SO • Åk 5
Schysst och säker på nätet
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
På nätet kan du chatta, spela, titta och hitta nästan allt. Men orden når riktiga människor, och det som skickas kan spridas långt. Här tränar du på hur man är mot andra på nätet, vad som är schysst att dela och vad lagen säger.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Barnet tränar på hur man skriver till andra och varför man frågar innan man delar en bild eller en skärmdump. Barnet lär sig också att hot, förtal och spridning av privata bilder kan vara brott på nätet. Exemplen är påhittade, och ingen uppgift kräver att barnet har ett konto.

På den här sidan
Det här handlar det om
Att använda nätet ansvarsfullt handlar om tre saker. Det sociala är hur du är mot andra. Det etiska är vad som är rätt och schysst. Det rättsliga är vad lagen säger.
I en chatt syns inte ansiktet och hörs inte tonfallet. Ett skämt kan läsas som elakt, och ett kort svar kan låta surt fast det inte var menat så. Därför behöver man skriva tydligare än när man pratar.
En bild eller en skärmdump där någon annan syns, eller där någon annans ord står, säger något om den personen. Fråga först, och ta bort bilden om personen inte vill att den ska finnas kvar.
Samma lagar gäller på nätet som utanför. Att hota någon, att sprida uppgifter som får andra att se ner på en person, eller att sprida mycket privata bilder på någon kan vara brott. Brotten heter till exempel olaga hot, förtal och olaga integritetsintrång. Allt som är elakt på nätet är inte brott, men det kan göra ont ändå.
Många appar och sociala medier har en åldersgräns i sina villkor, ofta 13 år. I Sverige får den som är under 13 år inte själv säga ja till att en app använder uppgifter om en. Då behöver en förälder säga ja.
Blir du utsatt, eller ser du att någon annan blir det: svara inte, spara det som har skickats och berätta för en vuxen du litar på. Du kan också ringa Bris på 116 111 eller chatta på bris.se. Det kostar ingenting, och du behöver inte säga vem du är.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- förklara för någon annan varför ett nej till att dela en bild gäller
- förklara hur en skärmdump kan sprida något längre än det var tänkt
- jämföra när en skärmdump hjälper och när den skadar
- ta reda på vilken åldersgräns en app har, tillsammans med en vuxen
- fundera över hur det känns för den som syns i en bild som sprids
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: på en skolresa tar Ebba en bild på kompisen Nils när han har somnat på bussen med öppen mun. Ebba frågar om hon får skicka bilden till klassens chatt, och Nils säger nej. Ebba tycker att han är tråkig, för bilden är ju bara rolig. Vad kan du säga till Ebba, så att hon förstår varför Nils nej ska gälla?
Tränar: förklara för en kompis varför ett nej gäller
Visa svar
Svaret tar upp att det är Nils som syns och att bilden kan finnas kvar länge. Till exempel: "Det är Nils som syns, så det är han som bestämmer. Det som är roligt för dig kan vara pinsamt för honom. En bild i en chatt kan sparas och spridas vidare, och då går den aldrig att ta tillbaka."
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: Hampus skriver bara till sin bästa vän Aya att han är kär i någon i klassen. Aya tar en skärmdump och visar den för två andra, "bara på skoj". Vad har Aya gjort, och vad kan hända sedan?
Tränar: tänka igenom vad en skärmdump gör
Visa svar
Hampus skrev det bara till Aya, för han litade på henne. När hon visar skärmdumpen sprids något han ville hålla hemligt, och de två kan visa det för ännu fler. Hampus kan bli ledsen och generad och sluta lita på Aya. Det som var privat kan bli känt av många.
- Jämför
Jämför två påhittade fall. Fall A: Lova tar en skärmdump av ett hot hon har fått och visar den för sin lärare. Fall B: Lova tar en skärmdump av ett pinsamt meddelande från en kompis och skickar den till klassens chatt. Vad är skillnaden?
Tränar: jämföra två skäl att spara en skärm
Visa svar
I A sparar Lova ett bevis och ber en vuxen om hjälp, så skärmdumpen skyddar henne. I B sprider hon något privat som kompisen inte ville att alla skulle se, så skärmdumpen gör någon illa. Samma sak kan alltså vara rätt eller fel beroende på varför man gör den och vem man visar den för.
- Utforska
Ta reda på tillsammans med en vuxen vilken åldersgräns en app eller ett spel har, till exempel i villkoren eller i appbutikens beskrivning. Vilka uppgifter om den som använder den säger appen att den samlar in?
Tränar: leta upp regler för en app
Visa svar
Det skiljer sig mellan appar. Ofta står åldersgränsen i villkoren eller i appbutiken, och många har 13 år. Appar samlar ofta in till exempel namn, ålder, vad man tittar på och ibland var man är.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Om någon hade en rolig men pinsam bild på dig, hur skulle du vilja att den personen gjorde med den?
Tränar: sätta sig in i hur det är att synas
Så tränar du
5 minuter
Hur låter det?
Den ena läser ett kort påhittat meddelande på olika sätt, till exempel "Okej." eller "Kul för dig." Den andra säger hur det låter varje gång. Prata om hur samma ord kan läsas olika i en chatt.
I vardagen
Fråga först
När ni tar bilder tillsammans, till exempel på ett kalas eller en utflykt: öva på att fråga "Får jag skicka den här till någon?" och på att säga nej utan att behöva förklara varför. Ett nej gäller.
Med papper och penna
Tre kolumner
Rita tre kolumner med rubrikerna socialt, etiskt och rättsligt. Hitta på situationer från nätet och skriv in var och en där den passar bäst. Prata om dem som passar i fler än en kolumn.
Tillsammans med en vuxen
Om något händer
Gå igenom tillsammans vad barnet kan göra om någon är elak på nätet. Bestäm vilka vuxna barnet kan vända sig till. Skriv också upp Bris nummer 116 111 på ett ställe där det syns.
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem skulle du vilja prata med om något hände på nätet?”
Säg i förväg att barnet aldrig får skäll för att det berättar om något som har hänt på nätet, och att det inte blir av med mobilen eller datorn för det. Rädslan för att bli av med den kan vara ett skäl till att barn inte berättar.
”Är det okej att jag skickar den här bilden till farmor?”
Visa själv hur man frågar först. Fråga barnet innan du skickar eller lägger upp en bild där barnet syns, och respektera ett nej.
- Barnet behöver inte visa sin mobil, sina chattar eller berätta vad det har råkat ut för för att ni ska kunna prata om nätet. Utgå från de påhittade exemplen här eller från saker ni ser tillsammans.
- Berättar barnet om ett hot eller om bilder som sprids: lyssna, spara det som har skickats och kontakta skolan. Ni kan också polisanmäla på 114 14, eller 112 om det är akut. Barn kan alltid kontakta Bris på 116 111.
Det här kan vara klurigt
Tror att det inte räknas om det händer på nätet.
Så kan du hjälpa: Samma lagar gäller på nätet som utanför, och orden når en riktig människa. Fråga: skulle jag säga så här om personen stod framför mig?
Tror att man måste svara direkt på allt i en chatt.
Så kan du hjälpa: Det är okej att vänta, att inte svara på allt och att lämna en chatt som känns dålig. Ett lugnt svar efter en stund blir ofta bättre.
Tror att den som berättar för en vuxen skvallrar.
Så kan du hjälpa: Att skvallra är att vilja få någon i trubbel. Att berätta är att vilja att någon ska få hjälp.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Schysst och säker på nätetDu är här
Bra att kunna först
- Mediernas roll
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur man är mot andra på nätet, varför den som syns i en bild får bestämma om den ska delas, och att samma lagar gäller på nätet som utanför. Barnet tränar på att skriva tydligt, säga nej, resonera om ansvaret när något sprids och veta vart man kan vända sig.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Hur digitala och andra medier kan användas ansvarsfullt utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.