SO • Åk 5
Roller, normer och jämställdhet
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Varje dag är du i olika roller, till exempel elev, kompis och lagkamrat, och i varje roll finns oskrivna regler. Här lär du dig vad roller och normer är och hur förväntningar på flickor och pojkar har ändrats. Du lär dig också vad jämställdhet betyder och vilka rättigheter alla har när det gäller kärlek och kroppen. Alla personer i uppgifterna är påhittade.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer, och könsroller, jämställdhet och sexualitet. Sexualitet behandlas på 10–12-åringars nivå, som normer och rättigheter: att man får bli kär i vem man vill och att ingen får röra någons kropp utan lov. Alla personer i uppgifterna är påhittade, och ingen uppgift frågar om barnets eller familjens egna förhållanden.
På den här sidan
Det här handlar det om
En roll är det sätt man förväntas vara på i ett visst sammanhang. Samma person har många roller under en dag, till exempel elev, kompis, lagkamrat, syskon eller barnbarn. Till varje roll hör förväntningar, och ibland krockar de med varandra.
Normer är oskrivna regler för hur man ska vara och bete sig. Ingen har skrivit ner dem, men de flesta i en grupp vet vad de är, och man märker dem ofta först när någon bryter mot dem. Olika grupper och olika familjer har olika normer, och ingen av dem är den enda rätta. En norm kan göra det lättare att vara tillsammans, men den kan också stänga ute eller göra att någon inte vågar vara sig själv.
Könsroller är förväntningar på hur flickor och pojkar, kvinnor och män ska vara. "Killar gråter inte" och "tjejer ska vara snälla" är exempel. Könsrollerna har ändrats över tid. Kvinnor fick rösta i riksdagsvalet första gången 1921. År 1974 blev Sverige det första landet i världen där både mammor och pappor kunde få föräldrapenning för att vara hemma med ett litet barn.
Jämställdhet betyder att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Det betyder inte att alla ska vara likadana. Kön är en diskrimineringsgrund, och det är också könsöverskridande identitet eller uttryck. En del känner sig inte som det kön de fick när de föddes, och en del känner sig varken som tjej eller kille.
Sexualitet handlar här om normer och rättigheter. Man får bli kär i vem man vill, eller inte bli kär alls. En del blir kära i någon av ett annat kön, en del i någon av samma kön och en del i personer av olika kön. Förkortningen hbtqi samlar några grupper vars kärlek, identitet eller kropp inte alltid passar in i normerna om kön. Sexuell läggning är en diskrimineringsgrund, och sedan 2009 kan två personer av samma kön gifta sig i Sverige.
Din kropp är din. Ingen får röra den utan lov, och du får inte röra någon annans utan lov. Det gäller också kramar och lekar. Att någon är tyst eller inte säger emot betyder inte ja, och den som har sagt ja får ändra sig. Har någon rört dig utan lov kan du berätta för en vuxen du litar på. Du kan också kontakta Bris, på telefon 116 111 eller i chatten på bris.se.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- jämföra könsroller förr och i dag med hjälp av siffror och årtal
- resonera om varför en norm kan vara svår att bryta
- pröva om en lösning i skolan är jämställd
- använda rättigheterna om kärlek på ett påhittat fall
- ta reda på vad ett begrepp betyder i en källa
Kan du lösa sådana här?
- Jämför
Före 1974 kunde bara mammor få ersättning för att vara hemma med ett nyfött barn. Sedan 1974 kan både mammor och pappor få det. Ändå tar mammor fortfarande ut ungefär tre av fyra dagar under barnets första två år. Vad har ändrats, och vad har inte ändrats lika mycket? Ge minst ett skäl till varför.
Tränar: jämföra förr och nu med hjälp av årtal
Visa svar
Lagen har ändrats: båda föräldrarna har samma rätt. Men hur föräldrar gör har inte ändrats lika mycket, för mammor är fortfarande hemma mest. Skäl kan vara gamla förväntningar om att mammor ska ta hand om små barn, att den som tjänar mest ofta fortsätter arbeta eller att en del arbetsplatser gör det svårare för pappor att vara lediga. En lag kan ändras på en dag, men normer tar längre tid.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Viktor vill börja på balett. Några i klassen säger: "Balett är för tjejer." Varför kan det vara svårt för Viktor att gå emot det? Vad kan andra göra för att det ska bli lättare? Den som blir retad kan prata med en vuxen eller med Bris på 116 111.
Tränar: resonera om att gå emot det vanliga
Visa svar
Han kan vara rädd att bli retad eller hamna utanför, och det känns tryggt att göra som de flesta. Kompisar kan säga att det är bra att han gör det han tycker om, och läraren kan säga ifrån när någon retas. Varje gång någon bryter en sådan norm blir det lite lättare för nästa person.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: på en skola får tjejerna välja aktivitet på idrotten ena veckan och killarna nästa vecka. En elev säger att det är jämställt. En annan säger att det delar upp klassen i onödan. Vad tycker du? Föreslå också ett annat sätt.
Tränar: pröva en lösning och föreslå en annan
Visa svar
Svaret tar ställning och ger ett skäl och ett förslag. Till exempel: tjejer och killar får lika många chanser, så på det sättet är det rättvist. Men alla tjejer vill inte samma sak, och den som varken känner sig som tjej eller kille passar inte in. Ett annat sätt är att alla elever turas om eller att man lottar, så att varje person får samma möjlighet.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Nova berättar för sina kompisar att hon är kär i en tjej i parallellklassen. En kompis säger att det är konstigt. Vad svarar du kompisen, med hjälp av rättigheterna? Vad måste skolan göra om någon retas för det, och vem kan Nova prata med? Bris finns på 116 111 och bris.se.
Tränar: använda rättigheter på ett fall
Visa svar
Till exempel: det är inte konstigt, och ingen bestämmer vem en annan person blir kär i. Sexuell läggning är skyddad mot diskriminering. Om någon retar Nova för det är det en kränkning, och skolan måste göra något åt den. Nova kan berätta för läraren, en annan vuxen hon litar på eller Bris.
- Utforska
Ta reda på tillsammans med en vuxen, till exempel på umo.se eller i ett uppslagsverk, vad bokstäverna i förkortningen hbtqi står för. Välj sedan en av bokstäverna och förklara den med egna ord.
Tränar: ta reda på ett begrepp i en källa
Visa svar
Hbtqi står för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner. Till exempel: en bisexuell person kan bli kär i personer av olika kön.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Vilken förväntning på flickor eller pojkar tycker du har ändrats mest de senaste hundra åren? Varför tror du det?
Tränar: resonera om förändring
Så tränar du
5 minuter
Rollbyte
Den ena säger en roll, till exempel lagkamrat, kusin eller nyinflyttad granne. Den andra säger två saker som brukar förväntas i den rollen. Fundera sedan tillsammans: vem har bestämt det?
I vardagen
Normspanaren
Lägg märke till reklam, leksaker och kläder i en butik eller på en affisch. Står det "för flickor" eller "för pojkar" någonstans? Prata om varför och om det behövs.
Tillsammans med en vuxen
Fråga först
Prata om situationer där man frågar innan man rör någon, till exempel en kram eller en brottningslek. Öva att säga nej och att ta emot ett nej utan att bli sur. Berätta också att man kan prata med en vuxen eller med Bris på 116 111 om någon inte har respekterat ett nej.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Hur kan man visa att man inte vill, utan att vara elak?”
Visa själv att det är okej att säga nej till en kram, också från släktingar. Ett barn som får bestämma över sin kropp i små saker vet att det får säga ifrån när något känns fel.
- Låt samtalen handla om påhittade personer. Fråga inte vem som gör vad hemma hos er, vem barnet är kär i eller hur barnet känner kring sitt kön. Vill barnet själv berätta är det välkommet, men inget barn ska behöva det.
- Säg tydligt att man får bli kär i vem man vill. Ett barn i klassen kan ha två mammor eller två pappor, eller själv fundera över sin identitet, och märker hur vuxna pratar om det.
Det här kan vara klurigt
Tror att normer är samma sak som regler som någon har bestämt.
Så kan du hjälpa: Fråga vem som har skrivit ner det. Går det inte att svara kan det vara en norm, och då kan man fundera på vem den hjälper.
Tror att jämställdhet betyder att alla ska vara likadana.
Så kan du hjälpa: Ta ett påhittat exempel, som två syskon med olika intressen, och prata om vilka möjligheter var och en har.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Roller, normer och jämställdhetDu är här
Bra att kunna först
- Stora livsfrågor
Åk 4–6
Fortsätt med
- Hjälp när det är svårt
Åk 4–6
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig vad roller och normer är, hur könsroller har ändrats över tid och vad jämställdhet betyder. Sexualitet tas upp som normer och rättigheter: att man får bli kär i vem man vill och att ingen får röra någon annans kropp utan lov. Barnet tränar på att hitta oskrivna regler, granska förväntningar om kön och ta ställning med skäl.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.