.
Tränar: koppla ett hantverk till en tro
Visa svar
Om orden är Guds ord blir det ett sätt att visa respekt att skriva dem så vackert som möjligt, och arbetet kan bli en stund nära Gud. Det liknar musik: på samma sätt som någon kan sjunga för att be, kan Bilal skriva för att be. Både sången och skriften är konst som uttrycker en tro.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Karin, 70 år, berättar: "När jag var liten gick vi i kyrkan varje söndag. Som tonåring tyckte jag att det var tråkigt och slutade. När jag fick barn ville jag att de skulle döpas. Nu när jag är äldre går jag till kyrkan igen och tänder ljus för dem jag saknar." Hur har kristendomen betytt olika mycket för Karin i olika delar av livet? Vad kan ha påverkat det?
Tränar: följa en tro genom ett liv
Visa svar
Som barn var kyrkan en vana i familjen, som tonåring betydde den lite, när hon fick barn blev dopet viktigt och nu ger kyrkan henne tröst och ett sätt att minnas. Det kan ha påverkats av familjen, av hennes ålder och av stora händelser, som att få barn och att förlora människor hon tyckte om.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: många judar känner sig judiska genom historien, högtiderna och familjen, också de som inte är religiösa. Påhittat: Daniel går till synagogan bara på de stora högtiderna. Varje fredag äter han sabbatsmiddag hos sin farmor, och han läser gärna om judisk historia. En kompis frågar: "Kan man vara jude fast man inte går till synagogan varje vecka?" Vad kan Daniel svara? Vilka sätt att höra till finns i hans liv?
Tränar: förklara ett fall med hjälp av fakta
Visa svar
Ja, det kan man. Daniel hör till genom farmor och sabbatsmiddagen, genom högtiderna och genom sitt intresse för judisk historia. Att gå till synagogan är ett sätt bland flera. Hur mycket det betyder för honom kan bara han själv säga.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Ida och Emil är humanister och har fått en dotter. De har en namngivningsceremoni. Släkt och vänner samlas, en ceremoniledare håller ett tal om barnets namn, och alla gäster skriver en önskan för hennes framtid. Varför kan någon som inte är religiös vilja ha en ceremoni? Vad visar talet och önskningarna om vad familjen tycker är viktigt?
Tränar: förklara vad en ceremoni visar
Visa svar
En ceremoni gör en stor händelse högtidlig och samlar dem som tycker om barnet, och det behöver man ingen religion för. Talet och önskningarna sätter barnet och människorna runt henne i centrum, inte en gud. Det stämmer med humanisternas tanke att människor skapar mening tillsammans med andra.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Tänk på en ritual som inte har med religion att göra, till exempel ett firande i skolan eller i en förening. Varför tror du att människor vill göra saker på samma sätt år efter år? Ge två skäl.
Tränar: ge skäl för en tanke
Så tränar du
5 minuter
Religion eller inte?
Den ena säger något, till exempel ett schacklag, en kör, ett kloster eller en miljörörelse. Den andra säger om det är en religion, en livsåskådning eller ingetdera, och varför. Byt sedan.
I vardagen
Uttryck omkring oss
När ni ser en film eller är på stan: lägg märke till uttryck för tro och livsåskådning, till exempel musik, byggnader, kläder eller mat. Prata om vad de kan betyda för dem som använder dem.
Med papper och penna
Fyra rutor
Rita fyra rutor och skriv tro, ritualer, gemenskap och heliga texter. Välj en religion ni har läst om och skriv ett exempel i varje ruta. Gör sedan samma sak för sekulär humanism och jämför de två.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Är det här en religion, en livsåskådning eller ingetdera – och varför?”
Låt barnet själv pröva begreppen på något nytt, till exempel en förening ni har hört talas om, och resonera med de fyra kännetecknen.
- Fråga aldrig vad barnet eller familjen tror för att göra uppgifterna. Uppgifterna handlar bara om påhittade personer. Vill barnet berätta själv: lyssna.
- Beskriv religioner och icke-religiösa livsåskådningar med samma respekt: "många humanister menar …" på samma sätt som "många kristna …", "många muslimer …" och "många judar …".
Det här kan vara klurigt
Tror att religion och livsåskådning betyder samma sak.
Så kan du hjälpa: Rita en stor ring för livsåskådningar och lägg religionerna inuti. Titta efter vad som får plats utanför.
Tror att ordet religion bara gäller kristendom, islam och judendom.
Så kan du hjälpa: Slå upp hinduism och buddhism i ett uppslagsverk och pröva dem mot de fyra kännetecknen.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Religion och livsåskådningDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
- Judendomen
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig begreppen religion och livsåskådning, vad som brukar känneteckna en religion och vad sekulär humanism är. Barnet resonerar om hur religion kan betyda olika mycket för olika människor och hur tro uttrycks, med bön, musik, mat, konst och att hjälpa andra, eller inte synligt alls.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Religionskunskap, årskurs 4–6
Religionens betydelse i människors liv och människors olika sätt att uttrycka sin religiositet.
Begreppen religion och livsåskådning.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.