Sök
Prova till exempel: additionläsaklockanbråkbokstäver
Matematik
Matematik · Tal och räkning · Åk 1–3
Addition
Lägga ihop tal – från talkamrater till 10 till tiotalsövergång och skriftlig uppställning.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
Bråk och decimaltal i vardagen
Läsa och jämföra bråk och decimaltal i recept, längder, tider och priser, byta mellan formerna och välja den form som passar situationen.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
Bråk som tal
Bråk större än en hel, förlänga och förkorta, bråkstreck som division, räkna med bråk och placera bråk och decimaltal, också negativa, på tallinjen.
Matematik · Tal och räkning · Åk 1–3
Bråk
Halvor, tredjedelar och fjärdedelar – av en pizza och av ett antal kulor, och hur man jämför enkla bråk.
Matematik · Sannolikhet och statistik · Åk 4–6
Chans och risk
Sannolikhet som bråk och procent med tärningar, snurror och kulor, försök som görs många gånger, väderprognoser och att jämföra två försök.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
De fyra räknesätten
Hur plus, minus, gånger och delat hänger ihop, i vilken ordning en räkning görs, hur en multiplikation delas upp och vad en rest betyder.
Matematik · Matematiska resonemang och uttrycksformer · Förskoleklass
Del och helhet
Dela ett äpple i delar, dela kulor i två högar på olika sätt och upptäcka vad hälften betyder.
Matematik · Tal och räkning · Åk 2–3
Division
Dela lika och dela upp i grupper – och se att division är multiplikation baklänges.
Matematik · Samband, problemlösning och resonemang · Åk 1–3
Dubbelt och hälften
Dubbelt så många och hälften så många – från små tal till vardagens samband, som paket och bullar.
Matematik · Algebra · Åk 4–6
Likheter och ekvationer
Läsa likhetstecknet som "är lika mycket som", lösa ekvationer genom att pröva, tänka baklänges och göra samma sak med båda sidorna, och kontrollera lösningen.
Matematik · Matematiska resonemang och uttrycksformer · Förskoleklass
Fler, färre och lika många
Jämföra två grupper genom att para ihop, upptäcka lika många, en till och en mindre, och berätta hur man vet att det är fler.
Matematik · Problemlösning · Åk 4–6
Hitta matematiska frågor i vardagen
Se matematiken i en tidtabell, ett recept eller en prislista, ställa frågor som går att räkna ut och hitta på egna problem.
Matematik · Geometri och mätning · Åk 1–3
Geometriska former
Cirkel, triangel, kvadrat och rektangel, klot, kub, rätblock, cylinder och kon – i vardagen, med hörn och kanter, och att bygga egna.
Matematik · Geometri · Åk 4–6
Figurer och kroppar
Sortera trianglar och fyrhörningar efter egenskaper, använda radie och diameter, bygga kroppar och utvikningar och konstruera med linjal och passare.
Matematik · Sannolikhet och statistik · Åk 4–6
Hur många sätt finns det?
Räkna alla sätt att kombinera kläder, smörgåsar och koder – med systematiska listor, träddiagram och multiplikation, och med eller utan ordning.
Matematik · Samband och förändring · Åk 4–6
Koordinatsystem och grafer
Läsa av och sätta ut punkter, gradera axlar och rita grafer för proportionella samband som pris per kilo och sträcka per minut.
Matematik · Geometri och mätning · Åk 1–3
Läge och riktning
Över, under, bredvid, mellan, framför, bakom, till vänster och till höger – i rummet, på vägen och på en kartskiss.
Matematik · Matematiska resonemang och uttrycksformer · Förskoleklass
Var är den? Lägesord
Använda orden över, under, framför, bakom, bredvid och mellan när man gömmer en nalle, bygger en hinderbana och berättar var saker är.
Matematik · Geometri och mätning · Åk 1–3
Längd
Längst och kortast, att mäta med gem och linjal, och millimeter, centimeter, meter och kilometer i vardagen.
Matematik · Algebra · Åk 1–3
Likhetstecknet
Vad = betyder – lika mycket på båda sidor, sanna och falska likheter och talet som gör en likhet sann.
Matematik · Matematiska resonemang och uttrycksformer · Förskoleklass
Lösa problem tillsammans
Lösa enkla vardagsproblem tillsammans: räcker tallrikarna till alla, hur kan vi dela rättvist och finns det ett annat sätt?
Matematik · Geometri och mätning · Åk 1–3
Massa – hur tungt?
Tyngre och lättare, att väga på gungbräda och köksvåg, och gram, hektogram och kilogram i vardagen.
Matematik · Geometri · Åk 4–6
Mäta och byta enhet
Uppskatta och mäta längd, massa, volym och tid, välja en rimlig enhet och byta mellan enheter – också med decimaltal, ton och dm³.
Matematik · Samband, problemlösning och resonemang · Åk 1–3
Förklara hur du tänker
Berätta hur du vet, jämför olika lösningar, hitta felet, ställ egna matematiska frågor och fundera på om svaret är rimligt.
Matematik · Sannolikhet och statistik · Åk 4–6
Medelvärde, typvärde och median
Typvärde, median och medelvärde i små datamängder om väder, växter och böcker – och vilket lägesmått som säger mest om just de värdena.
Matematik · Matematiska resonemang och uttrycksformer · Förskoleklass
Mönster och former
Fortsätta och hitta på mönster med pärlor, klossar och klapp, hitta former i rummet och prata om runda och kantiga former.
Matematik · Algebra · Åk 1–3
Mönster
Mönster av former och talföljder – fortsätta, skapa egna, hitta regeln och upptäcka felet.
Matematik · Tal och räkning · Åk 2–3
Multiplikation
Räkna lika stora grupper – från upprepad plus till tabellerna 2, 3, 4, 5 och 10.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
Negativa tal
Tal under noll på termometern och tallinjen: ordna dem, räkna temperaturskillnader, våningar och höjder, och räkna plus och minus förbi noll.
Matematik · Algebra · Åk 1–3
Okända tal
Talet som fattas – från 3 + □ = 5 till vardagsproblem där en bokstav står för det okända talet.
Matematik · Geometri · Åk 4–6
Omkrets och area
Omkrets och area för rektanglar, trianglar och sammansatta figurer – räkna rutor, använd basen och höjden och byt mellan cm² och m².
Matematik · Tal och räkning · Åk 1–3
Pengar
Mynt, sedlar och växel – från att betala med några mynt till överslag i affären och växel på en femhundralapp.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
Positionssystemet och decimaltal
Siffrans plats i stora tal och i decimaltal: tiondelar, hundradelar och tusendelar, jämföra, gånger och delat med 10, 100 och 1 000, och avrunda.
Matematik · Samband, problemlösning och resonemang · Åk 1–3
Problemlösning
Lösa kluriga uppgifter steg för steg – förstå frågan, välja en strategi och kontrollera svaret.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
Procent
Procent som hundradelar, procent av ett belopp och rabatt på en påhittad loppis, andelar i procent och byten mellan bråk-, decimal- och procentform.
Matematik · Algebra · Åk 4–6
Programmering och algoritmer
Skriva exakta algoritmer som ritar figurer, använda upprepning, villkor och variabler, och hitta fel – på papper eller i Scratch utan konto.
Matematik · Samband och förändring · Åk 4–6
Proportionalitet
Dubbelt så många, pris per kilo, blandningar i delar och samma samband i bråk-, decimal- och procentform – och när något inte är proportionellt.
Matematik · Matematiska resonemang och uttrycksformer · Förskoleklass
Räkna och antal
Räkna saker en i taget, se små antal på en gång, räkna vidare och upptäcka vem som är först, andra och sist.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
Huvudräkning, överslag och uppställning
Räkna i huvudet genom att dela upp och kompensera, göra överslag, ställa upp med växling, kort multiplikation och kort division, och räkna med decimaltal.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
Är svaret rimligt?
Göra överslag före räkningen, upptäcka tryckfel på miniräknaren, avrunda efter situationen och pröva om svarets storlek och enhet är rimliga.
Matematik · Sannolikhet och statistik · Åk 2–3
Slump och chans
Säkert, möjligt eller omöjligt? Tärning, mynt och påsar med kulor – och hur man jämför chanser.
Matematik · Geometri · Åk 4–6
Skala
Förminskning och förstoring med skala – räkna mellan ritning, karta och verklighet, välj en skala som får plats och se vad som händer med arean.
Matematik · Matematiska resonemang och uttrycksformer · Förskoleklass
Sortera och jämföra
Sortera efter färg, form och storlek, berätta hur man sorterade och jämföra vad som är längst, kortast, tyngst och lättast.
Matematik · Algebra · Åk 1–3
Stegvisa instruktioner
Följa och skriva instruktioner steg för steg med pilar, recept och danssteg – en grund för programmering.
Matematik · Problemlösning · Åk 4–6
Strategier för problemlösning
Välja bland strategier – rita, göra en tabell, pröva systematiskt, arbeta baklänges – och förklara varför valet passar problemet.
Matematik · Tal och räkning · Åk 1–3
Subtraktion
Ta bort, jämföra och räkna ut skillnaden – minus med talrad, uppdelning och koppling till plus.
Matematik · Geometri · Åk 4–6
Symmetri och spegling
Hitta alla symmetrilinjer, spegla figurer på rutpapper och i ett koordinatsystem, konstruera symmetriska figurer och undersöka vridningssymmetri.
Matematik · Geometri och mätning · Åk 2–3
Symmetri
Symmetri i fjärilar, löv och bokstäver, att vika och klippa, rita den andra halvan och förstora en figur på rutat papper.
Matematik · Sannolikhet och statistik · Åk 1–3
Tabeller och diagram
Sortera och räkna med streck, läsa av och rita stapeldiagram, göra egna undersökningar och se vad resultatet visar.
Matematik · Tal och räkning · Åk 1–3
Tal och antal
Räkna antal, jämföra tal, dela upp tal och förstå tiotal och ental – grunden för all räkning.
Matematik · Algebra · Åk 4–6
Talföljder och mönster
Fortsätta talföljder och beskriva regeln, ordna växande figurmönster i en tabell, förutsäga figurer långt fram och skriva regeln som ett uttryck.
Matematik · Taluppfattning och tals användning · Åk 4–6
Talsystem genom historien
Romerska siffror, babyloniernas sextiosystem, mayafolkets tjugosystem, siffrornas väg från Indien till Europa och de binära talen i datorer.
Matematik · Matematiska resonemang och uttrycksformer · Förskoleklass
Tid och förändring
Före och efter, igår, idag och imorgon, dagens ordning, årstiderna och hur en planta växer och förändras.
Matematik · Geometri och mätning · Åk 1–3
Klockan och tid
Hel och halv, kvart i och kvart över, digital tid och 24-timmarsklocka, veckodagar, månader och hur lång tid något tar.
Matematik · Tal och räkning · Åk 1–3
Tiotal och ental
Vad siffrorna är värda – från ett tiotal och några ental till hundratal, och hur tal har skrivits med andra symboler.
Matematik · Sannolikhet och statistik · Åk 4–6
Undersöka och tolka diagram
Frekvenstabeller, stapel- och linjediagram – samla in data, rita diagram på papper eller i ett kalkylark, och granska vad ett diagram visar och inte visar.
Matematik · Algebra · Åk 4–6
Variabler och uttryck
Låta en bokstav stå för ett tal, skriva uttryck till vardagssituationer, räkna ut ett uttrycks värde, förenkla uttryck och skilja ett uttryck från en ekvation.
Matematik · Geometri · Åk 4–6
Vinklar
Räta, spetsiga, trubbiga och raka vinklar – uppskatta och mät i grader med gradskiva, rita vinklar och räkna med vinklar i trianglar och på klockan.
Matematik · Geometri och mätning · Åk 1–3
Volym – hur mycket ryms?
Rymmer mer eller mindre, att hälla mellan kärl, decilitermått i bakningen och liter, deciliter och centiliter på förpackningar.
Svenska
Svenska · Språket · Åk 1–2
Alfabetet
Lär känna alfabetets 29 bokstäver från a till ö, vokaler och konsonanter och stora och små bokstäver.
Svenska · Språket · Åk 2–3
Alfabetisk ordning
Sortera ord i alfabetisk ordning, först efter första bokstaven och sedan efter andra, och slå upp ord i en ordlista.
Svenska · Språkbruk · Åk 4–6
Ansvar när du skriver på nätet
Hur ett kort meddelande kan läsas på fler sätt än ett, hur du skriver tydligt och vänligt och hur orden kan hjälpa någon som blir utsatt.
Svenska · Läsa · Åk 1–3
Återberätta en text
Berätta det viktigaste i en text med egna ord och i rätt ordning – början, mitten och slut.
Svenska · Skriva · Åk 2–3
Bearbeta en text
Läsa sin text högt och ändra, lägga till ord som beskriver, ge och få respons och byta ut ord som upprepas.
Svenska · Tala och lyssna · Åk 1–3
Berätta
Berätta om något du har varit med om, i ordning och så att den som lyssnar förstår vem, var, när och vad som hände.
Svenska · Texter · Åk 4–6
Hur en berättelse är byggd
Problem, höjdpunkt och lösning, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, dialog och hur en text visar en känsla utan att säga den.
Svenska · Texter och information · Åk 1–3
Berättelser
Vem berättelsen handlar om, var den händer och hur personerna känner sig, och vad berättelsen vill säga.
Svenska · Texter och information · Åk 1–3
Bild och text tillsammans
Se vad bilden berättar som texten inte säger, läsa serier med prat- och tankebubblor och skapa egna texter med ord och bild.
Svenska · Texter · Åk 4–6
Böcker och författare
Barn- och ungdomsböcker från olika tider och länder, några författare och deras verk, och de stora livsfrågor som böcker kan handla om.
Svenska · Läsa · Åk 1–2
Bokstäver och ljud
Koppla ihop bokstäver med ljud, skilja på vokaler och konsonanter och känna igen ljud som skrivs med flera bokstäver.
Svenska · Språk och kommunikation · Förskoleklass
Bokstäver och symboler
Känna igen sitt namn och sin första bokstav, upptäcka bokstäver på skyltar och förpackningar och förstå vad en pil eller en skylt berättar.
Svenska · Skriva · Åk 1–3
Början, handling och slut
Berätta i tre steg, hitta början, handling och slut i en text och planera en egen berättelse med tre rutor eller en tankekarta.
Svenska · Texter och information · Åk 2–3
Faktatexter
Rubrik, bild och bildtext, fakta i stället för påhitt, hitta svaret i en förklarande text och skriva en egen faktatext.
Svenska · Tala och lyssna · Åk 1–3
Följa instruktioner
Lyssna på en instruktion, gör stegen i rätt ordning, fråga när något är oklart och berätta instruktionen med egna ord.
Svenska · Skriva · Åk 1–3
Forma bokstäver
Hålla pennan, forma bokstäverna, skriva jämnt med mellanrum mellan orden och skriva på tangentbord.
Svenska · Språkbruk · Åk 4–6
Formellt och informellt språk
Samma sak skriven till en kompis, en lärare och en okänd vuxen. Mottagare, syfte och sammanhang styr ordval, hälsningar och hur hela meningarna blir.
Svenska · Läsa · Åk 1–3
Förstå budskap
Fundera på vad en text vill säga, hitta ledtrådar till det och jämföra med sådant du själv har varit med om.
Svenska · Skriva · Åk 1–3
Frågetecken och utropstecken
Frågetecken efter en fråga, utropstecken när någon ropar eller känner något starkt, och att välja rätt tecken i en egen text.
Svenska · Tala och lyssna · Åk 1–3
Ge instruktioner
Förklara hur man gör något steg för steg, med ordningsord och så tydligt att någon kan följa instruktionen utan att se.
Svenska · Tala och lyssna · Åk 1–3
Ge kommentarer
Turas om att prata, bygga vidare på det någon annan har sagt och ge vänliga kommentarer på en kompis berättelse.
Svenska · Tala, lyssna och samtala · Åk 4–6
Hålla en presentation
Planera en presentation för dem som lyssnar: inledning, innehåll och avslutning, stödord, bilder som hjälper och ett kroppsspråk som når fram.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Handstil och tangentbord
En handstil som andra kan läsa, hemraden och tiofingersystemet, stycken, att spara och redigera digitalt, och diktering och talsyntes.
Svenska · Texter och information · Åk 1–3
Instruerande texter
Följa en bildinstruktion och ett recept, hitta materiallista, numrerade steg och uppmaningar och skriva en egen instruktion.
Svenska · Informationssökning och källkritik · Åk 4–6
Granska källor
Fyra frågor till varje källa: vem, varför, när och stämmer det? Granska vad en text tar med, varifrån uppgifterna kommer och hur rubriken tolkar dem.
Svenska · Läsa · Åk 1–2
Känna igen vanliga ord
Känna igen små vanliga ord som och, är och det direkt, utan att ljuda, även de som inte stavas som de låter.
Svenska · Läsa · Åk 2–3
Läsa med flyt
Läsa högt i jämn takt, göra paus vid punkt och låta rösten visa frågor, utrop och känslor. Flyt betyder inte att läsa fort.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Läsa mellan raderna
Skilj på det som står direkt i en text och det som är indirekt uttryckt, och hitta budskapet med hjälp av ledtrådar i texten.
Svenska · Läsa · Åk 1–3
Läsa meningar
Ljuda ihop ord, känna igen vanliga ord direkt och läsa hela meningar från stor bokstav till punkt.
Svenska · Läsa · Åk 1–3
Förstå det man läser
Hitta svar i texten, förstå det som inte står rakt ut, återberätta och gissa vad som händer sedan.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Lässtrategier
Knep före, under och efter läsningen: gissa, ställ frågor, reda ut svåra ord och läs olika texter på olika sätt, på papper, skärm och som ljudbok.
Svenska · Läsa · Åk 1–2
Ljuda ihop ord
Säga ljuden i ett ord och dra ihop dem, från korta ord som sol och mus till längre ord med dubbelteckning.
Svenska · Texter · Åk 4–6
Dikter, drama, sagor och myter
Rim, rytm och liknelser i dikter, repliker och scenanvisningar i drama, folksagor och konstsagor, och nordiska myter som förklarar världen.
Svenska · Tala och lyssna · Åk 1–3
Lyssna
Lyssna på en text som läses högt, lyssna efter något särskilt och berätta sedan det viktigaste du hörde.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Meningar, bisatser och sambandsord
Huvudsatser och bisatser, punkt, komma, kolon och repliker, och sambandsord som binder ihop en text. Dela, bygg ihop och variera meningar.
Svenska · Språkbruk · Åk 4–6
Minnas och lära med språket
Stödord, tankekarta, venndiagram, tidslinje, flödesschema och tabell: välj ett sätt att ordna det du läser, så att det blir lättare att förstå och minnas.
Svenska · Tala och lyssna · Åk 2–3
Berätta inför andra
Visa och berätta om en sak, ta hjälp av bilder eller stödord och hitta sätt att känna dig lugnare när du pratar inför andra.
Svenska · Texter · Åk 4–6
Ord, bild och ljud
Serier, affischer, webbsidor, bildspel och poddar: vad bild och ljud berättar som orden inte säger, och hur du gör egna texter där de delar på berättandet.
Svenska · Språk och kommunikation · Förskoleklass
Ord för känslor
Ord för glad, ledsen, arg, rädd och stolt, säga vad man behöver och fundera på hur ord kan kännas för någon annan.
Svenska · Språket · Åk 1–2
Ord och meningar
Se att meningar byggs av ord med mellanrum emellan, räkna orden och upptäcka skillnader mellan hur vi pratar och skriver.
Svenska · Språkbruk · Åk 4–6
Ordens nyanser
Ord för känslor, åsikter och kunskaper i olika styrka, ämnesbegrepp och värdeladdade ord som säger samma sak med olika känsla.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Ordklasser, böjning och stavning
Substantiv, verb, adjektiv och de andra ordklasserna. Böj ord, jämför adjektiv, slå upp i ordlistan och hitta fel som stavningskontrollen missar.
Svenska · Språk och kommunikation · Förskoleklass
Prata om böcker och texter
Prata om bilderböcker, sagor och faktaböcker, gissa vad som händer sedan och upptäcka vad en skylt eller ett recept berättar.
Svenska · Språk och kommunikation · Förskoleklass
Prata tryggt – även digitalt
Prata med morfar i ett videosamtal, skicka en bild tillsammans med en vuxen, fråga innan man skickar och vara snäll i ord även på skärmen.
Svenska · Skriva · Åk 1–3
Punkt
Sätta punkt när meningen är slut, hitta var punkterna ska stå och välja mellan punkt och komma.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Resonera om texter
Koppla en text till dig själv, till andra texter och till världen, skilja på vad texten säger och vad du tycker, och tolka med stöd i texten.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Respons och bearbetning
Respons på innehållet först och på formen sedan. Ge en stjärna och en önskan, väg olika råd och bearbeta genom att lägga till, ta bort, flytta och byta ut.
Svenska · Språk och kommunikation · Förskoleklass
Rim, ramsor och ordlekar
Rimma som hus och mus, klappa ord i stavelser, säga en ramsa med rörelser och leka "Jag ser något som börjar på …".
Svenska · Språket · Åk 1–2
Rim
Höra när två ord rimmar, hitta rimord och skriva egna rimpar och korta ramsor.
Svenska · Texter och information · Åk 1–3
Sagor
Känna igen en saga på början, magin och kampen mellan gott och ont, jämföra sagor och hitta på en egen saga.
Svenska · Texter · Åk 4–6
Sakprosa: texter om verkligheten
Läsa texter om verkligheten: hitta med rubriker och faktarutor, se om en text beskriver, förklarar, instruerar eller argumenterar, och jämföra texter.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Sammanfatta en text
Skilj huvudsak från detalj, välj nyckelord och skriv det viktigaste i en text kort och med egna ord, i både berättelser och faktatexter.
Svenska · Tala, lyssna och samtala · Åk 4–6
Samtala och argumentera
Lyssna aktivt, ställ följdfrågor och bygg argument av åsikt, skäl och exempel. Bemöt motargument och fatta beslut tillsammans på ett klassråd.
Svenska · Språk och kommunikation · Förskoleklass
Samtala och lyssna
Berätta om något som har hänt, lyssna på en kompis, vänta på sin tur, fråga varför och prata om vad som är rättvist.
Svenska · Skriva · Åk 2–3
Skriva berättelser
Skriva en berättelse till en bild, hitta på huvudperson och plats och skriva med inledning, handling, avslutning och dialog.
Svenska · Skriva · Åk 1–3
Skriva meningar
Skriva en hel tanke som en mening, bygga ut meningar och binda ihop dem med och, men och för att.
Svenska · Läsa och skriva · Åk 4–6
Skriva olika slags texter
Fem slags texter, från berättande till argumenterande: hur de byggs upp, vilka ord som passar och hur du planerar, skriver och läser igenom.
Svenska · Skriva · Åk 1–2
Skriva ord
Skriva ord ljud för ljud, skriva sitt namn, dubbelteckning efter kort vokal och sammansatta ord som fotboll.
Svenska · Informationssökning och källkritik · Åk 4–6
Söka i olika källor
Välj källa efter fråga: slå upp i en uppslagsbok, intervjua en vuxen du känner och sök på nätet med bättre sökord. Anteckna var allt kommer ifrån.
Svenska · Texter och information · Åk 2–3
Söka information
Hitta i en faktabok med innehållsförteckning och register, söka med sökord och fundera på vem som har gjort en text och varför.
Svenska · Språkbruk · Åk 4–6
Språk i Sverige och Norden
Svenska dialekter, grannspråken norska och danska och Sveriges fem nationella minoritetsspråk: vad som liknar svenska och vad som skiljer.
Svenska · Tala och lyssna · Åk 1–3
Ställa frågor
Frågeord, följdfrågor och skillnaden mellan frågor som får ett kort svar och frågor som får någon att berätta mer.
Svenska · Språket · Åk 1–2
Stavelser
Klappa och räkna stavelser i ord och upptäcka att varje stavelse har ett vokalljud.
Svenska · Skriva · Åk 1–3
Stavning
Stava ord som låter som de skrivs, dubbla konsonanter efter kort vokal, ng och j-ljud – och kontrollera stavningen i ordlistan.
Svenska · Skriva · Åk 1–3
Stor bokstav
Stor bokstav först i en mening och i namn på personer, djur och platser – och varför måndag, juli och jul skrivs med liten.
Svenska · Språket · Åk 2–3
Ord som betyder ungefär samma sak
Hitta ord som betyder ungefär samma sak och motsatsord, välja ord som visar hur mycket och märka hur tonfall påverkar.
Svenska · Tala och lyssna · Åk 1–3
Säga vad du tycker
Säg vad du tycker och varför, hitta ord för känslor och åsikter och svara vänligt när någon tycker annorlunda.
Engelska
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 4–6
Berätta, beskriva och instruera
Säg och skriv flera meningar i rad på engelska: presentera, förklara hur man gör, lämna ett meddelande och berätta.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 4–6
Berättelser, sånger och dikter
Gamla sagor, ramsor, roliga dikter och egna berättelser på engelska – att följa handlingen, höra rimmen och skriva en egen rad.
Engelska · Kommunikationens innehåll · Åk 1–3
Där engelska talas
Engelska talas på många håll i världen, till exempel i Storbritannien, USA, Irland, Australien, Kanada, Indien och Nigeria.
Engelska · Kommunikationens innehåll · Åk 4–6
Engelska i världen
Engelska på alla kontinenter, som modersmål och som gemensamt språk – och ord som har vandrat mellan engelskan och svenskan.
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 1–3
Enkla samtal
Prata med någon på engelska: hälsa, fråga och svara, be om något och säga hej då.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 1–3
Filmer och berättelser
Följ med i en tecknad film eller en berättelse som spelas upp på engelska. Bilderna, rösterna och rörelserna hjälper dig att förstå.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 1–3
Följa med i en dialog
Hänga med när två personer pratar engelska med varandra: vem säger vad, vad frågar de om och vad svarar de?
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 4–6
Gör din engelska tydligare
Läs och lyssna på din egen engelska en gång till, och gör den lättare att förstå för den som ska läsa eller höra den.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 4–6
Grammatik och stavning
Hitta mönstren i engelskan du läser och hör, som hur ord böjs och stavas, och upptäck orden som inte följer dem.
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 4–6
Hålla kontakten på engelska
Skriv och prata för att hålla kontakten på engelska: brev, vykort, mejl, chatt och samtal, och hur man börjar och slutar dem.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 1–3
Läsa enkla texter
Läs korta engelska texter: bildtexter, skyltar, enkla instruktioner och små berättelser med bilder till hjälp.
Engelska · Kommunikationens innehåll · Åk 4–6
Livet där engelska talas
Skoldagar, fritid, mat och vänskap där engelska talas – i flera länder, och jämfört med något du själv väljer.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 1–3
Lyssna på engelska
Träna örat: förstå tydligt talad engelska i instruktioner, beskrivningar och hälsningar, ofta med en bild till hjälp.
Engelska · Kommunikationens innehåll · Åk 4–6
Min vardag på engelska
Berätta och läs om vardagen på engelska: veckan, fritiden, platser du tycker om och vad som hände i helgen.
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 4–6
När orden tar slut
Knep för att hålla igång ett samtal eller en chatt på engelska när ett ord fattas: säga det på ett annat sätt, fråga och visa att du lyssnar.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 4–6
Texter som instruerar och beskriver
Förstå engelska texter som säger vad du ska göra, beskriver något eller vänder sig till dig – på förpackningar, i böcker, klipp och kort.
Engelska · Kommunikationens innehåll · Åk 1–3
Ord du känner igen
De första engelska orden handlar om sådant du redan känner till: färger, djur, siffror, familj och mat.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 1–3
Engelska ord omkring dig
Engelska finns överallt: på skyltar, knappar, förpackningar, kläder och i spel. Lär dig förstå orden du redan ser varje dag.
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 1–3
Presentera dig själv
Berätta vem du är på engelska: vad du heter, hur gammal du är och något om dig själv.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 4–6
Reklam, tidtabeller och notiser
Tidtabeller, utrop, menyer, skyltar, notiser och reklam på engelska – att hitta det man behöver och se vad reklamen vill.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 4–6
Lyssna på samtal och intervjuer
Följ med i samtal och intervjuer på engelska: vem som säger vad, vad de kommer fram till och hur en bra följdfråga låter.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 1–3
Sånger, ramsor och sagor
Lyssna på sånger, ramsor, dikter och sagor på engelska. Melodin, rimmen och rörelserna gör att orden fastnar nästan av sig själva.
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 1–3
Sjunga och spela upp
Sjung, säg ramsor och spela teater på engelska. Melodin, rytmen och rollen hjälper orden att komma.
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 1–3
Skriva på engelska
Skriv själv på engelska: ord under bilder, en hälsning på ett kort, en lapp till familjen och några meningar om dig själv.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 4–6
Söka information på engelska
Hitta det du letar efter i en kort engelsk text, en skylt eller ett klipp, och använd det i något du själv säger eller skriver.
Engelska · Lyssna och läsa – reception · Åk 4–6
Förstå fast du inte kan alla ord
Knep för att förstå engelska med många nya ord: kända ord, ord som liknar svenskan, rubriker, betonade ord och att lyssna två gånger.
Engelska · Kommunikationens innehåll · Åk 4–6
Tycka och känna på engelska
Säg vad du tycker och varför, hitta fler ord för känslor och berätta om något du har varit med om – på engelska.
Engelska · Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion · Åk 4–6
Uttal, artighet och tilltal
Säg engelska ljud som svenskan saknar, be om saker på ett artigt sätt och tilltala vuxna så att det passar.
Engelska · Kommunikationens innehåll · Åk 1–3
Vardag, personer och platser
Prata om din vardag på engelska: familjen, skolan, kompisarna och platserna du är på varje dag.
NO
NO · Året runt i naturen · Åk 1–3
Årstiderna
Vår, sommar, höst och vinter. Här lär du dig varför årstiderna finns, varför dagarna är långa på sommaren och hur djur och växter klarar vintern.
NO · Biologi · Åk 4–6
Känna igen och sortera arter
Riken, ryggradsdjur och leddjur, barrträd och lövträd, Linnés namn i två delar och bestämningsnycklar med ja/nej-frågor – och vanliga svenska arter.
NO · Material och ämnen · Åk 1–3
Återvinning
Papper, plast, metall, glas och matavfall. Här lär du dig sortera det ni slänger efter material, och vad det kan bli när det återvinns.
NO · Material och ämnen · Åk 1–3
Blandningar
Sand i vatten, socker i saft och olja på vatten. Här lär du dig hur blandningar kan delas upp igen med sil, filter och avdunstning.
NO · Kemi · Åk 4–6
Bränslen och klimatet
Fossila och förnybara bränslen, växthuseffekten och klimatet: var kolet kommer ifrån, vad som händer när det brinner och vad människor redan gör.
NO · Fysik · Åk 4–6
Dag, natt, årstider och år
Jorden snurrar, går runt solen och har en lutande axel. Bygg modeller med en apelsin och en ficklampa, följ skuggor och räkna med solens höjd och skottår.
NO · Året runt i naturen · Åk 1–3
Djur, växter och svampar
Ekorren, björken och flugsvampen hör till tre olika grupper. Här lär du dig sortera djur, växter och svampar och vad några vanliga arter heter.
NO · Fysik · Åk 4–6
Elektriska kretsar
Batteri, ledningar, lampor och strömbrytare: bygg slutna kretsar, koppla i serie och parallellt, rita kopplingsscheman och se hur en ficklampa fungerar.
NO · Fysik · Åk 4–6
Energi och energikällor
Energi byter form men försvinner aldrig. Bygg ett vattenhjul, rita energikedjor och jämför hur sol, vind, vatten, ved, olja och uran påverkar miljön.
NO · Kemi · Åk 4–6
Experiment i kemin
Hur du gör en undersökning från fråga till slutsats: planera ett rättvist försök, mät, anteckna i en tabell och värdera resultatet.
NO · Biologi · Åk 4–6
Fältstudier i naturen
Planera en fältstudie, räkna arter i provrutor, jämför två platser och värdera resultatet – med lupp, måttband, bestämningsnyckel och mobilkamera.
NO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Bygga och konstruera
Bygg broar av papper, torn av klossar och båtar av mjölkpaket. Prova hur ett bygge blir stadigare och vilket material som passar bäst.
NO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Kloka val i vardagen
Släcka lampan, stänga av kranen, sortera skräpet, gå i stället för att åka bil, ta vara på maten och laga det som går sönder.
NO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Is, vatten och himlen
Se is bli vatten och vatten bli is, känn hur saker glider olika bra och titta på månen, stjärnorna och skuggor som flyttar sig.
NO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Hur saker fungerar
Hur fungerar en dragkedja, en kran, ett dörrhandtag och cykelns kedja? Titta noga på vardagens saker och fundera på hur de kan bli bättre.
NO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Utforska och berätta
Titta noga, mät med fötter och skedar, rita vad du ser och gör en egen tabell. Berätta sedan för någon vad du har upptäckt.
NO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Växter och djur
Leta efter småkryp, fåglar och blommor, sortera djur i grupper och lär dig namnen på några växter och djur som är vanliga i Sverige.
NO · Kemi · Åk 4–6
Fotosyntes, cellandning och förbränning
Tre kemiska reaktioner i naturen: växterna gör socker med solljus, alla levande celler får energi ur socker, och bränslen brinner med syre.
NO · Kemi · Åk 4–6
Från råvara till produkt
Hur malm blir metall, träd blir papper och olja blir plast – och varför det är bättre att använda saker igen än att återvinna dem.
NO · Kemi · Åk 4–6
Kemikalier i hemmet
Diskmedel, färg, lim och batterier: vad farosymbolerna betyder, hur kemikalierna förvaras och vart resterna tar vägen.
NO · Kraft och rörelse · Åk 1–3
Kraft och balans i leken
Varför faller saker ner, varför halkar man på is och hur håller man balansen? Här lär du dig om tyngdkraft, friktion och tyngdpunkt i leken.
NO · Fysik · Åk 4–6
Krafter och rörelse
Tyngdkraft, friktion, luftmotstånd och magneter – pröva vad krafter gör med en leksaksbil, en sko och en bok, och räkna ut hur fort saker rör sig.
NO · Kropp och hälsa · Åk 1–3
Kroppens organ
Hjärtat, lungorna, magsäcken, tarmarna, hjärnan, skelettet, musklerna och huden. Här lär du dig vad organen heter och vad de gör.
NO · Biologi · Åk 4–6
Liv och evolution
Vad som skiljer det levande från det som inte lever, hur fossil bildas och hur evolutionen förklarar livets utveckling under miljarder år.
NO · Året runt i naturen · Åk 1–3
Livscykler
Grodrom blir grodyngel och sedan groda, en larv blir fjäril och ett frö blir en ny växt. Här lär du dig hur djur och växter växer och förändras.
NO · Fysik · Åk 4–6
Ljud och eko
Hur ljud uppstår och breder ut sig genom luft, vatten och fasta material, varför det blir eko, hur långt bort åskan är och hur du skyddar hörseln.
NO · Fysik · Åk 4–6
Ljus, skuggor och speglar
Hur ljus går rakt fram, studsar, går igenom eller tas upp – och hur det ger skuggor, spegelbilder och reflexer som syns i mörkret.
NO · Kemi · Åk 4–6
Lösa sig och leda
Hur mycket salt kan lösas i en deciliter vatten? Vilka material leder el och värme? Pröva med muggar, en våg, ett batteri och två skedar.
NO · Kemi · Åk 4–6
Luften omkring oss
Luften består av flera gaser. Den tar plats, väger något, kan tryckas ihop och tar mer plats när den värms – pröva det med muggar, ballonger och en boll.
NO · Kropp och hälsa · Åk 1–3
Må bra
Mat, sömn, att tvätta sig, att röra på sig och att ha någon att vara med. Här lär du dig vad kroppen och hjärnan behöver för att orka och må bra.
NO · Biologi · Åk 4–6
Mångfald och anpassningar
Biologisk mångfald, rödlistan och hur fjällräven, hackspetten, kaktusen och flyttfåglarna är anpassade – och hur anpassningar uppstår genom urval.
NO · Biologi · Åk 4–6
Människan och naturen
Vad naturen ger oss, vad jordbruk, skogsbruk och fiske gör med den, vad ekosystemtjänster och hållbar utveckling är, och vårt ansvar enligt allemansrätten.
NO · Fysik · Åk 4–6
Mäta och experimentera i fysiken
Termometer, kraftmätare, våg, måttband och mobilens tidtagning – mät noga, mät flera gånger och gör en egen kraftmätare av ett gummiband.
NO · Kemi · Åk 4–6
Maten och näringsämnena
Kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler och vatten: vad maten innehåller, vad kroppen gör med det och hur du läser en näringsvärdestabell.
NO · Året runt i naturen · Åk 1–3
Näringskedjor
Gräset äts av sorken och sorken av räven. Här lär du dig hur växter och djur hänger ihop, och vad nedbrytarna gör.
NO · Biologi · Åk 4–6
Kroppens organsystem
Matsmältningen, andningen, blodomloppet, nervsystemet, skelett och muskler, huden och immunförsvaret – var organen sitter, hur de ser ut och hur de samarbetar.
NO · Kemi · Åk 4–6
Allt är byggt av partiklar
Allt är byggt av partiklar som är för små för att synas. Rita modeller av fast, flytande och gas, och undersök hur partiklarna rör sig.
NO · Biologi · Åk 4–6
Pubertet, kärlek och relationer
Hur kroppen förändras i puberteten, hur ett barn blir till, kärlek och identitet, och vad samtycke betyder – sakligt och med de riktiga orden.
NO · Biologi · Åk 4–6
Samspel och kretslopp i naturen
Producenter, konsumenter och nedbrytare, näringsvävar i skog och sjö, ämnenas kretslopp, svampar och träd som hjälps åt, och vad ljus och vatten betyder.
NO · Kropp och hälsa · Åk 1–3
Sinnena
Syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Här lär du dig hur du upplever ljus, ljud, värme, smak och doft, och hur sinnena hjälper varandra.
NO · Biologi · Åk 4–6
Sjukdomar och smitta
Virus och bakterier, hur smitta sprids och stoppas, vad vaccin och antibiotika gör – och varför allergi och astma inte smittar.
NO · Kraft och rörelse · Åk 1–3
Solsystemet och rymden
Solen, de åtta planeterna och månen. Här lär du dig varför det blir dag och natt, vad ett år är och vilka som först reste ut i rymden.
NO · Material och ämnen · Åk 1–3
Sortera material
Trä, plast, metall och glas. Här lär du dig sortera saker efter hur de ser ut, om de fastnar på en magnet och om de flyter eller sjunker.
NO · Kemi · Åk 4–6
Surt och basiskt
Med rödkål kan du se om en lösning är sur, neutral eller basisk. Här prövar du med ättika, citronsaft, bikarbonat och bakpulver – och lär dig pH-skalan.
NO · Systematiska undersökningar · Åk 1–3
Undersöka och dokumentera
Titta noga, gissa, pröva och skriv ner. Här lär du dig göra egna undersökningar ute och inne och visa vad du kom fram till med ord, bilder och foton.
NO · Systematiska undersökningar · Åk 1–3
Upptäckter förr
Hur vet vi det vi vet? Här får du höra om Linné, Celsius, Galilei och Newton, och om hur forskare har prövat idéer och ibland fått ändra sig.
NO · Biologi · Åk 4–6
Upptäckter och källkritik i biologin
Mikroskopet, handtvätten, vaccinet, penicillinet och det naturliga urvalet – och hur du granskar hälsotips, djurbilder och artappar.
NO · Fysik · Åk 4–6
Upptäckter och källkritik i fysiken
Batteriet, el och magnetism, radiovågorna – upptäckter som byggde på varandra. Och hur du prövar påståenden om fysik i reklam och videor.
NO · Kemi · Åk 4–6
Upptäckter och källkritik i kemin
Hur människor tog reda på vad syre, grundämnen och strålning är – och hur du granskar påståenden om kemi i reklam och på nätet.
NO · Biologi · Åk 4–6
Vad påverkar hälsan?
Sömn, rörelse, mat, tänder, vänner och var man bor – och varför nikotin och alkohol har åldersgränser. Om både kroppen och hur man mår.
NO · Fysik · Åk 4–6
Väder, vind och nederbörd
Bygg en regnmätare och en vindvisare, skriv väderdagbok och jämför med SMHI. Lär dig hur vind, moln, regn, snö, hagel och frost uppstår.
NO · Fysik · Åk 4–6
Värme och isolering
Värme går från varmt till kallt. Mät hur fort vatten svalnar, jämför material som leder värme och isolerar, och ta reda på vad en tröja egentligen gör.
NO · Kemi · Åk 4–6
Vattnets egenskaper och kretslopp
Vatten löser många ämnen, har en yta som håller ihop och tar mer plats när det fryser. Här följer du också vattnet runt i kretsloppet.
NO · Material och ämnen · Åk 1–3
Vattnets former
Vatten kan vara is, flytande vatten och ånga. Här lär du dig vad som händer när vatten smälter, fryser, kokar, avdunstar och blir droppar igen.
SO
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Schysst och säker på nätet
Hur man skriver i en chatt, varför man frågar innan man delar en bild och vad lagen säger om hot och rykten på nätet.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Arbete, lön och att handla
Arbete ger lön, och lön minus skatt är det man kan använda. Budget, behov och begär, att spara och låna, och hur reklam vill få oss att köpa.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Barnets rättigheter
Alla människor är lika mycket värda, och alla barn har rättigheter. Här lär du dig om barnkonventionen och vem du kan prata med.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Barns villkor i Sverige och världen
Barns vardag ser olika ut, i Sverige och i världen. Ekonomiska och sociala villkor, vad samhället gör och vad barnkonventionen säger.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Demokrati
Att bestämma tillsammans, att få tycka och säga vad man vill, och varför de som har färre röster ändå ska räknas.
SO · Historia · Åk 4–6
Emigrationen till Amerika
Varför lämnade över en miljon svenskar landet mellan 1850 och 1930? Om missväxt, Amerikabrev, biljetter och vad utvandringen betydde för dem som stannade.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Rätt och fel i vardagen
Ansvar, utanförskap, kränkningar och jämställdhet: vardagens svåra val, egna argument och hur religioner ser på rätt och fel, till exempel den gyllene regeln.
SO · Geografi · Åk 4–6
Fattigdom, hälsa och FN
Hur fattigdom och ohälsa hänger ihop med skola, vård och vatten, vad som har blivit bättre och hur FN arbetar med de globala målen.
SO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Alla barns rättigheter
Alla barn har rätt att leka, gå i skolan, säga vad de tycker och vara trygga. Här får du veta vad barnkonventionen är, med enkla ord.
SO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Bestämma tillsammans
Rösta, komma överens och lyssna på den som tycker något annat. Och vad man gör när två vill olika saker samtidigt.
SO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Förr och nu
Leksaker av trä, tvätt för hand och musik ur en skiva. Jämför hur det var förr med hur det är nu, både hos människor och ute i naturen.
SO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Vänner och rättvisa
Vad gör en bra kompis? Vad är rättvist? Och vem får gilla vad? Stora frågor som alla funderar på och som ingen har hela svaret på.
SO · Natur, teknik och samhälle · Förskoleklass
Regler i leken
Varför finns det regler i lekar och spel? Vad händer utan dem? Och vem får ändra en regel? Här får du prova själv.
SO · Att leva tillsammans · Åk 1–3
Att flytta
Människor flyttar inom ett land och mellan länder. Här får du veta varför de gör det, och hur det kan kännas att vara ny på en plats.
SO · Historia · Åk 4–6
Folkökningen och de första fabrikerna
På 1800-talet blev svenskarna dubbelt så många. Om skiftena, torpare och statare, sågverk och bruk, och hur barn, kvinnor och män arbetade.
SO · Geografi · Åk 4–6
Kartor, gradnät och skala
Latitud och longitud, kartprojektioner, stor och liten skala, teckenförklaring, topografiska och tematiska kartor, och kartor på papper och i telefonen.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Granska budskap och avsändare
Tre frågor till allt du läser och ser: vad säger det, vem står bakom och varför? Övat med påhittade inlägg, annonser och nyheter.
SO · Geografi · Åk 4–6
Val som påverkar miljön
Val som personer och samhällen gör om resor, mat, kläder, energi och natur, och vad man gör när två bra mål krockar.
SO · Att leva i närområdet · Åk 1–3
Platsens historia
Gamla hus, gatunamn, fotografier, kartor och fornlämningar. Här får du veta vad platserna runt skolan kan berätta om livet där förr.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Hinduism och buddhism
Gudar, karma, puja och divali i hinduismen. Buddha, de fyra ädla sanningarna, meditation och vesak i buddhismen.
SO · Historia · Åk 4–6
Hur vet vi något om vikingarna?
Vad gravar, silverskatter, runstenar, sagor och 3D-skanningar berättar om vikingatiden, och varför vikingar ofta har horn i filmer och reklam.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Högtider och berättelser
Jul och påsk, ramadan och eid al-fitr, pesach och chanukka. Här lär du dig om högtider, symboler och berättelser i kristendom, islam och judendom.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Islam
Allah, Muhammed och Koranen, de fem pelarna, moskén, Mecka och hajj, ramadan och halal – och berättelsen om Hajar och källan Zamzam.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Jägare och bönder
Var människan uppstod, hur människor spred sig över jorden, hur jägare och samlare levde och hur livet förändrades när människor började odla.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Likt och olikt mellan religioner
Abraham, en gud eller många gudar, heliga skrifter, bön och fasta: likheter och skillnader mellan och inom judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism.
SO · Geografi · Åk 4–6
Krafter som formar jorden
Plattor, vulkaner och jordbävningar inifrån jorden, och vatten, is och vind utifrån: krafterna som har format landskapet och fortsätter att göra det.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Judendomen
En Gud, Toran och Tanakh, synagogan, Jerusalem och Västmuren, sabbaten, bar och bat mitzva, kosher, pesach och chanukka – och berättelsen om uttåget ur Egypten.
SO · Historia · Åk 4–6
Kyrkböcker, fotografier och museer
Husförhörslängder, dopböcker, domstolsprotokoll och gamla fotografier: vad de berättar om 1800-talet, vad de tiger om och hur museer väljer vad de visar.
SO · Att undersöka verkligheten · Åk 1–3
Kartor och väderstreck
Jordgloben, kartor på papper och i mobilen, skala och väderstreck. Här lär du dig att en karta är förminskad och hur du hittar norr.
SO · Geografi · Åk 4–6
Klimat- och vegetationszoner
Jordens klimatzoner och vegetationszoner, från regnskog och öken till barrskog och tundra, och hur klimatet påverkar hur människor bygger, klär sig och odlar.
SO · Att leva i närområdet · Åk 1–3
Kyrkan och skolan förr
Husförhör, katekesen, prästen och folkskolan. Här får du veta vilken roll kyrkan hade på hemorten och i skolan förr i tiden.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Kristendomen
Gud och Jesus, Bibeln, dop, nattvard och konfirmation, kyrkan, Jerusalem och Betlehem, jul och påsk, budorden – och berättelsen om den sista måltiden.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Kristendomens spår i Sverige
Helgdagar, kyrkor, namnsdagar, uttryck ur Bibeln och tankar om barmhärtighet: kristendomens spår i Sverige förr och nu.
SO · Historia · Åk 4–6
Kungamakt, reformation och uppror
Kalmarunionen, Stockholms blodbad, Gustav Vasa och reformationen, och varför bönder gjorde uppror mot en kung som blev allt starkare.
SO · Historia · Åk 4–6
Kungariket och kristendomen
Hur många små bygder blev ett rike, hur kristendomen kom till Norden och vad det ändrade: kyrkor, skrift, lagar, kloster och skatt.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Lagar, brott och påföljder
Varför ett land behöver lagar, hur riksdagen stiftar dem, vad ett brott är och vad som händer efteråt, för den drabbade, den som gjorde det och samhället.
SO · Att leva tillsammans · Åk 1–3
Livet förr
Böcker, sånger, filmer och äldre människors minnen om hur det var förr. Här får du veta vad som var svårt, vad som var roligt och vad som har ändrats.
SO · Historia · Åk 4–6
Barn, kvinnor och män på vikingatid och medeltid
Hur barn, kvinnor och män levde och arbetade på gårdar, i kloster och i städer på vikingatiden och medeltiden, och hur olika livet var för rika och fattiga.
SO · Att leva tillsammans · Åk 1–3
Stora frågor
Kamratskap, vad som är rätt och fel, att pojkar och flickor får gilla vad de vill, och döden. Frågor som alla funderar på och ingen har hela svaret på.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Mänskliga rättigheter
Rättigheter som gäller alla människor, barnkonventionens fyra grundprinciper och skyddet mot diskriminering, prövat på påhittade fall.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Mediernas roll
Medier berättar, påverkar, granskar och underhåller. Lär dig skilja nyhet från ledare och reklam, och se varför journalister granskar dem som bestämmer.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Miljön i vardagen
Trafik, energi och mat påverkar miljön. Här lär du dig hur, och vad man kan göra tillsammans i skolan och i vardagen.
SO · Att undersöka verkligheten · Åk 1–3
Min egen karta
Kartan du har i huvudet: hur du minns skolgården och vägar du går. Här ritar du den och hittar med hjälp av landmärken.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Myter och gudar
Grekiska och nordiska myter och samisk religion. Här får du veta vilka berättelser människor förr berättade om gudar och om naturen.
SO · Geografi · Åk 4–6
Hav, berg och städer på kartan
Vänern, Kebnekaise, Donau, Alperna, Nilen, Himalaya och Sahara: namn och läge på sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
SO · Att leva i närområdet · Åk 1–3
Landskapet där du bor
Berg, sjöar, åkrar och hus, och spåren efter istiden: flyttblock, räfflor, rullstensåsar, jättegrytor och landhöjning.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Sveriges nationella minoriteter
Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar har levt i Sverige länge. Vad gör en grupp till en nationell minoritet, och vilka rättigheter finns?
SO · Geografi · Åk 4–6
Natur- och kulturlandskap
Vad som utmärker fjällen, Skånes slätt, skärgården, Alperna, Sahara och Amazonas, och hur naturen styr hur människor använder marken.
SO · Geografi · Åk 4–6
Jordens naturresurser
Vatten, odlingsmark, skog, malm och energi: var naturresurserna finns, varför de är ojämnt fördelade och hur gruvor, kalhyggen och dammar ändrar landskapet.
SO · Historia · Åk 4–6
Nya gränser i Norden
Sverige förlorade Finland 1809 och fick en union med Norge 1814–1905. Om en ny grundlag, en ny kungasläkt, lång fred och en riksdag med två kammare.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Nyheter och medier
Tidningar, radio, tv och nätet berättar om vad som händer. Här lär du dig skilja en nyhet från reklam och en åsikt från något som har hänt.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Samhällsfrågor från flera håll
Vem påverkas, och varför tycker människor olika? Se en samhällsfråga från flera håll och säg vad du själv tycker, med skäl.
SO · Historia · Åk 4–6
Östersjöväldet
Hur Sverige erövrade land runt Östersjön och förlorade det igen 1700–1721, och vad krigen betydde för människor i Sverige och i de erövrade länderna.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Demokrati och att påverka
Direkt och representativ demokrati, val och folkomröstningar, och hur man kan påverka mellan valen: i skolan, i kommunen och på nätet.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Pengar och betalning
Sedlar, mynt, kort och Swish. Här lär du dig vad pengar används till, hur man kan betala och ungefär vad några saker kan kosta.
SO · Att leva tillsammans · Åk 1–3
Regler och normer
Regler som någon har bestämt och sagt högt, och normer som ingen har sagt men alla följer ändå — i klassrummet, på rasten och på nätet.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Religion i nyheter, filmer och spel
Hur religioner och livsåskådningar visas i nyheter, filmer och spel, vad som saknas i bilden och hur det påverkar hur vi ser på oss själva och andra.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Religion och livsåskådning
Vad gör något till en religion, och vad är en livsåskådning? Om sekulär humanism, om ritualer och om alla sätt att uttrycka en tro, också de som inte syns.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Riksdagen, regeringen och valen
Vad riksdagen och regeringen gör, hur en lag blir till, hur valen och partierna fungerar och varför partier tycker olika.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Samerna – Sveriges urfolk
Samerna är ett urfolk som lever i dag, med egna språk, Sametinget och rättigheter. Här finns också historien om handel, kolonisation och skolan.
SO · Att leva i närområdet · Åk 1–3
Sjukvård, räddning och skola
Skolan, sjukvården och räddningstjänsten hjälper alla. Här lär du dig vad de gör, när man ringer 112 och när man ringer 1177.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Skatter och vad de används till
Skatt på lön och moms på det man köper. Vad kommunen, regionen och staten använder pengarna till, och hur politiker väljer.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Hjälp när det är svårt
Elevhälsan, socialtjänsten, BUP, Bris och Barnombudsmannen: samhällets skyddsnät för barn, och varför vuxna i skolan måste anmäla oro.
SO · Samhällskunskap · Åk 4–6
Roller, normer och jämställdhet
Roller och oskrivna regler bland vänner och i familjer, könsroller förr och nu, jämställdhet, kärlek och rätten till sin egen kropp.
SO · Att undersöka verkligheten · Åk 1–3
Söka och granska information
Ta reda på saker genom att läsa, fråga och titta noga. Och fundera på vem som står bakom en text och om du kan lita på den.
SO · Historia · Åk 4–6
Brev, kartor och gatunamn från 1500–1800
Vad brev, dagböcker och gamla kartor från 1500–1800 kan berätta, vem som kunde skriva, och hur gatunamn, statyer och reklam använder stormaktstiden i dag.
SO · Historia · Åk 4–6
Ståndssamhället
Adel, präster, borgare, bönder och alla som stod utanför stånden. Om rättigheter och om barns, kvinnors och mäns villkor på 1600- och 1700-talen.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Sten-, brons- och järnålder
Hur de första människorna kom till Norden och hur de levde under stenåldern, bronsåldern och järnåldern, ända fram till vikingatiden.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Stora livsfrågor
Vad är viktigt i livet, vad är lycka och vad händer efter döden? Svar från religioner och livsåskådningar, och hur man stöttar någon som sörjer.
SO · Att undersöka verkligheten · Åk 1–3
Tidslinjer
Dåtid, nutid och framtid, och tidslinjer som visar i vilken ordning saker hände. Från en skoldag till tusen år.
SO · Att leva tillsammans · Åk 1–3
Säker i trafiken
Trafikregler och hur du gör för att vara säker: stanna och titta, hjälm på cykeln, reflex i mörker och vänta tills fordonet verkligen har stannat.
SO · Religionskunskap · Åk 4–6
Tro och livsåskådning i Sverige i dag
Svenska kyrkan, frikyrkor, islam, judendom, andra religioner och de många som inte är religiösa: tro i Sverige i dag och hur det har förändrats.
SO · Geografi · Åk 4–6
Undersöka en plats
Fältstudier ute: observera, räkna, rita, fotografera och intervjua. Och hur kartor, flygfoton och statistik hjälper dig att beskriva och jämföra platser.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Där människor bor
Vatten, bördig mark och klimat avgör mycket av var människor bor. Här lär du dig varför städer har vuxit fram där de ligger.
SO · Att leva i världen · Åk 1–3
Världsdelar och hav
De sju världsdelarna och de fem världshaven: vad de heter och var de ligger. Här hittar du också länder och platser som du tycker är viktiga.
SO · Historia · Åk 4–6
Vikingarnas resor och medeltidens handel
Vart nordborna reste på vikingatiden, vad de handlade med och vilka folk de mötte, och hur Hansan och städer som Visby styrde handeln på medeltiden.
SO · Att leva i närområdet · Åk 1–3
Yrken omkring oss
Arbeten och arbetsplatser i närområdet: vad människor gör, vilka redskap de använder och hur yrkena har förändrats.
Teknik
Teknik · Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar · Åk 4–6
Bygga egna konstruktioner
En kran med vev, ett dörrlarm i en kartong, en snurra med motor. Här bygger du med mekanismer, el från batterier och stabila strukturer på en gång.
Teknik · Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar · Åk 1–3
Bygga med mekanismer
Bygg en vippbräda, en bil med hjul, en vinsch eller en ramp. Här använder du enkla mekanismer för att få det du bygger att röra sig.
Teknik · Tekniska lösningar · Åk 4–6
Cykeln och andra tekniska system
Ram, gaffel, vevparti, drev och nav: vad cykelns delar heter och hur de samverkar, och hur mjölk och paket tar sig fram genom tekniska system.
Teknik · Tekniska lösningar · Åk 1–3
Datorn och smarta saker
Tangentbord, skärm och molnet – och små datorer i tvättmaskinen och mikron. Här lär du dig vad datorer gör och vem som bestämmer vad de gör.
Teknik · Tekniska lösningar · Åk 4–6
Datorns delar och nätverk
Processor, arbetsminne och lagring – och hur routern, internet och servrar för information i små paket mellan datorer.
Teknik · Tekniska lösningar · Åk 1–3
Enkla mekanismer
Hävstång, hjul och axel, ramp, kil, skruv och kugghjul. Här ser du hur saker hemma och på lekplatsen fungerar och varför de gör jobbet lättare.
Teknik · Teknik, människa, samhälle och miljö · Åk 1–3
Saker förr och nu
Tvättbräda och tvättmaskin, snurrskiva och mobil, fotogenlampa och LED. Här lär du dig hur saker hjälper oss och hur de har förändrats.
Teknik · Tekniska lösningar · Åk 4–6
Ljus, ljud och rörelse med el
Lysdioder, summer, motor och en tryckkontakt av folie. Här bygger du larm och belysning med ficklampsbatterier, prövar dem och gör dem bättre.
Teknik · Tekniska lösningar · Åk 1–3
Material och hur de fogas ihop
Papper, kartong, trä, plast, metall och tyg. Här lär du dig hur material känns, vad de klarar och hur du sätter ihop dem så att det håller.
Teknik · Tekniska lösningar · Åk 4–6
Mekanismer som överför kraft
Kugghjul, kedja, rem, vev, kam och trissa. Här räknar du kuggar och varv och tar reda på hur rörliga delar för vidare och förstärker en kraft.
Teknik · Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar · Åk 1–3
Programmera
Instruktioner i rätt ordning, buggar, upprepningar och villkor. Här lär du dig programmera – först med en vuxen som spelar robot.
Teknik · Teknik, människa, samhälle och miljö · Åk 1–3
Säker med el och internet
Eluttag, sladdar, batterier och lösenord. Här lär du dig hur man gör för att vara säker med el hemma och med det man gör på nätet.
Teknik · Teknik, människa, samhälle och miljö · Åk 4–6
Möjligheter och risker med teknik
Hur elen hemma är byggd för att skydda dig, var man laddar, vad en personuppgift är och vad som händer med det du skickar.
Teknik · Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar · Åk 1–3
Skissa och dokumentera
Rita en skiss, skriv namn och mått, gör en bildserie eller en modell. Så visar du hur en sak ser ut och hur den byggs.
Teknik · Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar · Åk 4–6
Ritningar, vyer och modeller
Rita en sak framifrån, från sidan och ovanifrån, med mått i millimeter. Här gör du ritningar och modeller så noga att någon annan kan tillverka saken.
Teknik · Tekniska lösningar · Åk 4–6
Starka och stabila konstruktioner
Skal, armering och fackverk. Här bygger du broar av papper och torn av spaghetti och tar reda på vilka delar som trycks ihop och vilka som dras isär.
Teknik · Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar · Åk 4–6
Styra med programmering
Sensorer, villkor och gränsvärden: skriv program som styr en lampa, en bom eller en robot, och ta reda på om felet sitter i programmet, sensorn eller bygget.
Teknik · Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar · Åk 4–6
Från behov till lösning
En hållare för en surfplatta, en pennställning som står kvar, en fågelmatare. Här går du från ett behov till en lösning du har prövat.
Teknik · Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar · Åk 1–3
Undersöka och förbättra
Hur är en klädnypa, ett paraply eller en ryggsäck gjord, och varför? Här undersöker du saker hemma och hittar sätt att göra dem bättre.
Teknik · Teknik, människa, samhälle och miljö · Åk 4–6
För- och nackdelar med teknik
Engångs eller flergångs, papper eller skärm, cykel eller bil – att väga tekniska lösningar mot varandra för människor och miljö.
Teknik · Teknik, människa, samhälle och miljö · Åk 4–6
Vatten, avlopp och återvinning
Vattenverket, vattentornet, reningsverket och återvinningen som tekniska system – och hur och varför de har förändrats.
Idrott och hälsa
Idrott och hälsa · Friluftsliv och utevistelse · Åk 1–3
Allemansrätten
Du får vara i naturen, gå på stigar och plocka bär. Här lär du dig hur man gör det utan att störa eller förstöra – för djuren, naturen och människorna.
Idrott och hälsa · Friluftsliv och utevistelse · Åk 4–6
Badvett och isvett
Varför finns reglerna vid vatten och på is, och hur hjälper man någon utan att själv hamna i fara? Allt övas på land eller i simhall med en vuxen.
Idrott och hälsa · Hälsa och levnadsvanor · Åk 4–6
Rörelse i vardagen
Undersök var du kan röra dig gratis nära skolan och hemmet, för logg över dina egna rörelsestunder och planera en vecka som fungerar för dig.
Idrott och hälsa · Rörelse · Åk 1–3
Dansa och röra sig i takt
Klappa, stampa och gå i takt, dansa i ring och hitta takten i en låt du gillar. Här tränar du på att röra dig till musik – på ditt sätt.
Idrott och hälsa · Rörelse · Åk 4–6
Dans och rytm
Stega i 3/4 och 4/4, följ och gör egna dansserier och dansa i par och i grupp – på ditt sätt, stående eller sittande.
Idrott och hälsa · Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse · Förskoleklass
Hänsyn i naturen
Smyg tyst i skogen, lämna picknickplatsen fin och var säker vid vatten och is. Här tränar du på att visa hänsyn när du är ute.
Idrott och hälsa · Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse · Förskoleklass
Leka tillsammans
Hitta på en lek, var John i Följa John och lek Hela havet stormar så att ingen åker ut. Här tränar du på att leka tillsammans med andra.
Idrott och hälsa · Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse · Förskoleklass
Må bra av att röra sig
Pigg eller trött, pirrig eller lugn? Här leker du med sömn, mat och rörelse – det som gör att du orkar leka hela dagen.
Idrott och hälsa · Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse · Förskoleklass
Ute i alla väder
Hoppa i vattenpölar, gör änglar i snön, gå mot vinden och leta skugga en solig dag. Här tränar du på att vara ute och röra dig i alla väder.
Idrott och hälsa · Hälsa och levnadsvanor · Åk 4–6
Värm upp och var rädd om varandra
Planera din egen uppvärmning, välj utrustning som passar och gör lekar och spel säkra för alla som är med – på ditt sätt.
Idrott och hälsa · Hälsa och levnadsvanor · Åk 4–6
Första hjälpen
Säkerhet först, en vuxen och 112, stabilt sidoläge, tryck på ett sår och kyl en brännskada – övat som rollspel med en vuxen eller en kompis.
Idrott och hälsa · Friluftsliv och utevistelse · Åk 4–6
Friluftsliv året runt
Planera en utflykt med en vuxen, välj kläder och packning efter vädret och hitta saker att göra ute under alla årstider – utan att köpa något.
Idrott och hälsa · Rörelse · Åk 1–3
Lekar inne och ute
Kull, hoppa hage, kurragömma, statyleken och hinderbanor av kuddar. Här tränar du på att leka inne och ute, med få eller många, i alla väder.
Idrott och hälsa · Hälsa och levnadsvanor · Åk 4–6
Vem får vara med?
Vad är en norm, och hur kan den göra att någon inte vågar vara med? Undersök normer i idrott, parasport och regler som gör en lek möjlig för fler.
Idrott och hälsa · Friluftsliv och utevistelse · Åk 1–3
Hitta med karta
Rita en karta över gården, följ kartan till en skatt och leta kontroller i parken med en vuxen. Här rör du dig med kartan i handen.
Idrott och hälsa · Friluftsliv och utevistelse · Åk 4–6
Orientering
Läs orienteringskartans färger och höjdkurvor, välj vägval och gå en bana med en vuxen eller en kompis – med och utan en karta i telefonen.
Idrott och hälsa · Hälsa och levnadsvanor · Åk 1–3
Hur kändes det?
Andfådd, varm, stolt eller lite rädd? Här lär du dig sätta ord på hur en lek eller rörelse kändes – och lyssna på hur den kändes för andra.
Idrott och hälsa · Friluftsliv och utevistelse · Åk 4–6
Rättigheter och skyldigheter i naturen
Får man tälta här, grilla där eller cykla på stigen? Resonera om verkliga fall i allemansrätten – vad du får göra och vad du ska tänka på.
Idrott och hälsa · Hälsa och levnadsvanor · Åk 1–3
Röra sig varje dag
Trappan, lekplatsen, promenaden till skolan eller en dans i köket – här letar du efter rörelse i din egen vardag och räknar dina egna rörelsestunder.
Idrott och hälsa · Hälsa och levnadsvanor · Åk 1–3
Säker och schysst
Turas om, säga stopp, värma upp och ha hjälm. Här tränar du på att leka så att alla är trygga och alla som vill får vara med.
Idrott och hälsa · Rörelse · Åk 4–6
Simma på mage och rygg
Armtag, benspark och andning i crawl, bröstsim och ryggcrawl – i simhallen med en vuxen och med torrövningar hemma, i din egen takt.
Idrott och hälsa · Rörelse · Åk 4–6
Spel, idrotter och rörelser
Ta emot och passa, hoppa och landa, lek i lag med roller som byts och ta reda på varför reglerna i lekar och idrotter ser ut som de gör.
Idrott och hälsa · Rörelse · Åk 1–3
Springa, hoppa och kasta
Springa, hoppa, rulla, åla, kasta och fånga – med en boll, ett hopprep eller en strumpboll. Här tränar du på kroppens grundrörelser, på ditt sätt.
Idrott och hälsa · Rörelse · Åk 4–6
Puls, styrka och rörlighet
Ta reda på vad en övning tränar, gör övningar lättare och svårare och sätt ihop ett eget träningspass med fyra delar – utan vikter.
Idrott och hälsa · Friluftsliv och utevistelse · Åk 1–3
Lek och rörelse i naturen
Balansera på en stock, kasta kottar mot ett mål och bygga en koja. Här lär du dig leka och röra dig i skogen och parken – i alla sorters väder.
Idrott och hälsa · Hälsa och levnadsvanor · Åk 4–6
Vad rörelse gör med kroppen
Känn din egen puls, pröva vad olika aktiviteter gör med kroppen och fundera på vad som gör att du orkar – utan att jämföra dig med någon annan.
Idrott och hälsa · Rörelse · Åk 1–3
Vattenvana
Ansiktet i vattnet, bubblor och att flyta som en sjöstjärna. Här tränar du på att känna dig trygg i vattnet – alltid med en vuxen nära.
Musik
Musik · Skapande och estetiska uttrycksformer · Förskoleklass
Lyssna och prata om musik
Lyssna på sånger och musik och prata om vad de berättar, hur de känns och vad du tycker. Hitta på ett namn på musik och lek lyssnarringen.
Musik · Skapande och estetiska uttrycksformer · Förskoleklass
Skapa med ljud och musik
Klappa, stampa, sjung och spela på saker hemma. Gör en egen ljudburk, dansa tills musiken tystnar och sjung om ditt gosedjur.
Musik · Musikens verktyg · Åk 4–6
Fraser, form och ackord
Dela en melodi i fraser, rita en låts form med bokstäver, bygg ackord med rösten eller ett instrument och räkna ut om ett ackord är i dur eller moll.
Musik · Musicerande och musikskapande · Åk 1–3
Göra egen musik
Hitta på egen musik utifrån en bild, en rörelse, ett väder eller en låt du kan – med rösten, kroppen eller kastruller och slevar.
Musik · Musicerande och musikskapande · Åk 1–3
Härma och hitta på
Härma klapp, ljud och rörelser, spela fråga och svar och hitta på musik medan du spelar – med rösten, kroppen eller kastruller.
Musik · Musicerande och musikskapande · Åk 4–6
Improvisera
Härma melodier och svara med egna, improvisera över en puls eller ett ackord och lek med tempo, dynamik och tonhöjd – med rösten, kroppen eller en kastrull.
Musik · Musikens sammanhang och funktioner · Åk 1–3
Känna igen instrument
Lär känna instrument – hur de låter, vad de heter och hur de ser ut – och sortera dem i slagverk, stränginstrument, blåsinstrument och tangentinstrument.
Musik · Musicerande och musikskapande · Åk 4–6
Komponera en egen låt
Bygg en egen låt av musikens byggstenar: taktart, tempo, melodi, fraser, form och ackord – och skriv ner den så att den går att spela igen.
Musik · Musicerande och musikskapande · Åk 1–3
Ljud till berättelser
Gör ljud till sagor och sånger med fingrar, händer, fötter och röst, och låt berättelsen gå fort och långsamt, starkt och svagt.
Musik · Musikens sammanhang och funktioner · Åk 4–6
Musik från olika kulturer
Lyssna efter vad som kännetecknar konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer: instrument, rytm, tempo och sätt att sjunga.
Musik · Musikens sammanhang och funktioner · Åk 1–3
Musik i vardag och fest
Musik i vardagen och vid högtider som jul, eid, hanukka, Lucia och midsommar, nationalsången, några psalmer och gamla barnvisor från Norden.
Musik · Musikens sammanhang och funktioner · Åk 4–6
Musik, bild, text och dans
Gör musik till bilder och egna serier, skriv egna texter till sång eller rap och planera en kort föreställning med musik, bild, text och rörelse.
Musik · Musikens verktyg · Åk 1–3
Musikens byggstenar
Puls, rytm, tempo, klang, tonhöjd och dynamik – en i taget med kroppen, glas och kastruller, och sedan i en låt.
Musik · Musikens verktyg · Åk 4–6
Noter och ackordnamn
Läs dynamik- och repristecken, gör grafiska partitur för flera röster, räkna notvärden i takter, hitta tonerna på notlinjerna och bygg ackord från ackordnamn.
Musik · Musikens verktyg · Åk 1–3
Noter och symboler
Rita ljud med streck och prickar, följ ett bildpartitur och lär känna noter, pauser och notlinjer – med ta och ti-ti.
Musik · Musikens verktyg · Åk 4–6
Puls, taktart och klang
Räkna taktarten i musik hemma, mät tempot i slag per minut, flytta betoningar och undersök vad som ändrar tonhöjd och klang.
Musik · Musikens verktyg · Åk 4–6
Instrumentens roller
Lyssna efter vad varje instrument gör i en låt, jämför band, orkester, spelmanslag, kör och storband, och bygg ett eget band av köksredskap.
Musik · Musikens verktyg · Åk 1–3
Ta hand om rösten och hörseln
Lagom volym i hörlurarna, håll för öronen när det låter för starkt, skrik inte sönder rösten – drick vatten och vila den.
Musik · Musikens verktyg · Åk 1–3
Rösten
Rösten är ett instrument du alltid har med dig: ljus och mörk, stark och svag, med långa och korta ljud – och den kan härma nästan allt.
Musik · Musikens verktyg · Åk 4–6
Sång, jojk och rap
Pröva rösten i visa, pop, opera och kör, rappa egna rader med rim och rytm och lär dig om jojk, samernas sångtradition.
Musik · Musicerande och musikskapande · Åk 4–6
Sjunga och spela i stämmor
Sjung något annat än melodin medan någon sjunger den, gå från kanon till stämsång, spela melodier och ackompanjera sånger med ackord eller rytm.
Musik · Musicerande och musikskapande · Åk 1–3
Sjunga och spela tillsammans
Sjung samma melodi alla på en gång, i kanon eller i växelsång, och spela till med klapp, stamp och kastruller – tillsammans med andra.
Musik · Musikens verktyg · Åk 4–6
Var rädd om röst och hörsel
Skydda öronen på konserten, i replokalen och på festen, håll volymen i hörlurarna lagom och ta hand om rösten när den jobbar hårt eller förändras.
Musik · Musikens verktyg · Åk 1–3
Spela på instrument
Spela på trumma, kastrull och riskorn-ägg, bygg en gummibandsgitarr av en låda och hitta ljusa och mörka toner på tangenter.
Musik · Musikens sammanhang och funktioner · Åk 4–6
Vad musik gör med oss
Vad musik gör med oss, och varför den spelas i film, reklam, affärer, på matcher och vid högtider i flera traditioner.
Musik · Musikens sammanhang och funktioner · Åk 1–3
Vad musiken väcker
Lyssna på musik och berätta vilka tankar, känslor och inre bilder den ger, rita till musik och märk att två personer kan höra samma musik olika.
Bild
Bild · Bildframställning · Åk 1–3
Bilder som berättar
Rita bilder till sagor och egna berättelser, gör bildserier med början, mitt och slut, och visa känslor med ansikten och färger.
Bild · Bildanalys · Åk 1–3
Bilder förr och nu
Gamla foton visar hur något såg ut, och målningar kan visa det en konstnär såg eller hittade på. Här tittar du på bilder från förr och nu.
Bild · Bildframställning · Åk 1–3
Fråga först – bilder och hänsyn
En bild kan visa en annan människa. Här tänker du på den som syns i bilden innan du tar, visar eller skickar den.
Bild · Bildanalys · Åk 1–3
Vem syns i bilden?
Bilder i böcker, spel och reklamblad visar vem som gör vad. Här tittar du på vem som syns, och ritar bilder där fler får vara med.
Bild · Bildframställning · Åk 4–6
Kollage och bildmontage
Klipp, vänd, förstora och byt bakgrund. Här gör du bildmontage som ser ut som en ny verklighet – och funderar över hur ett montage kan lura.
Bild · Tekniker, verktyg och material · Åk 4–6
Djup i bilden
Storlek, överlappning, färg och perspektiv med flyktpunkt: knepen som får en platt bild att se djup ut, och hur ljus och skugga faller på en form.
Bild · Bildframställning · Åk 4–6
Foto, film och redigering
Välj bildutsnitt och ljus, rita en storyboard, gör en stop motion-film med lera eller leksaker och redigera ljus, beskärning och klipp.
Bild · Skapande och estetiska uttrycksformer · Förskoleklass
Titta och prata om bilder
Titta länge på bilder i bilderböcker och på egna teckningar. Prata om vad bilderna visar, vad som händer i dem och hur de känns.
Bild · Skapande och estetiska uttrycksformer · Förskoleklass
Skapa med färg och form
Blås färg med ett sugrör, måla med vatten på en sten, forma saltdeg och gör bilder av kottar och stenar. Pröva och se vad som händer.
Bild · Bildframställning · Åk 1–3
Fotografera
Ta bilder av saker, natur och det du har byggt. Pröva nära och långt bort, olika vinklar, ljus och skugga – och flytta över bilderna.
Bild · Bildanalys · Åk 4–6
Hur bilder påverkar
Varje bild är gjord av någon som har valt. Här får du ord för vad en bild visar, hur den känns och vad den ska göra.
Bild · Bildanalys · Åk 4–6
Vem är jag i bilden?
Lag, körer och kompisgäng visar med färger och symboler att de hör ihop. Här tränar du på att läsa sådana bilder och de normer de visar.
Bild · Bildframställning · Åk 1–3
Kollage
Klipp och riv bitar ur gamla tidningar och reklamblad, och sätt ihop dem till en ny bild, en känsla eller en saga.
Bild · Bildanalys · Åk 4–6
Konst och arkitektur
Konstbilder, foton och hus från olika tider och platser berättar om dem som gjorde dem. Här läser du bilder och byggnader som spår.
Bild · Tekniker, verktyg och material · Åk 1–3
Linjer, färg och form
Raka och böjda linjer, former och ytor, färger som blandas och bilder med något nära och något långt bort.
Bild · Bildanalys · Åk 4–6
Reklam- och nyhetsbilder
En reklambild vill något av dig, en nyhetsbild ska visa vad som har hänt. Här tränar du på att se skillnaden och hitta vem som står bakom.
Bild · Bildframställning · Åk 1–3
Rita, måla och forma
Rita av något du ser, måla med vattenfärg, forma figurer av saltdeg och bygg skulpturer av kartong och toarullar.
Bild · Bildframställning · Åk 4–6
Serier och illustrationer
Gör en egen serie i fyra till sex rutor och bilder som förklarar: en instruktion i bilder, en karta och en enkel infografik.
Bild · Bildframställning · Åk 4–6
Teckna, måla och forma
Teckna efter verkligheten, skugga med blyerts, pröva olika slags målarfärg, blanda nyanser och forma i saltdeg, papper och kartong.
Bild · Tekniker, verktyg och material · Åk 4–6
Trycka bilder
Gör högtryck med frigolit, potatis, löv och snöre, pröva monotypi på en plastficka och upptäck vad som händer med en bild när den trycks.
Bild · Bildframställning · Åk 4–6
Vem äger bilden?
Den som gör en bild har rätt till den, och den som syns i en bild ska få säga sitt. Här tränar du på att använda bilder schysst.
Bild · Tekniker, verktyg och material · Åk 1–3
Verktyg och material
Blyerts, kritor, tusch, vattenfärg, lera, kartong och kamera: pröva vad varje verktyg och material är bra till, och ta hand om dem.
Slöjd
Slöjd · Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling · Åk 4–6
Återbruk – nytt av gammalt
Jeans, tröjor, gammalt virke och cykelslang kan bli något nytt. Här tränar du på att planera efter materialet och se vad det klarar.
Slöjd · Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker · Åk 1–3
Sy, fläta och knyta
Knyta, fläta, fingervirka och sy. Här prövar du enkla tekniker med garn, nål och tyg, och lär dig orden för dem.
Slöjd · Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling · Åk 4–6
Färg, form och uttryck
En sked kan kännas kraftig eller elegant, en grytlapp glad eller lugn. Här tar du reda på vad i färg, form och material som gör det.
Slöjd · Slöjdens arbetsprocesser · Åk 1–3
Från idé till färdig sak
En idé, en plan, att göra och att titta tillbaka. Här lär du dig slöjdarbetets olika delar, från första tanken till en färdig sak.
Slöjd · Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker · Åk 4–6
Hantverkstekniker och deras ord
Raspa, efterstygn, sticka, väva, bocka och nita. Här prövar du tekniker i trä, textil och metall och sätter ord på dem.
Slöjd · Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling · Åk 1–3
Hitta inspiration
Bilder, saker hemma, naturen och gamla slöjdsaker. Här lär du dig att hitta idéer och göra något eget av dem.
Slöjd · Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker · Åk 4–6
Material som kan kombineras
En väska, en kniv och en stol är gjorda av flera material. Här undersöker du varför, och hur trä, textil, metall och läder fogas ihop med varandra.
Slöjd · Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling · Åk 4–6
Materialens ursprung och miljöpåverkan
Tenn, bomull, teak och läder blir ofta till i flera länder. Här tar du reda på vad varje steg påverkar och väger material mot varandra.
Slöjd · Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker · Åk 4–6
Mönster och arbetsbeskrivningar
Sömsmån, trådriktning, hack och virkförkortningar. Här läser du mönster och beskrivningar och skriver en egen som någon annan kan följa.
Slöjd · Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker · Åk 1–3
Skisser och arbetsbeskrivningar
Steg 1, 2, 3 och en skiss med mått. Här lär du dig att följa en arbetsbeskrivning och läsa en skiss när du ska slöjda något.
Slöjd · Slöjdens arbetsprocesser · Åk 4–6
Slöjdprocessen från idé till reflektion
Flera förslag, val som hänger ihop, en processdagbok och en reflektion som blir nästa idé. Här följer du ett helt slöjdarbete.
Slöjd · Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling · Åk 4–6
Slöjdtraditioner från olika kulturer
Samisk duodji, japansk sashiko, svenska korgar och vävda band. Här prövar du tekniker från olika traditioner och gör något eget med respekt.
Slöjd · Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling · Åk 1–3
Ta vara på materialet
Spillbitar, garnrester, gamla kläder och saker som kan lagas. Här lär du dig att ta vara på materialet när du slöjdar.
Slöjd · Slöjdens arbetsprocesser · Åk 4–6
Testa materialet i ditt eget arbete
Provbitar innan du börjar: tråd mot tyg, färg på trä, sömmen vid kanten och krokar av metalltråd. Här planerar du egna test och väljer efter dem.
Slöjd · Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker · Åk 1–3
Trä, textil och metall
En grytlapp, en träsked och en gaffel. Här lär du dig slöjdens tre material och funderar över vad var och ett är bra till.
Slöjd · Slöjdens arbetsprocesser · Åk 1–3
Undersöka material
Böj, dra, vik och blöt en tygbit, en träbit och en bit ståltråd. Här undersöker du vad olika material tål och hur de känns.
Slöjd · Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling · Åk 1–3
Var kommer materialet ifrån?
Ull, furu och ståltråd har alla en väg bakom sig. Här följer du materialen bakåt och funderar över vad som händer med naturen.
Slöjd · Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker · Åk 4–6
Verktyg, redskap och maskiner
Fogsvans, sticksåg, borr, fil, sandpapper, symaskin och slöjdsalens maskiner. Vad de används till och varför säkerhetsreglerna ser ut som de gör.
Slöjd · Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker · Åk 1–3
Verktyg på ett säkert sätt
Sax, hammare, sandpapper, tving och täljkniv. Här lär du dig vad verktygen heter, vad de är till för och hur du använder dem säkert.
Hem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap · Levnadsvanor · Åk 4–6
Diska och städa
Disk, disktrasor, skärbrädor och en städplan för köket – och vilka städmedel en vuxen sköter.
Hem- och konsumentkunskap · Mat och matlagning · Åk 4–6
Hygien och livsmedelssäkerhet
Rena händer, kylkedjan hem från affären, upptining, genomstekt färs och rester som kyls fort – så att maten inte gör någon sjuk.
Hem- och konsumentkunskap · Privatekonomi och konsumtion · Åk 4–6
Jämförpris
Läs hyllkantsetiketten, välj rätt enhet, jämför lösvikt med förpackning och se när en stor förpackning inte lönar sig.
Hem- och konsumentkunskap · Mat och matlagning · Åk 4–6
Köksredskap och säkerhet
Knivar, rivjärn, potatisskalare, elvisp, spis och mikrovågsugn: vad redskapen är till för, hur de används säkert och vad man gör om det börjar brinna.
Hem- och konsumentkunskap · Mat och matlagning · Åk 4–6
Laga mat och baka
Laga mat för olika tillfällen, koka, steka och baka med jäst och bakpulver, och planera, organisera och utvärdera arbetet i köket.
Hem- och konsumentkunskap · Mat och matlagning · Åk 4–6
Läsa och följa recept
Läs ett recept från portioner till arbetsgång, mät med dl, msk, tsk och krm, lär dig receptens ord och skriv ett recept som någon annan kan följa.
Hem- och konsumentkunskap · Levnadsvanor · Åk 4–6
Måltider över dagen
Fördela måltiderna över en dag, lägg upp en tallrik efter tallriksmodellen och planera varierad mat för påhittade personers dagar och veckor.
Hem- och konsumentkunskap · Levnadsvanor · Åk 4–6
Märkningar på varor
Nyckelhålet, KRAV, Svanen, Fairtrade och andra märken: vad de lovar, vem som kontrollerar dem och hur de skiljer sig från tillverkarens egna ord.
Hem- och konsumentkunskap · Levnadsvanor · Åk 4–6
Matsvinn och återvinning hemma
Planera inköpen, förvara maten rätt, ta vara på rester och gör i ordning det som ska sorteras – så att det som köps hem också blir använt.
Hem- och konsumentkunskap · Levnadsvanor · Åk 4–6
Måltider och mattraditioner
Duka och ät tillsammans, ta reda på var mattraditioner kommer ifrån, jämför måltider i världen och planera mat som alla gäster kan äta.
Hem- och konsumentkunskap · Privatekonomi och konsumtion · Åk 4–6
Spara, handla och betala
Planera ett köp, spara till något, välj mellan att vänta och att köpa direkt, ångra ett köp och förstå kontanter, kort, mobil och spelvaluta.
Hem- och konsumentkunskap · Privatekonomi och konsumtion · Åk 4–6
Reklam och påverkan
Fakta på förpackningen mot påverkan från bilder, erbjudanden och affärens skyltar – och reklam som gömmer sig i spel och filmer.
Hem- och konsumentkunskap · Mat och matlagning · Åk 4–6
Smak, doft och konsistens
Hitta ord för smak, doft, konsistens och textur, smaka av när du lagar mat och se hur tillagningen ändrar en råvara. Du behöver aldrig smaka.