SO • Åk 5
Mediernas roll
Skolguidens förenklade progression: Tränas vidare
Tidningar, radio, tv, poddar och nyhetssajter gör mer än att berätta vad som har hänt. De påverkar vad vi pratar om, de tar reda på om de som bestämmer sköter sig, och de får oss att skratta. Här lär du dig se vilken roll en text eller ett program har.
Samhällskunskap i åk 4–6 tar upp mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, granskare av samhällets makthavare och underhållare. Barnet tränar på att skilja nyheter från ledare, debattartiklar och reklam, och förstår i enkel form varför offentlighetsprincipen och källskyddet finns. Barnet resonerar också om vad det betyder att medierna väljer vad som blir nyheter. Tidningarna och nyheterna i exemplen är påhittade.
På den här sidan
Det här handlar det om
Medier är tidningar, radio, tv, poddar, nyhetssajter och andra kanaler som når många människor på en gång. De har flera roller i samhället. De sprider information, alltså berättar vad som händer. De bildar opinion, alltså påverkar vad människor tycker. De granskar makthavare. Och de underhåller.
Opinion betyder vad många människor tycker i en fråga. På en tidnings ledarsida skriver tidningen vad den själv tycker. En debattartikel skrivs ofta av någon utanför tidningen, som står för sin åsikt med sitt eget namn. I en krönika skriver en skribent på sitt eget sätt om något den har funderat på.
En nyhet ska berätta vad som har hänt, så sant och allsidigt som möjligt. En åsiktstext visar vad någon tycker. Reklam är betald av den som vill sälja något. Seriösa medier märker ut vad som är vad, till exempel med ord som "Ledare", "Debatt" eller "Annons".
Makthavare är de som bestämmer över andra, till exempel politiker i kommunen och i riksdagen, myndigheter och stora företag. Journalister granskar dem, alltså tar reda på om de gör det de ska och använder sin makt och skattepengarna på rätt sätt. Därför kallas medierna ibland för den tredje statsmakten.
Två regler i Sveriges grundlagar hjälper journalisterna att granska. Offentlighetsprincipen betyder att alla har rätt att ta del av många av de handlingar som finns hos kommuner och myndigheter, till exempel beslut och avtal. Källskyddet betyder att den som tipsar en journalist och vill vara anonym ska få vara det, och journalisten får inte avslöja vem det är.
Underhållning är också en roll: filmer, serier, sport och spel ger avkoppling och något att prata om. Även det som bara är på skoj kan påverka hur vi ser på världen och på andra människor.
Nyheter kan handla om sådant som är sorgligt eller skrämmande. Ser eller hör du något som gör dig orolig, prata med en vuxen.
Det här kan du öva på att kunna
Du kan träna på att:
- resonera om varför det behövs journalister som granskar makthavare
- beskriva i enkel form vad offentlighetsprincipen och källskyddet är till för
- jämföra en nyhet, en ledare och en debattartikel om samma fråga
- resonera om varför en tidning kontrollerar ett tips och låter den som blir granskad svara
- fundera på hur medier kan påverka vad människor tycker
Kan du lösa sådana här?
Läs texten först
Påhittat: Ekby-Posten granskar skoldatorerna
Allt här är påhittat. En person som arbetar på kommunen i Ekby tipsar Ekby-Posten om att kommunen har betalat dubbelt så mycket för nya skoldatorer som grannkommunen. Tipsaren vill inte att någon ska veta vem hen är.
Journalisten ber att få läsa kommunens avtal om datorerna. Avtalet är en allmän handling, så hon får läsa det. Där står priset.
Ekby-Posten skriver en nyhet: "Kommunen betalade dubbelt så mycket för skoldatorer som grannkommunen." Kommunens ekonomichef får svara i artikeln: "Våra datorer har längre garanti."
Två dagar senare skriver tidningen på ledarsidan: "Kommunen måste förklara sig." Samma dag finns en debattartikel av en lärare i Ekby: "Längre garanti är värt pengarna."
- Tänk själv – dra en slutsats
Varför tror du att tipsaren i texten om skoldatorerna inte vill att någon ska veta vem hen är? Vad skulle hända med granskningar som den här om tipsare inte kunde vara anonyma?
Tränar: förstå varför en tipsare skyddas
Visa svar
Hen kan vara rädd att chefen eller kollegorna blir arga, eller att det blir jobbigt på arbetet. Källskyddet betyder att journalisten inte får avslöja vem hen är. Kommunen får inte heller försöka ta reda på vem som tipsade. Utan det skyddet skulle färre våga tipsa, och fler fel skulle aldrig komma fram.
- Tänk själv – dra en slutsats
Journalisten fick läsa kommunens avtal om skoldatorerna. Vad hade hänt med granskningen om kommunen hade fått hålla avtalet hemligt?
Tränar: se vad allmänna handlingar betyder för en granskning
Visa svar
Då hade journalisten bara haft tipsarens ord, och det hade varit svårt att veta om uppgiften stämde. Tidningen hade kanske inte kunnat skriva något alls, och felet hade inte kommit fram. Offentlighetsprincipen gör att vem som helst kan kontrollera vad kommunen har gjort.
- Tänk själv – dra en slutsats
Ekby-Posten kontrollerade tipset innan tidningen skrev något, och lät kommunens ekonomichef svara i artikeln. Varför gör en tidning så?
Tränar: förstå hur en journalist arbetar
Visa svar
Ett tips kan vara fel, eller till och med en lögn för att skada någon. Genom att kontrollera sprider tidningen inget som inte stämmer. När den som granskas får svara blir nyheten allsidig, och läsarna kan själva bedöma vem som har bäst skäl.
- Jämför
Jämför nyheten, ledaren och debattartikeln om skoldatorerna i Ekby. Vem står bakom varje text, och vad vill texten?
Tränar: jämföra tre slags texter om en fråga
Visa svar
Nyheten är skriven av en journalist och vill berätta vad som har hänt, med båda sidor. Ledaren är tidningens egen åsikt och vill få kommunen att förklara sig. Debattartikeln är skriven av en lärare med eget namn och vill övertyga läsarna om att datorerna var värda pengarna. Ledaren och debattartikeln tycker olika, fast de står i samma tidning.
- Tänk själv – dra en slutsats
Varför är det bra för alla i Ekby, också för dem som aldrig läser Ekby-Posten, att tidningen granskar kommunen?
Tränar: resonera om varför granskning behövs
Visa svar
Kommunen använder skattepengar som alla i Ekby är med och betalar. Vet kommunen att någon kan granska den blir den mer noga med hur pengarna används. Kommer ett fel fram kan politikerna rätta till det, och väljarna kan tänka på det när de röstar.
- Tänk själv – dra en slutsats
Innan nyheten om skoldatorerna var det nästan ingen i Ekby som pratade om dem. Hur kan Ekby-Posten ha påverkat vad människor i Ekby tycker? Vilka av tidningens texter bidrog till det?
Tränar: se hur en tidning kan påverka
Visa svar
Nyheten gjorde frågan känd, så att många började prata om den. Ledaren tog ställning mot kommunen och kan ha fått fler att tycka att kommunen gjorde fel. Debattartikeln gav ett annat skäl, så läsarna fick höra två sidor. Medierna påverkar alltså både genom vad de väljer att berätta och genom åsiktstexter.
- Öppen fråga – flera svar kan stämma
Skulle du vilja arbeta som journalist och granska dem som bestämmer? Vad skulle du i så fall vilja ta reda på?
Tränar: fundera på journalistens arbete
Så tränar du
5 minuter
Vilken roll?
Lyssna på eller titta på ett program tillsammans i några minuter. Säg vilken av de fyra rollerna programmet har: sprida information, bilda opinion, granska eller underhålla. Kan det ha mer än en?
I vardagen
Vad blev nyhet?
Jämför toppnyheterna i två olika medier samma dag, på biblioteket eller på nätet tillsammans med en vuxen. Valde de samma nyhet? Varför tror ni att de valde som de gjorde?
Med papper och penna
Egen förstasida
Gör en förstasida till en påhittad tidning för en påhittad ort. Ha med en nyhet, en ledare, en annons och något som underhåller, och märk ut vad som är vad.
Tillsammans med en vuxen
Vem har makten?
Läs eller lyssna på en nyhet som den vuxna har valt ut. Prata om vem som har makt i nyheten och om någon granskar den makten. Fick alla sidor komma till tals?
Så kan en vuxen hjälpa
Försök inte bara fråga: ”Vad blir svaret?” Fråga hellre:
”Har du sett eller hört något i veckan som du undrar över?”
Välj gärna nyheterna tillsammans med barnet. Nyheter för vuxna kan vara skrämmande, och barn i mellanstadiet kan möta nyhetsklipp på egen hand. Fråga vad barnet har sett, och svara lugnt och sant.
”Hur märker man att det här är en åsikt?”
Läs en ledare och en nyhet om samma sak tillsammans och prata om skillnaden. Det gör det lättare för barnet att se när någon tycker och när någon berättar.
- Undvik att döma ut enskilda tidningar, kanaler eller journalister inför barnet. Prata hellre om hur man ser vem som står bakom en text och vad texten vill.
- Barnet behöver inte berätta vilka tidningar, kanaler eller sajter familjen läser eller tittar på för att öva. De påhittade sidorna här räcker.
Det här kan vara klurigt
Tror att en ledare är en nyhet.
Så kan du hjälpa: En ledare är tidningens egen åsikt. Leta efter rubriken "Ledare" och fråga: berättar texten vad som har hänt, eller vad någon tycker?
Tror att en journalist som granskar är emot den hen granskar.
Så kan du hjälpa: Att granska betyder att kontrollera. En granskning kan lika gärna visa att allt har gått rätt till.
Tror att poddar och videor på nätet inte är medier.
Så kan du hjälpa: Allt som når många människor på en gång är medier, också poddar, videor och sociala medier. Fråga vem som står bakom, precis som med en tidning.
Nästa steg
Så bygger det vidare
Skolguidens förenklade progression
- Mediernas rollDu är här
Bra att kunna först
Fortsätt med
Kopplingen till Lgr22
Skolguidens förklaring
Barnet lär sig mediernas fyra roller: att sprida information, bilda opinion, granska makthavare och underhålla. Barnet tränar på att skilja nyheter från åsiktstexter och reklam, förstå varför offentlighetsprincipen och källskyddet hjälper journalister att granska, och resonera om vad det betyder att medierna väljer vad som blir nyheter.
Visa Skolverkets formulering
Skolverkets text
Samhällskunskap, årskurs 4–6
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare och granskare av samhällets makthavare samt som underhållare.
Källa: Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Senast kontrollerad: 24 oktober 2026
Nya läroplaner införs hösten 2028. Läs mer i Om innehållet.
Fler områden i so
Exemplen är Skolguidens pedagogiska exempel – inte nationella prov.