Rätt och fel i vardagen

Etik handlar om vad som är rätt och fel och hur man bör behandla andra. En moralisk fråga i vardagen kan gälla ansvar för ett djur eller en sak man har lånat. Den kan också gälla att någon lämnas utanför, elaka ord i en chatt eller om alla får samma chans i en lek.

Ett argument är ett skäl för det man tycker. Ett bra argument går att förklara för någon annan och tar hänsyn till alla som berörs. När två personer tycker olika kan båda ha goda skäl. Därför hjälper det att lyssna färdigt på den andras skäl innan man svarar.

Det finns två vanliga sätt att tänka kring rätt och fel. Det ena är att titta på följderna: vilket val gör mest gott och minst skada för alla som berörs? Det andra är att tänka på plikter. Vissa saker ska man göra eller låta bli, vad som än händer sedan, till exempel hålla ett löfte eller tala sanning. Ibland pekar de två sätten åt olika håll.

Religioner ger också svar på hur man ska leva. En regel som finns i många religioner kallas den gyllene regeln. I Matteusevangeliet i Bibeln står att man ska göra för andra det man vill att andra ska göra för en själv. Den judiske läraren Hillel levde för ungefär 2 000 år sedan. Han sa att man inte ska göra mot andra det man själv tycker illa om. I islam finns hadither, berättelser om vad profeten Muhammed sa och gjorde. En av dem säger att man inte är en sann troende förrän man önskar sin broder det man önskar sig själv. Många muslimer menar att det gäller alla människor. Liknande tankar finns i hinduismen och buddhismen.

Enligt evangelierna sammanfattade Jesus buden i kärleksbudet: att älska Gud och att älska sin nästa som sig själv. Båda delarna finns redan i Moseböckerna i judarnas heliga skrift. Människor inom samma religion kan tolka samma bud på olika sätt.

Barmhärtighet betyder att visa omtanke om den som har det svårt. I islam kallas Gud "den Barmhärtige". Att ge till de fattiga, zakat, är en av islams fem pelare. I judendomen kallas plikten att ge till den som behöver tsedaka. Ordet har med rättvisa att göra.

En del gäller alla, vad man än tror. Ingen får kränkas, varken i skolan eller i en chatt, och skolan måste göra något när någon blir kränkt. Alla har rätt att vara den de är och att bestämma över sin egen kropp, och ett nej ska respekteras. Den som blir kränkt, eller vet att någon annan blir det, kan berätta för en vuxen man litar på eller prata med elevhälsan. Bris finns också, på telefon 116 111 och i chatten på bris.se.