SO • Åk 5
Fattigdom, hälsa och FN
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Varför har en del människor för lite för att klara vardagen, och vad har det med hälsa, vatten och skola att göra? Här lär du dig hur orsaker och följder hänger ihop, vad som har blivit bättre och hur FN och länderna arbetar med de globala målen. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.
Geografi i åk 4–6 tar upp några grundläggande orsaker till och följder av fattigdom och ohälsa, och arbetet för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom FN. Barnet bygger kedjor av orsak och följd, läser siffror om förändringar sedan 1990 och prövar påståenden och kartor. Fattigdom beskrivs som något som finns i alla världsdelar och som går att förändra. Alla personer och platser i uppgifterna är påhittade, och ingen uppgift handlar om barnets egen familj.
På den här sidan
Det här handlar det om
Fattigdom betyder att man inte har tillräckligt för att klara det man behöver varje dag, till exempel mat, en bostad, rent vatten och vård.
Världsbanken räknar den som har mindre än ungefär 3 dollar om dagen att leva på som extremt fattig. Gränsen räknas om efter vad saker kostar i varje land.
Ohälsa betyder att man är sjuk eller mår dåligt under lång tid. Fattigdom och ohälsa hänger ofta ihop.
Orsaker och följder bildar kedjor. Den som är sjuk kan inte arbeta, och den som inte kan arbeta får mindre pengar till vård. Då kan en följd bli en ny orsak.
Tre saker som ofta saknas där fattigdomen är stor är skolor, vård och rent vatten nära hemmet.
Krig och andra väpnade konflikter kan tvinga människor att fly och förstöra skolor och sjukhus. Torka och översvämningar kan förstöra skördar.
Fattigdom finns i alla världsdelar, och i varje land finns både rika och fattiga. Inget land är bara fattigt, och inget land är bara rikt.
Mycket har blivit bättre. År 1990 levde mer än fyra av tio människor i världen i extrem fattigdom. År 2025 var det ungefär en av tio, enligt Världsbanken.
År 1990 dog mer än tolv miljoner barn i världen innan de fyllde fem år. År 2023 var det ungefär fem miljoner, enligt FN.
Men mycket återstår. År 2024 saknade ungefär en av fyra människor i världen säkert dricksvatten hemma, enligt WHO och Unicef.
Förenta nationerna, FN, bildades år 1945, efter andra världskriget. I dag är 193 länder med, alltså nästan alla länder i världen.
Inom FN finns organisationer med egna uppgifter. Unicef, FN:s barnfond, bildades 1946 och arbetar för barns rättigheter, till exempel med vaccin, vatten och skolor.
WHO, Världshälsoorganisationen, bildades 1948. Den arbetar med hälsa i hela världen, till exempel mot sjukdomar som smittar.
År 2015 kom FN:s medlemsländer överens om Agenda 2030. Där finns 17 globala mål för hållbar utveckling som ska nås till år 2030.
Mål 1 heter Ingen fattigdom. Flera andra mål handlar om hunger, hälsa, utbildning och vatten.
Många av målen går långsamt, och en del har gått bakåt. Målen gör det ändå lättare att se vad som behöver göras och att följa hur det går.
Arbetet görs av länderna själva, av organisationer och av vanliga människor. Människor som lever i fattigdom arbetar också själva för att förändra sina liv.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- läsa en förändring i siffror
- jämföra två organisationers uppgifter
- hitta var en kedja kan brytas
- koppla en iakttagelse till flera mål
- ta ställning till vad som behövs först
Kan du lösa sådana här?
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: på landsbygden i världen hade hälften av människorna säkert dricksvatten hemma år 2015. År 2024 hade sex av tio det, enligt WHO och Unicef. Påhittat: Lea läser siffrorna och säger att ingenting har hänt. Har hon rätt? Vad visar siffrorna, och vad visar de inte?
Tränar: läsa en förändring i siffror
Visa svar
Nej. Andelen har ökat från fem av tio till sex av tio på nio år, så fler har fått vatten hemma. Men siffrorna visar också att fyra av tio på landsbygden fortfarande saknar det. De säger inte heller hur det har gått i ett enskilt land eller en enskild by, och inte hur det är i städerna.
- Jämför
Påhittat: i ett land har en översvämning förstört brunnar och en vårdcentral, och många barn har inte fått vaccin. Jämför vad Unicef och WHO arbetar med. Vad kan var och en göra här, och var kan de behöva samarbeta?
Tränar: jämföra två organisationers uppgifter
Visa svar
Unicef arbetar för barn och kan hjälpa till med rent vatten, med att få igång skolan igen och med vaccin till barnen. WHO arbetar med hälsa för alla och kan hjälpa till att hindra att sjukdomar sprids efter översvämningen. De behöver samarbeta om vaccinet, för det handlar både om barnen och om att stoppa sjukdomar. Landets egen vård och människorna som bor där gör också en stor del av arbetet.
- Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: i en stad blir många sjuka av smutsigt vatten. Föräldrarna kan inte arbeta, familjerna får mindre pengar och har inte råd att köpa rent vatten. Hur fortsätter kedjan? Var skulle du försöka bryta den, och varför just där?
Tränar: välja var man ingriper i en kedja
Visa svar
Ett bra svar visar att kedjan går runt och väljer ett ställe med ett skäl. Till exempel: när familjerna inte har råd med rent vatten blir ännu fler sjuka, och då kan ännu färre arbeta. Kedjan kan brytas om staden lagar vattenledningarna, för då blir färre sjuka och fler kan arbeta igen. Den kan också brytas med vård som är gratis, men då finns det smutsiga vattnet kvar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Fakta: när vattnet inte finns hemma är det i de flesta länder oftast kvinnor och flickor som hämtar det, enligt WHO och Unicef. Tre av de globala målen heter Jämställdhet, God utbildning för alla och Rent vatten och sanitet för alla. Hur hänger de tre målen ihop med det här?
Tränar: koppla en iakttagelse till flera mål
Visa svar
Om vattnet kommer närmare hemmet får flickorna mer tid, och då kan fler av dem gå i skolan, vilket hjälper målet om utbildning. När flickor och kvinnor inte är de enda som får lägga tid på att hämta vatten blir det också mer jämställt. Målet om vatten hjälper alltså de två andra målen.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Påhittat: en by har pengar till en sak. Den kan bygga en brunn, en skola eller en vårdcentral. Vad skulle du välja först? Ge två skäl.
Tränar: ta ställning till vad som behövs först
Så tränar du
5 minuter
Vilket mål?
Den vuxna hittar på en händelse, till exempel att en by får elektricitet eller att en stad får ett nytt sjukhus. Barnet säger vilka av de globala målen den kan hjälpa och varför. Byt sedan roller.
Med papper och penna
Kedjan som går runt
Skriv en påhittad händelse mitt på ett papper, till exempel att en skola ligger långt bort. Rita pilar till det den kan leda till, och nya pilar därifrån. Kommer någon pil tillbaka till början? Ringa in ett ställe där kedjan skulle kunna brytas.
Tillsammans med en vuxen
Siffror som ändras
Titta tillsammans på ett diagram på gapminder.org eller i en faktabok som visar hur något har förändrats sedan 1990, till exempel hur många barn som får vaccin. Vad har blivit bättre? Var går det långsammare?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Vem tror du har valt bilden, och varför?”
Bilder av fattigdom i reklam och filmer är ofta valda för att väcka känslor. Låt barnet själv fundera på vad som kan saknas i en sådan bild.
”Vad kan det här leda till, och vad händer sedan?”
Låt barnet resonera om orsaker och följder innan ni slår upp något. Fråga hellre vad något kan leda till än att förklara själv.
- Barnet behöver inte berätta något om hur familjen har det med pengar eller hälsa. Uppgifterna handlar om påhittade personer och om världen, och så kan samtalen hemma också vara.
Det här kan vara klurigt
Tror att fattigdom bara finns i några länder långt bort.
Så kan du hjälpa: Titta tillsammans på Dollar Street på gapminder.org, där man kan jämföra hur familjer med olika mycket pengar bor, också i samma land.
Tror att FN kan bestämma vad varje land ska göra för att nå målen.
Så kan du hjälpa: Läs på globalamalen.se vem som kom överens om målen, och fundera på vem som gör arbetet.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Fattigdom, hälsa och FNDu är här
Bra att kunna först
- Val som påverkar miljön
Åk 4–6
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig hur fattigdom och ohälsa hänger ihop med skola, vård och vatten, och bygger kedjor av orsak och följd. Barnet läser siffror om vad som har blivit bättre sedan 1990, lär sig vad FN, Unicef och WHO gör och vad de globala målen i Agenda 2030 är, och prövar påståenden och kartor om fattigdom.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Geografi, årskurs 4–6
Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.