SO • Åk 5

Undersöka en plats

Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare

Hur ser platsen runt skolan ut, och varför ser den ut så? I en fältstudie går du ut och samlar egna uppgifter. Sedan jämför du med kartor, flygfoton och statistik. Här lär du dig att skilja natur från kultur, välja metod och pröva dina slutsatser. Det står "påhittat" vid de personer och platser i uppgifterna som är påhittade.

Geografi i åk 4–6 tar upp fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, och beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med kartor och andra geografiska källor. Barnet observerar, räknar, ritar och intervjuar, jämför flygfoton från olika tider och använder statistik om kommuner. Varje uppgift ute säger hur barnet håller sig säkert: en vuxen är med, man håller sig en bit från trafiken, klättrar inte och tittar efter fästingar efteråt.

Till Så kan en vuxen hjälpa

På den här sidan

Det här handlar det om

En fältstudie är en undersökning ute på en plats. Man går dit för att samla egna uppgifter, i stället för att bara läsa om platsen.

En bra fältstudie börjar med en fråga, till exempel var på skolgården det är mest skugga. Frågan avgör vad man ska titta efter och vilken metod man väljer.

Ett naturlandskap har formats av naturen själv, av berg, vatten, väder, djur och växter. Ett kulturlandskap har formats av människor.

Ett landskap kan vara grönt och ändå vara ett kulturlandskap. Det avgörande är om människor har format det, inte om där växer något.

I Sverige är nästan alla landskap påverkade av människor på något sätt. Därför handlar det ofta om hur mycket, inte om antingen eller.

Det finns flera sätt att samla uppgifter. Man kan observera och anteckna, räkna, mäta, rita en skiss, fotografera och intervjua människor som känner platsen.

Den som vill fotografera en person eller intervjua någon frågar först om lov och berättar vad bilden eller svaren ska användas till.

En räkning blir säkrare om den görs flera gånger, på olika dagar eller tider. Ett enda tillfälle kan vara ovanligt.

Efteråt jämför man det man har sett med andra geografiska källor, till exempel kartor, flygfoton och statistik.

Flygfoton visar platsen ovanifrån. Lantmäteriet har gamla flygfoton från omkring år 1960 som alla får använda gratis, och de går att jämföra med nya.

Statistik är uppgifter i siffror, till exempel hur många som bor i en kommun. SCB samlar statistik om Sveriges kommuner, län och regioner.

En region är ett område som hänger ihop på något sätt, till exempel genom naturen, språket eller hur människor lever och arbetar.

Att analysera betyder att leta efter mönster och förklaringar. Varför ser platsen ut så här, och hur har den förändrats?

Ute gäller allemansrätten. Naturvårdsverket sammanfattar den med orden "Inte störa – inte förstöra".

I gräs, skog och på ängar kan det finnas fästingar. Ha långa byxor och titta efter fästingar på kroppen efteråt.

Det här kan du öva på att kunna

Du kan träna på att:

jämföra flygfoton från två olika tider
använda statistik för att jämföra två kommuner
tolka siffror från en egen räkning
hitta vad som skiljer två regioner på kartor
beskriva en plats med egna och andras uppgifter

Kan du lösa sådana här?

Jämför
Påhittat: på ett flygfoto från omkring 1960 syns sex gårdar, åkrar runt omkring och en smal grusväg. På ett nytt flygfoto av samma plats syns ett bostadsområde med femtio hus, en skola, en bred bilväg och träd där två av åkrarna låg. Jämför bilderna. Vad har förändrats, och vad kan orsakerna vara?
Tränar: jämföra flygfoton från två tider
Visa svar
Ett bra svar räknar upp förändringarna och ger möjliga orsaker. Till exempel: åkrarna har blivit färre, och på en del av dem har det byggts hus och en skola, så det bor fler människor där nu. Den breda bilvägen kan ha byggts för att fler kör till jobbet i en stad. På två åkrar har träd planterats eller fått växa upp, kanske för att ingen odlade där längre. Bilderna visar vad som har förändrats, men man behöver andra källor för att veta varför.
Utforska
Ta reda på tillsammans med din lärare i SCB:s tjänst Kommuner i siffror hur många som bor i din kommun och i en kommun i en helt annan del av Sverige. Hur skiljer sig siffrorna? Vad kan de säga om hur det ser ut i de två kommunerna?
Tränar: jämföra två kommuner med statistik
Visa svar
Det beror på vilka kommuner du väljer. Ett bra svar jämför siffrorna och drar en försiktig slutsats. Till exempel: i den ena kommunen bor tio gånger så många, och då finns det troligen fler hus, större skolor och mer trafik där. Men siffrorna säger inte allt, så man behöver också titta på en karta eller ett flygfoto.
Tänk själv – dra en slutsats
Påhittat: klass 5B räknar bilar, cyklister och gående på samma plats vid skolan i tio minuter, tre olika dagar. Klassen står still en bit från vägen, tillsammans med två vuxna. Måndag: 40 bilar, 12 cyklister och 30 gående. Onsdag: 38 bilar, 15 cyklister och 28 gående. Lördag: 12 bilar, 20 cyklister och 45 gående. Vad visar siffrorna? Hur kan skillnaden på lördagen förklaras?
Tränar: tolka siffror från en räkning
Visa svar
På måndagen och onsdagen är siffrorna nästan lika, med flest bilar. På lördagen kommer bara ungefär en tredjedel så många bilar, men fler cyklister och gående. En förklaring kan vara att färre kör till jobbet och skolan på lördagar, och att fler är ute och promenerar eller cyklar på fritiden. Att måndagen och onsdagen liknar varandra gör det troligt att siffrorna för vardagar stämmer.
Utforska
Påhittat: Linn säger att Skåne och Norrland är olika regioner. Hennes kompis säger att de bara är två delar av samma land. Leta i en atlas i skolan efter kartor som visar hur marken används och hur många som bor på olika platser. Vad skiljer Skåne från Norrland på kartorna?
Tränar: hitta skillnader mellan två regioner på kartor
Visa svar
I Skåne är mycket av marken åkrar, och det ligger många orter tätt. I Norrland är det mest skog, myrar och fjäll, och där bor det mycket färre människor på samma yta. Kartorna visar alltså att områdena hänger ihop på olika sätt, så båda har rätt: de är delar av samma land och samtidigt olika regioner.
Skriv själv
Skriv en kort beskrivning av en plats du har undersökt, som om den skulle stå i en guidebok för barn. Skriv var platsen ligger, vad som är natur och vad som är kultur, och en sak som har förändrats. Använd minst en siffra som du har räknat eller hittat.
Tränar: beskriva en plats med egna uppgifter
Visa svar
Beskrivningen säger var platsen ligger, skiljer natur från kultur, nämner en förändring och har en siffra. Till exempel: "Lönnparken ligger tre kvarter söder om skolan. Där finns gräsmattor, gångar och bänkar som människor har gjort, och en kulle med gamla tallar. På en tisdag räknade vi 24 personer på en kvart. Förr var parken en åker, det syns på ett gammalt flygfoto."

Så tränar du

5 minuter

Natur eller kultur?
Den vuxna säger en plats, till exempel en fotbollsplan, en myr, en åker eller en kyrkogård. Barnet säger om det är natur eller kultur och vad som avslöjar det. Ibland är svaret både och.

Med papper och penna

Förr och nu ovanifrån
Leta tillsammans med din lärare upp ett flygfoto från omkring 1960 och ett nytt över samma plats, till exempel i Lantmäteriets historiska flygfoton. Rita en skiss av varje och ringa in tre förändringar.

Tillsammans med en vuxen

Promenad med anteckningar
Gå en promenad tillsammans med en vuxen, på gångvägar en bit från trafiken. Stanna var femte minut och anteckna en sak som naturen har skapat och en som människor har skapat. Om ni går i gräs eller skog: ha långa byxor och titta efter fästingar efteråt. Gå bara nära sjöar och vattendrag tillsammans med den vuxna, och klättra inte.

Så kan en vuxen hjälpa

Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:

”Vad skulle du göra annorlunda om du undersökte platsen igen?”
Låt barnet själv välja fråga och metod innan ni går ut, och prata efteråt om vad som var svårt att räkna eller se.

Gör fältstudierna tillsammans med barnet. Gå på gångvägar en bit från trafiken, gå bara nära vatten tillsammans och titta efter fästingar efter en tur i gräs eller skog.
Den som intervjuas eller fotograferas ska tillfrågas först. Barnet behöver inte intervjua någon i familjen; en granne till skolan eller någon som arbetar där går lika bra.

Det här kan vara klurigt

Tror att fältstudier bara görs i skog och mark.
Så kan du hjälpa: Leta tillsammans med en vuxen efter frågor som går att undersöka på ett torg, vid en lekplats eller i en park.
Blandar ihop en region med ett län.
Så kan du hjälpa: Lägg två tematiska kartor bredvid varandra i en atlas och se om gränserna följer länsgränserna.

Nästa steg

Så bygger det vidare

Skolguidens förenklade progression

Bra att kunna först

Natur- och kulturlandskap
Åk 4–6

Fortsätt med

Val som påverkar miljön
Åk 4–6

Kopplingen till Lgr22

Skolguidens förklaring

Barnet lär sig göra fältstudier i närmiljön: skilja natur från kultur, observera, räkna, rita, fotografera och intervjua, och pröva om en undersökning räcker för en slutsats. Barnet beskriver och jämför platser och regioner med kartor, flygfoton från olika tider och statistik om kommuner, och letar efter förklaringar till det mönster som syns.

Visa Skolverkets formulering

Skolverkets text

Geografi, årskurs 4–6

Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)

Senast kontrollerad: 24 oktober 2026

Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.

Fler områden i so

Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.